Utbildningsinspektion i Osby kommun

(1)

från Skolverket 2007:35

ningsinspektion i Karlskoga kommun 2005:64

Utbildningsinspektion i Osby kommun

Bes lut

Kommunrapport S kolrapporter

(2)

Innehåll

Beslut

Kommunrapport Skolrapporter

F–9-verksamheter

Spår A – Hasslarödsskolan

Spår B – Hasslarödsskolan, Klockarskogsskolan Spår C – Hasslarödsskolan, Klockarskogsskolan Spår D – Hasslarödsskolan, Parkskolan

Spår E – Hasslarödsskolan, Killebergskolan, Visseltoftaskolan Spår K – Örkenedskolan

Spår L – Örkenedskolan

Gymnasieskolor Ekbackeskolan

Naturbruksgymnasiet Osby Vuxenutbildningen

Bilaga

(3)

Postadress: Gasverksgatan 1 222 29 Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1

283 80 Osby 1 (7)

Dnr 53-2006:1434

Genomförd utbildningsinspektion i Osby kommun

Skolverket har genomfört inspektion i Osby kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande.

Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 3 oktober 2006 till den 21 december 2006.

Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.

Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomfö- rande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en hel- täckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergri- pande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).

Av bilagda rapporter framgår vilka spår, skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektö- rerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje spår, kommunal skola eller verksamhet i kommunen.

Detta beslut redovisar brister i kommunen och brister på skol- och verksamhetsni- vå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att för- bättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd.

Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 1 juni 2007 skall Osby kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verk- samhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs.

(4)

Dnr 53-2006:1434

Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen

Eleverna i Osby kommun har kunskapsresultat som ligger över riksgenomsnittet.

De stora skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor i grundskolan och de stora skillnaderna i meritvärdet mellan spåren bör kommunen analysera noggrant i syfte att åstadkomma högre måluppfyllelse. På de flesta skolor med för- skoleklass upp till årskurs 6 sker ett engagerat och förebyggande arbete med värde- grundsuppdraget som bidrar till att eleverna trivs och är trygga. På de skolor som omfattar årskurs 7–9 förekommer dock bristande arbetsro och ett dåligt språkbruk i vissa klasser. I några av spåren förekommer också ett umgängesklimat mellan eleverna och mellan vissa lärare och elever som inte är ändamålsenligt för en god lär- miljö. Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter som lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kräver. Lagen kräver också ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling.

I förskoleverksamheten finns ett systematiskt och väl fungerande kvalitetsarbete som tar sin utgångspunkt i läroplanen och som leder till en verksamhet av god kvalitet. Kommunens systematiska kvalitetsarbete måste dock i övrigt förbättras.

Alla spår i grundskolan måste upprätta arbetsplaner och egna kvalitetsredovisningar och dessutom bör delaktigheten bland lärare, övrig personal, elever och vårdnads- havare öka i arbetet med att ta fram dessa dokument. Även vuxenutbildningen och kommunens fritidshem måste upprätta kvalitetsredovisningar. I fritidshemmen bör huvudmannen ta ett tydligare ansvar för att följa upp och utvärdera verksamheten och bedöma om barngruppernas storlek är lämplig. Kommunen bör också göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och grupp- sammansättningar i förskolan.

Politikerna och förvaltningsledningen i kommunen har god kännedom om verksamheten och de flesta av rektorerna är förtrogna med verksamheten. Men flertalet av rektorerna i kommunen bör ta ett ökat ansvar för att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete i det egna rektorsområdet.

Kunskapsuppföljningen i alla ämnen i de lägre åldrarna i grundskolan bör förbätt- ras och varje elev i grundskolan har ännu inte en individuell utvecklingsplan. I för- skolan bör kommunen göra en översyn av möjligheterna till att ge barnen särskilt stöd. Dessutom bör kommunen göra en kartläggning av behovet av studiehandledning på modersmålet hos eleverna. Kommunen bör även fortsätta arbetet med en ökad likvärdighet för elevernas inflytande i såväl grundskola som gymnasieskola.

Även kommunens påbörjade arbete med en rättvis och likvärdig betygssättning bör fortsätta att utvecklas ytterligare.

(5)

Dnr 53-2006:1434

I grundskolan i kommunen finns en mycket hög andel utbildade lärare. Kommunen bör dock i högre utsträckning se till att lärarna får ansvar för undervisning som de har utbildning för. Lärartätheten i grundskolan är lägre än riksgenomsnittet. Gym- nasieskolan har en hög lärartäthet och en andel utbildade lärare som ligger strax under riksgenomsnittet. I förskolan och fritidshemmen är såväl personaltätheten som andelen pedagoger med högskoleutbildning lägre än riksgenomsnittet. Kom- munen bör också förstärka arbetet med att få eleverna i grund- och gymnasieskolan att använda skolbiblioteken.

Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas.

- Kommunens kvalitetsarbete har brister. Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (2 kap. 1 och 8 §§ skollagen jämförd med 6 kap.

7 § kommunallagen samt 1 och 3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Kommunen har inte säkerställt att alla spår inom grundskolan bedriver ett mål- inriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Språkvalet är inte likvärdigt i kommunen (2 kap. 17 § grundskoleförordningen).

I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättrings- insatser.

- Kommunen bör analysera skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor och skillnaderna i meritvärdet mellan spåren i syfte att åstadkomma hög- re måluppfyllelse.

- Kommunen bör förbättra uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen.

- Lärarna bör i huvudsak ha ansvar för undervisning som de har utbildning i.

- Kommunen bör göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. Kommunen bör också utvärdera kvaliteten i skolbarnomsorgen och även göra bedömningar om barngruppernas storlek och sammansättning är lämpliga.

- Elevernas inflytande över verksamheten och över det egna lärandet bör utvecklas i grundskolan.

(6)

Dnr 53-2006:1434

- Kommunens arbete med en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas ytterligare.

- Kommunen bör förstärka arbetet med att få eleverna i grund- och gymnasieskolan att använda skolbiblioteken.

- Kommunen bör kartlägga elevernas behov av studiehandledning på sitt eget modersmål.

- Kommunen bör göra en översyn av möjligheterna till att ge barnen i förskolan särskilt stöd.

På Skolverkets vägnar

Marie-Hélène Ahnborg

Avdelningschef

Martin Persson

Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson,

undervisningsråd Cecilia Hanö och jurist Ulrika Lindmark.

Kopia till

Enligt fastställd sändlista

Bilaga

Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

(7)

Följande brister vid respektive rektorsområde eller verk- samhet måste åtgärdas

Förskoleverksamheten

- Förskolan medverkar inte till att utveckla barnens modersmål (Lpfö 98).

Spår A

- Betyg sätts inte i alla ämnen i slutet av varje termin i årskurs 8 i ämnen och äm- nesblock som inte har avslutats (7 kap. 4, 7 och 12 §§ grundskoleförordning- en).

- Ämnet teknik erbjuds inte före årskurs 7 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, kursplanen för teknik).

- Elevens val har inte ett innehåll som överensstämmer med förordningen (2 kap.

19 § grundskoleförordningen).

- Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för eleverna i rektorsområdet (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).

Spår B

- Betyg sätts inte i alla ämnen i slutet av varje termin i årskurs 8 i ämnen och äm- nesblock som inte har avslutats (7 kap. 4, 7 och 12 §§ grundskoleförordningen).

Spår C

- Alla elever som har svårigheter i skolarbetet får inte särskilt stöd (4 kap. 1 § skollagen och 5 kap. 1, 4–5 §§ grundskoleförordningen).

- Det saknas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp, beslut om anpas- sad studiegång samt åtgärdsprogram för de skolpliktiga eleverna i förberedelse- klassen (5 kap. 1, 5 och 10 §§ grundskoleförordningen).

- Elevens val har inte ett innehåll som överensstämmer med förordningen (2 kap.

Spår D

(8)

Spår E

- Ämnet teknik erbjuds inte före årskurs 6 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, kursplanen för teknik).

Spår K

- Elever med annat modersmål än svenska erbjuds inte modersmålsundervisning.

(2 kap. 9 § grundskoleförordningen).

- Elevens val anordnas inte, för alla elever, i enlighet med förordningen. (2 kap.

Spår L

- Spår L upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Spår L saknar arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

- Spår L upprättar inte en kvalitetsredovisning och utvärderar inte skolans huvuduppdrag, kunskaper och normer och värden (1–3a §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Ekbackeskolan

- Alla klasser har inte klassråd (4 kap. 3–4 §§ gymnasieförordningen).

- Skolkonferens finns inte (4 kap. 5–8 §§ gymnasieförordningen).

- Modersmålsundervisning erbjuds inte eleverna (5 kap. 7 och 10 §§ gymnasie- förordningen).

Naturbruksgymnasiet Osby

- Utvecklingssamtal erbjuds inte alla elever minst en gång per termin (7 kap. 19 § gymnasieförordningen).

(9)

Vuxenutbildningen

- Alla kunskapsområden erbjuds inte inom den grundläggande vuxenutbildningen (2 kap. 15 och 16 §§ förordningen om kommunal vuxenutbildning).

- Alla ämnen erbjuds inte inom den del i särvux som motsvarar den som ges inom grundsärskolan (2 kap. 9 a § särvuxförordningen).

- Betyg sätts inte på varje avslutad kurs eller delkurs inom särvux (4 kap. 1 § sär- vuxförordningen).

- Den tidsomfattning som erbjuds de studerande inom särvux är inte tillräcklig för att de studerande inom rimlig tid skall kunna nå utbildningsmålen (12 kap.

1 a § skollagen).

(10)

Utbildningsinspektion i Osby kommun

Innehåll

Inledning ... 1

Underlag ... 1

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen... 2

Sammanfattande bedömning... 3

Bedömning av resultaten... 4

Bedömning av genomförandet... 7

Bedömning av förutsättningarna ...13 Inledning

Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Osby kommun.

Skolverket sände den 25 april 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomföran- de. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 3 oktober 2006 till den 21 december 2006. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport.

Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt- ningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författ- ningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se /Inspektion).

De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen.

Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Osby kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen. Samtliga grundskolor,

(11)

gymnasieskolor och vuxenutbildningen har besökts, men besök har inte gjorts i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt representanter för elever, lärare och för- äldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspek- tionen av de kommunala grundskolorna redovisas i separata skolrapporter för varje spår från förskoleklass till årskurs 9. När begreppet skola eller spår används i rapporterna så är det liktydigt med ett rektorsområde. Ekbacke- skolans gymnasieskola, naturbruksgymnasiet och vuxenutbildningen redovisas också i speciella skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och fått möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten.

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande

Förskoleverksamhet 516 Skolbarnsomsorg 420 Förskoleklass 115 Grundskola 1378

Obligatorisk särskola 9

Gymnasieskola 468 Kommunal vuxenutbildning 101 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 19 Svenskundervisning för invandrare 34

Osby kommun har 12 600 invånare och hälften av dem bor i centralorten Osby.

Andra orter inom kommunen är Lönsboda, Killeberg och Visseltofta som alla har skolverksamhet. Osby är en industrikommun med ett stort antal små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin. Kommunen, som ligger vid Södra stambanan på gränsen till Småland, är den mest glesbefolkade i Skåne.

Utbildningsmässigt har kommunen en lägre andel invånare med högre utbildning än i landet som helhet.

Utbildningsnämnden är ansvarig nämnd för kommunens utbildningsväsende som totalt omfattar hälften av den kommunala budgeten. Administrativt är verksamheten indelad i fyra olika verksamhetsområden, förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning samt Kultur och fritid. Den sistnämnda verksamheten omfattas inte av Skolverkets inspektion. Varje verksamhet har en chef, en områdeschef, som är en del av den förvaltningsorganisation som fungerar som stöd till utbildningsnämnden. Utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef.

Höstterminen 2005 genomfördes en ny organisation som innebär att skolorna är indelade i sammanhållna spår från förskoleklassen till grundskolans årskurs 9.

Totalt finns sju spår i kommunen och en rektor är chef för varje spår. Vid samtliga skolor erbjuds också skolbarnsomsorg. Kommunen har beslutat att bygga upp en obligatorisk särskola. Vid tidpunkten för inspektionen fanns nio elever inskrivna i den obligatoriska särskolan, fem elever i träningsskola och fyra indi- vidintegrerade elever. Kommunens förskoleverksamhet består av 10 förskolor

(12)

och 10 familjedaghem. Ansvarig områdeschef för förskolan har en lednings- grupp bestående av 8 arbetsledare som har det operativa ansvaret för en eller två förskolor och familjedaghem.

Gymnasieutbildningen bedrivs dels vid Ekbackeskolan som omfattar sex nationella program och det individuella programmet dels vid Naturbruksgymnasiet.

Naturbruksutbildningen togs över av Osby kommun från landstinget/Region Skåne år 1999. Även vuxenutbildningen är förlagd till Kunskapscentrum vid Ekbackeskolan, den modernaste delen av skolan med ett Lärcenter där möjlig- heter finns för vuxna att bedriva ett flexibelt lärande i form av distansutbild- ning.

Sammanfattande bedömning

Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser verksamhetens resultat, genomförandet av verksamheten och några av förut- sättningarna för lärandet.

Eleverna i Osby kommun har kunskapsresultat som ligger över riksgenomsnittet. De stora skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor i grundskolan och de stora skillnaderna i meritvärdet mellan spåren bör kommunen analysera noggrant i syfte att åstadkomma högre måluppfyllelse. På de flesta skolor med förskoleklass upp till årskurs 6 sker ett engagerat och förebyggande arbete med värdegrundsuppdraget som bidrar till att eleverna trivs och är trygga. På de skolor som omfattar årskurs 7–9 förekommer dock bristande arbetsro och ett dåligt språkbruk i vissa klasser. I några av spåren förekommer också ett umgängesklimat mellan eleverna och mellan vissa lärare och elever som inte är ändamålsenligt för en god lärmiljö. Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter som lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kräver.

Lagen kräver också ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling.

I förskoleverksamheten finns ett systematiskt och väl fungerande kvalitetsarbete som tar sin utgångspunkt i läroplanen och som leder till en verksamhet av god kvalitet. Kommunens systematiska kvalitetsarbete måste dock i övrigt förbätt- ras. Alla spår i grundskolan måste upprätta arbetsplaner och egna kvalitetsredovisningar och dessutom bör delaktigheten bland lärare, övrig personal, elever och vårdnadshavare öka i arbetet med att ta fram dessa dokument. Även vuxenutbildningen och kommunens fritidshem måste upprätta kvalitetsredovisningar. I fritidshemmen bör huvudmannen ta ett tydligare ansvar för att följa upp och utvärdera verksamheten och bedöma om barngruppernas storlek är lämplig. Kommunen bör också göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan.

Politikerna och förvaltningsledningen i kommunen har god kännedom om verksamheten och de flesta av rektorerna är förtrogna med verksamheten. Men flertalet av rektorerna i kommunen bör ta ett ökat ansvar för att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete i det egna rektorsområdet.

(13)

Kunskapsuppföljningen i alla ämnen i de lägre åldrarna i grundskolan bör för- bättras och varje elev i grundskolan har ännu inte en individuell utvecklingsplan. I förskolan bör kommunen göra en översyn av möjligheterna till att ge barnen särskilt stöd. Dessutom bör kommunen göra en kartläggning av behovet av studiehandledning på modersmålet hos eleverna. Kommunen bör även fort- sätta arbetet med en ökad likvärdighet för elevernas inflytande i såväl grundskola som gymnasieskola. Även kommunens påbörjade arbete med en rättvis och likvärdig betygssättning bör fortsätta att utvecklas ytterligare.

I grundskolan i kommunen finns en mycket hög andel utbildade lärare.

Kommunen bör dock i högre utsträckning se till att lärarna får ansvar för undervisning som de har utbildning för. Lärartätheten i grundskolan är lägre än riksgenomsnittet. Gymnasieskolan har en hög lärartäthet och en andel utbildade lärare som ligger strax under riksgenomsnittet. I förskolan och fritidshemmen är såväl personaltätheten som andelen pedagoger med högskoleutbildning lägre än riksgenomsnittet. Kommunen bör också förstärka arbetet med att få eleverna i grund- och gymnasieskolan att använda skolbiblioteken.

I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå och brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristom- råden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbätt- ringsområden i kommunen). I skolrapporterna framförs ytterligare förbätt- ringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten.

Bedömning av resultaten

Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

I både intervjuer och dokument i form av arbetsplaner och utvärderingar framkommer att förskolans läroplan har en tydligt styrande effekt. Förskolorna bearbetar målen i läroplanen till konkreta inslag och diskuterar läroplanen med föräldrarna. Föräldrarna är mycket nöjda med verksamheten, vilket också syns i de enkätundersökningar som genomförs. De uppfattar att det finns en genom- tänkt pedagogik och de anser också att personalen gör ett mycket gott arbete som hela tiden utgår ifrån barnens behov och intressen. Barnens lek får stort utrymme, barnen har stort inflytande och personalen har förmåga att kombine- ra omsorg och lärande.

I intervjuerna framkommer också en ökad medvetenhet om betydelsen av att förskolan arbetar för att motverka traditionella könsmönster. Det finns en tydlig ambition att se barnen som individer och inte utgå ifrån en schablonmäs- sig syn på pojkar och flickor. Även i familjedaghemmen finns en medvetenhet om vikten av att innehållet i verksamheten skall utgå ifrån barnens behov och intressen och även här har barnen stora möjligheter att påverka innehållet i verksamheten.

(14)

I förskolans läroplan anges att förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. I Osby kommuns förskolor finns inga inslag för att stärka modersmålet hos elever med annat modersmål än svenska utan man prioriterar arbetet med att utveckla det svenska språket. Inspektörerna bedömer att resultaten av förskoleverksamhetens arbete för att stimulera och stödja barnen i deras utveckling i enlighet med läroplanen är gott, men att kommunen inte uppfyller kraven att medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål.

I intervjuer med personal och föräldrar från skolbarnsomsorgen framkommer att verksamheten prioriterar arbetet med värdegrunden. Syftet är att ge barnen stöd i att utveckla social kompetens och den fria leken är det dominerande inslaget. I intervjuer med föräldrarna framkommer att de är positiva till personalens ansträngningar för att ge barnen en bra vistelse. Men föräldrarna uttalar också tydligt att förutsättningarna, i form av stora barngrupper och för få vuxna gör att verksamheten inte motsvarar förväntningarna. Personalen uppger att de tvingas begränsa utbudet av aktiviteter och att de på många håll måste prioritera tillsyn av barnen och inte har möjligheter till en planerad pedagogisk verksamhet i någon större utsträckning. Inspektörerna bedömer att kommunen bör analysera kvaliteten i verksamheterna inom skolbarnsomsorgen.

Barn- och ungdomsutbildning

Kunskaper

I Osby kommun har meritvärdet för eleverna i grundskolan förbättrats under den senaste åttaårsperioden. Det genomsnittliga meritvärdet¹ var 1999 192,7 poäng för att öka till 212,3 poäng för eleverna år 2006. Meritvärdet för eleverna i Osby är betydligt högre än riksgenomsnittet². Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan³ år 2006 är 91,7 procent av eleverna, vilket även det är betydligt högre än riksgenomsnittet⁴. Andelen elever med behörighet till gymnasieskolan har skiftat under den senaste åttaårsperioden, men nivån 2006 i kommunen är densamma som 1999. Även andelen elever som har fått betyg i alla ämnen har utvecklats positivt.

Salsa (Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser)⁵ visar att resultaten i kommunen ligger över det modellberäknade värdet både när det gäller andelen elever som uppnått målen i grundskolan och för det genomsnittliga meritvärdet. Det sistnämnda värdet är betydligt över det modellberäknade.

Meritvärdena mellan eleverna i de olika spåren skiljer sig åt. Eleverna i spår K har de högsta meritvärdena år 2006 med 229,4 poäng och det lägsta värdet finns i spår B med 200,4. De ämnen som har lägst måluppfyllelse 2005 är fysik, kemi och de samhällsorienterande ämnena. Skillnaderna i kunskapsresultat

1 Meritvärdet utgör summan av elevens betygsvärden i de 16 bästa betygen från elevens slutbetyg i grundskolan.

2 Riksgenomsnittet för meritvärdet år 2006 är 205,3.

3 För att en elev skall vara behörig till gymnasieskolans nationella eller specialutformade program krävs betyget godkänd i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.

4 Riksgenomsnittet för andelen elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolans nationella program är för år 2006 89,3.

5 Det modellberäknade värdet i Salsa tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrar- nas utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i

(15)

mellan pojkar och flickor i kommunen är stora. 2005 var skillnaden hela 38 poäng, flickorna hade ett meritvärde på 225,1 och pojkarna hade ett meritvärde på 186,7⁶. I 2006 års statistik har skillnaden minskat till 30 poäng, men är fortfa- rande betydligt över riksgenomsnittet. Inspektörerna bedömer att kommunen bör analysera skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor och skillnaderna i meritvärdet mellan spåren med syftet att åstadkomma högre måluppfyllelse.

Kunskapsresultaten på Ekbackeskolan, kommunens gymnasieskola, ligger totalt sett högre än riksgenomsnittet för motsvarande program. Den genomsnittliga betygspoängen var år 2005 15,4⁷ och andelen behöriga till högskolestudier var 97,2 procent⁸. Av de elever som gick ut gymnasieskolan våren 2005, gick 84,2 procent ut med slutbetyg⁹. På Naturbruksgymnasiet läser 54 procent av eleverna utökat program och endast ett fåtal elever lämnar skolan utan slutbetyg varje år.

Inom den grundläggande vuxenutbildningen slutför 63 procent av de studerande utbildningen. Av dessa når 75 procent minst betyget godkänd. Inom sfi full- följer flertalet av de studerande någon kurs med resultatet godkänd eller bättre.

Huvuddelen av betygen är satta i kurs C och D.

Normer och värden

Det förebyggande värdegrundsarbetet i de lägre årskurserna har givit resultatet att eleverna trivs och är trygga på sina skolor. Däremot har inspektionen visat att arbetsron och ett dåligt språkbruk förekommer i vissa klasser i årskurs 7–9 på både Hasslarödsskolan och Örkenedskolan. I spår A upplever personal, elever och föräldrar en stor förbättring av arbetsmiljön i och med spårorganisa- tionen. Inspektionen i spår B visade också på goda resultat i form av elever som trivs och är trygga. I andra spår förekom däremot ett umgängesklimat mellan eleverna och mellan vissa lärare och elever som inte är ändamålsenligt för en god lärmiljö. Skolverket vill framhålla att lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ytterligare har skärpt kraven om att ingen elev i skolan får bli diskriminerad eller utsatt för kränk- ningar. Lagen ställer också krav på kommunen att bedriva ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling.

De enkätundersökningar som gjorts på Ekbackeskolan visar, tillsammans med inspektörernas observationer och intervjuer, att eleverna trivs och är trygga på sin skola. Skolan präglas av ett respektfullt bemötande mellan lärare och elever och de gånger som det har inträffat incidenter kring kränkande behandling har skolan haft en beredskap att möta detta. De studerande och lärarna inom vuxenutbildningen upplever att deras relationer präglas av ett ömsesidigt och respektfullt bemötande.

Sammanfattning

Inspektörerna bedömer att kommunens förskoleverksamhet ger goda resultat.

Kommunen måste dock se till att barn med ett annat modersmål får möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan. För skolbarnomsorgens del bör kommunen utvärdera kvaliteten i verksamheterna.

Kunskapsresultaten ligger över riksgenomsnittet i grund- och gymnasieskolan.

Dock bör kommunen analysera skillnaderna mellan flickor och pojkar och de

6 2004/05 var riksgenomsnittet för flickors meritvärde 217,3 och för pojkar 195,8.

7 Riksgenomsnittet är 14,1.

8 Riksgenomsnittet är 88,9 procent.

(16)

stora skillnaderna i meritvärde mellan spåren i syfte att åstadkomma högre mål- uppfyllelse. Resultaten för elevernas trygghet och trivsel är goda i årskurs 1–6, men det förekommer bristande arbetsro och dåligt språkbruk i vissa klasser i årskurs 7–9. Det förekommer också i några av spåren ett umgängesklimat mellan eleverna och mellan vissa lärare och elever som inte är acceptabelt.

Bedömning av genomförandet

Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet.

Kvalitetsarbete

Osby kommun har en vision, målbild 2010, som beskriver det livslånga lärandet som en process med utgångspunkter i lusten att lära och nyfikenhet. I budget för 2006 har kommunfullmäktige ställt upp tre mål för verksamheten. Det är för det första ett ekonomiskt mål som handlar om att grundskolan skall ha en lärartäthet på 7,5 lärare per 100 elever. Det andra är ett samverkansmål som handlar om samverkan mellan skolan och kultur och fritid. Det tredje målet handlar om läsförståelse och läsförmåga. Målet är formulerat som ”alla elever ska kunna läsa och förstå en för åldern adekvat text när de lämnar årskurs 2”.

Detta mål har föranlett en ingående utvärdering inför starten av årskurs 3.

Utvärderingen gav en samlad bild av måluppfyllelsen och bekräftade behov av insatser för vissa elever.

Utbildningsnämnden har också egna mål för verksamheten. De prioriterade målen är elevinflytande, föräldrainflytande och arbetet med elever som inte når målen. Enkäter till föräldrarna och eleverna i årskurs 3,5 och 8 har använts som underlag för att bedöma måluppfyllelsen. Det har dessutom tillkommit ett mål för 2006 från utbildningsnämnden som handlar om implementeringen av den nya organisationen i grundskolan. Kommunens skolplan är från år 2000 och har enligt politiker och förvaltningsledning ingen styrande effekt på verksamheten.

Någon uppföljning och utvärdering av skolplanen har heller inte gjorts.

Kommunen värderar själva sitt kvalitetsarbete genom att konstatera att det krävs betydande ytterligare insatser för att åstadkomma ett fungerande kvalitetsarbete. Samtidigt med omorganisationen av grundskolan i spår har det pågått ett arbete med att minska lärartätheten.

Arbetsplaner

Kommunens förskolor har upprättat arbetsplaner som på ett tydligt sätt beskriver hur de arbetar med utgångspunkt från läroplanens mål. Inspektionsbesöken visar att de flesta spår saknar en aktuell arbetsplan. En arbetsplan skall enligt grundskole- och gymnasieförordningarna beskriva hur skolan skall genomföra de fastställda målen för utbildningen. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Rektorn har ansvaret för att arbetsplanen upprättas och utvär- deras och arbetsplanen är ett verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete.

Ekbackeskolan och vuxenutbildningen har dock fungerande arbetsplaner.

Inspektörerna bedömer att alla spår måste upprätta arbetsplaner under

(17)

medverkan av lärare och övrig personal, samt företrädare för elever och deras vårdnadshavare.

Kvalitetsredovisning

Varje kommun, varje skola, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal, och elever. Elevernas vårdnadshavare skall också ges möjlighet att delta i arbetet. I förskolan skall också barnen och deras vårdnads- havare ges möjlighet att delta. Kvalitetsredovisningen är ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett systematiskt kvalitetsarbete av god kvalitet ger förutsättningar för att upprätta en bra kvalitetsredovisning medan brister i det systematiska kvalitetsarbetet ofta återspeglas i bristande kvalitetsredovisningar.

Kommunen har upprättat en kvalitetsredovisning för 2005 och alla förskolor i kommunen har också upprättat kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningarna i förskolan görs gemensamt av personalen. I kvalitetsredovisningarna utgår förskolorna från motsvarande mål i läroplanen och såväl mål, insatser, bedöm- ning av måluppfyllelsen och åtgärder finns beskrivna. Endast ett av kommunens fritidshem har upprättat en kvalitetsredovisning och kommunens kvalitetsredovisning innehåller ingen samlad redovisning för fritidshemmen eller analys av måluppfyllelsen inom den verksamheten.

Ekbackeskolan har upprättat en kvalitetsredovisning som uppfyller förordning- ens krav och dessutom fungerar väl som ett redskap för skolans utvecklingsarbete avseende ungdomsgymnasiet. Däremot saknas resultat och förbättrings- åtgärder för den kommunala vuxenutbildningen. Det finns också kvalitetsredovisningar från spåren i grundskolan. Varje spår har dock inte en egen kvalitetsredovisning. Spår A–C och D–E har utarbetat en kvalitetsredovisning tillsammans och de båda spåren på Örkenedskolan har en tillsammans.

Spårens kvalitetsredovisningar har för år 2005 utvärderat utbildningsnämndens mål kring elevinflytande, föräldrainflytande och arbetet med elever i behov av särskilt stöd. De begränsningar som kommunen gör kring målen gör att mål- uppfyllelsen av skolans huvuduppdrag, elevernas kunskaper och elevernas normer och värden, inte blir tillräckligt analyserad. Inspektörerna har tidigare under området resultat redovisat brister i arbetsmiljön för eleverna. Dessa brister har inte kommunen observerat i sitt kvalitetsarbete och därmed riskerar de att kvarstå i fortsättningen. Inspektörerna gör bedömningen att varje spår i grundskolan, kommunens vuxenutbildning och kommunens fritidshem måste upprätta egna kvalitetsredovisningar. Dessutom måste kommunen stärka det systematiska kvalitetsarbetet genom att utvärdera resultaten av skolans huvuduppdrag, kunskaper och normer och värden, och vidta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Kommunens kvalitetsarbete måste också förbättras genom att öka medverkan av lärare, övrig personal, barn, elever och vårdnadshavare i utarbetandet av kvalitetsredovisningarna.

Ledning och intern kommunikation

Kommunens utbildningsverksamhet leds av utbildningsnämnden. Intervjuer med den politiska ledningen och förvaltningsledningen visar att det finns en god kunskap om verksamheterna på central nivå.

(18)

I förskoleverksamheten uttrycker personal och föräldrar att de är nöjda med arbetsledningen. Den uppfattas som tillgänglig, engagerad och väl förtrogen med verksamheten. Ledningen tar också, som tidigare påtalats, ett tydligt ansvar för verksamhetens kvalitetsarbete. I vilken utsträckning rektorerna uppfattas som ledare av skolbarnsomsorgen varierar och inspektörerna bedömer att kommunen bör ta ett större ansvar för att följa upp och utvärdera denna verksamhet.

Skollagen föreskriver att det för ledningen av skolorna skall finnas rektorer och att de skall hålla sig förtrogna med det dagliga arbetet. De flesta av rektorerna inom spåren i grundskolan och rektorerna för gymnasieskolan är förtrogna med verksamheten. Inom vuxenutbildningen bör rektorn utveckla en förtrogenhet med den dagliga verksamheten.

Skollagen ger också rektorn ett tydligt uppdrag att utveckla utbildningen.

Inspektionen har visat att i flera av spåren saknas en pedagogisk ledning som utvecklar strategier och kontinuitet för elevernas långsiktiga lärande. I rapporten har också tidigare framgått att skolorna och kommunen behöver utveckla sitt kvalitetsarbete. Inspektörerna bedömer det som ett förbättringsområde för kommunen att rektorerna i spåren stärker sitt ansvar att utbildningen utvecklas.

Att rektorn bör ta ett större och tydligare ansvar för att utbildningen utvecklas gäller också vuxenutbildningen och rektorn för en av gymnasieskolorna.

Arbetsmiljö och samverkan

Samverkan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem

Förskolan skall, enligt läroplanen, sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbe- te med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidi- ga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Ett mål som finns i både utbildningsnämndens dokument och förskolornas kvalitetsredovisningar är en utökad samverkan. Med enstaka undantag förekommer det inte någon mera utvecklad samverkan mellan förskolorna och förskoleklass, fritidshem och skola. Det finns dock på de flesta håll fungerande rutiner för barnens övergång mellan förskola och förskoleklass, rutiner för besök, informationsöverlämnande och liknande. Inspektörerna vill påpeka att kommunen bör se till att formerna för samverkan utvecklas.

Elevinflytande

Skolan har ett demokratiuppdrag som bland annat innebär att ge eleverna möjlighet att påverka sin arbetsmiljö och verksamheten i skolan. Skolan skall också enligt läroplanen sträva efter att eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier och att de successivt i takt med stigande ålder och mognad utövar ett större inflytande. Elevinflytandet är ett prioriterat målområde i Osby kommun.

Kommunens egen kvalitetsredovisning och inspektionsbesöken visar på en stor variation i måluppfyllelsen i grundskolan. Eleverna i årskurs 3 och 5 redovisar i en enkät överlag höga värden för hur de uppfattar sitt eget inflytande. Eleverna i årskurs 8 däremot visar på betydligt lägre värden för frågor om sitt inflytande.

Dessutom visar inspektionen att en del elever i grundskolan har regelbundet s.k.

klassråd som ger möjligheter till inflytande över verksamheten, andra elever har mer sällan sådana möjligheter. En del elever är med i förberedelserna inför utvecklingssamtal, andra elever deltar inte alls i sådana förberedelser. Även på Ekbackeskolan varierar elevernas inflytande över undervisningen med ämne och lärare. Dessutom har inte skolan någon skolkonferens och i vissa klasser förekommer inte klassråd i enlighet med förordningens krav. På

(19)

Naturbruksgymnasiet är elevernas inflytande över undervisningen ett förbätt- ringsområde för skolan. Inspektörerna bedömer att arbetet med elevernas inflytande över sina studier och över verksamheten i skolan ytterligare måste förbättras i kommunen för att åstadkomma en likvärdig utbildning för eleverna i detta avseende.

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Både skollagen och läroplanerna betonar att verksamheterna skall motverka kränkande behandling och främja respekten för andra människors egenvärde.

Från och med den 1 april 2006 finns också en lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Lagen syftar också till att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det mål- inriktade arbetet ingår att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen krävs för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling.

Osby kommun har inte upprättat likabehandlingsplaner för varje verksamhet som lagen föreskriver. Intervjuer med föräldrar och personal visar att personalen i förskolan, familjedaghemmen och fritidshemmen prioriterar arbetet med värdegrundsfrågorna. Här finns många inslag för att skapa gruppgemenskap och för att barnen ska utveckla förmåga till empati. Detta bekräftas också i kommunens enkätundersökningar som riktats till föräldrar med barn i för- skolan. Inspektionsbesöken har också visat på ett engagerat och förebyggande värdegrundsarbete för eleverna i de yngre åldrarna i grundskolan. För tre av spåren i grundskolan har inspektionen framförallt i de senare årskurserna visat på brister i det målinriktade arbetet för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. En konsekvens av bristerna i detta arbete är resultat som inte är godtagbara och som tidigare redovisats under området resultat. Likabehandlingsplanerna är en viktig del av förskolor- nas, fritidshemmen, skolornas och vuxenutbildningens förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Dessa likabehandlingsplaner måste också följas upp och utvärderas i verksamheternas kvalitetsredovisningar¹⁰. Inspektörerna bedömer att kommunen måste upprätta likabehandlingsplaner för alla verksamheter och att det målinriktade arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling måste förbättras i de spår där inspektionen har visat att arbetet inte är av tillräckligt god kvalitet.

Särskilt stöd

Det centrala resursteamet arbetar inte med inriktning mot förskoleverksamhe- ten utan förskoleverksamheten är hänvisad till de resurser som finns på BVC och habiliteringen. Personalen uttalar att det mot bakgrund av de stora barngrupperna blivit allt svårare att ge barn i behov av särskilt stöd adekvat stimu- lans och att behovet av stöd och handledning ökat. Inspektörerna bedömer att

(20)

kommunen bör göra en översyn över möjligheterna till stöd i förskoleverksam- heten och ge verksamheten förutsättningar att stödja barnens utveckling när det gäller barn som är i behov av särskilt stöd.

Alla elever som har svårigheter i skolarbetet har enligt skollagen rätt till särskil- da stödinsatser. Inspektörerna finner att de olika spåren har lyckats olika väl i denna föresats. I vissa spår råder samsyn kring stödbehovet och hur lärmiljön och insatserna kan anpassas efter elevens behov. I andra spår, eller delar av spår, är det inte tydligt hur stort stödbehovet är. Kommunens kvalitetsredovisning för 2005 beskriver att handledningen till personalen i arbetet med elever i behov av särskilt stöd har ökat och nya metoder har gett goda resultat. De aktuella resultaten kan enligt inspektörerna inte betraktas som tillräckliga, efter- som kvalitetsredovisningen också visar att hälften av dem som behöver särskilt stöd inte beräknas att nå målen.

Enligt kommunens kvalitetsredovisning 2005 har alla elever i behov av särskilt stöd inte åtgärdsprogram. Sedan den 1 juli 2006 är det förtydligat i grundskole- förordningen att rektorn har ansvar för utredning av behov, åtgärdsprogram och dess innehåll samt uppföljning av åtgärderna. Inspektörerna har kunnat konstatera att åtgärdsprogrammen är av mycket skiftande kvalitet. En del innehåller relevanta beskrivningar och ändamålsenliga åtgärder med helhetssyn på eleven och lärmiljön, medan andra är diffusa, innehåller värdeomdömen om elevens personlighet eller överlämnar hela ansvaret på eleven. I vissa spår kan en och samma elev ha flera olika åtgärdsprogram. Inspektörerna vill påpeka att åtgärdsprogrammen i spåren till övervägande delen bör förbättras.

Gymnasieskolorna ger eleverna möjlighet till särskilt stöd på olika sätt. Studie- handledning på modersmål är en rättighet för elever som behöver hjälp av en modersmålstalande lärare för att tillgodogöra sig innehåll i undervisningen där de egna svenskkunskaperna inte räcker till. Varken grund- eller gymnasieskolorna i Osby erbjuder eleverna denna möjlighet och stor osäkerhet råder bland ledning och personal om behovet av studiehandledning på modersmålet för de egna eleverna. Inspektörerna bedömer att kommunen skall införa rutiner för att undersöka behovet och tillgodose rättigheten till studiehandledning på modersmålet för de elever som har behov av detta.

Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning

Förskolan har påbörjat ett arbete med att utveckla en modell för individuella utvecklingsplaner. Det pågår diskussioner för att säkerställa att läroplanens mål att sträva mot för verksamheten inte leder till mätningar och värderingar av det enskilda barnets förmågor. Föräldrarna till barn i förskolan är i stort nöjda med utvecklingssamtalen, som de anser är väl förberedda och håller hög kvalitet.

Inspektörerna ges exempel på hur förskolorna dokumenterar inför samtalet och någon förskola har också intervjuat barnen och fångat deras uppfattningar om verksamheten.

Rektorn har enligt läroplanen ansvar för att skolans resultat följs upp och ut- värderas i relation till de nationella målen. De nationella proven i årskurs 5 är ett av flera verktyg för kunskapsuppföljningen i ämnena svenska, matematik och engelska. Uppföljning av övriga ämnen i relation till kursplanemålen i årskurs 5 är bristfällig och som tidigare angetts gör spåren ingen bedömning av målupp- fyllelsen av elevernas kunskaper i kvalitetsredovisningarna.

(21)

Nationella ämnesprov i årskurs 9 är till för att bedöma elevens kunskapsutveckling och som ett stöd för betygssättningen. I tabell 1 åskådliggörs skillnaderna uttryckt i procent av elever i Osby kommun jämfört med riket.

Tabell 1

Andelen elever i procent som ej nått målen i slutbetyg i svenska, engelska och matematik i grundskolan och andelen elever i procent som ej nått målen på nationella proven i årskurs 9 år 2005.

Svenska Engelska Matematik

Elever som ej får

betyg

NP, elever som ej når

målen

Elever som ej får

betyg

målen

Elever som ej får

betyg

målen Osby

kommun 0 1 1 4,7 4,1 17

Riket 3,9 5 6,1 4 6,8 12

Tabellen visar att de nationella proven fungerar som ett stöd vid betygssätt- ningen i svenska men att kommunen måste observera de skillnader som finns i ämnena engelska och matematik. Bedömning och betygssättning har varit föremål för kompetensutvecklingsinsatser i kommunen och det finns kommu- növergripande nätverk i ämnena slöjd och idrott och hälsa. Vissa lärare på Ekbackeskolan har utvecklat rutiner för en likvärdig och rättvis betygssättning, där även nätverk med andra skolor har upprättats. Skolan som helhet saknar dock ett gemensamt system för en likvärdig och rättvis betygssättning. Besöken under inspektionen har visat att det förekommer diskussioner i arbetslag på grundskolorna om bedömning och betyg, men att diskussioner mellan lärare för de äldre eleverna, lärare för de yngre eleverna och lärare på olika skolor inte är lika vanliga. De lärare som är ensamma på skolan i ett ämne har inte alltid någon att diskutera bedömning och betyg med. Dessutom hävdar eleverna under intervjuer med inspektörerna att många betygssamtal fokuserar på elevernas uppförande, närvaro och personliga egenskaper och inte på uppfölj- ning av kunskapsmålen. Inspektörernas bedömning är att det arbete som kommunen har påbörjat med en rättvis och likvärdig bedömning och betygs- sättning bör fortsätta att utvecklas ytterligare.

Minst en gång per termin skall läraren, eleven och elevens vårdnadshavare sam- tala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas i ett utvecklingssamtal. Eleverna i grundskolan och gymnasieskolan i Osby genomför ett utvecklingssamtal per termin. Föräldrarna till eleverna uttrycker i enkäter till kommunen att de är nöjda med utvecklingssamtalen. Inspektionen kan dock konstatera att för de yngre eleverna i grundskolan begränsas ofta informationen om elevens kunskapsutveckling till ämnena svenska, matematik och engelska. En del av de utvecklingssamtal som genomförs ger heller inte tillräcklig information om elevens kunskaper i relation till de kunskapsmål som finns i kursplanerna.

I grundskoleförordningen står det också att ”vid utvecklingssamtalet skall lära- ren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt

(22)

som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna”.¹¹ Kommunen har anordnat fortbildning för lärarna både 2005 och 2006 och dessutom har kommunen beslutat att inköpa ett webbaserat rapporteringssystem som skall lägga grunden för den individuella utvecklingsplanen. Trots dessa insatser har inspektionen funnit att alla elever ännu inte har en individuell utvecklingsplan.

Inspektörerna bedömer att utvärdering och uppföljning av elevernas kunskaper kan förbättras och att varje elev måste ha en individuell utvecklingsplan.

Eleverna får inför varje ny kurs i gymnasieskolan och vuxenutbildningen information om kursmål och betygskriterier. Det framkom dock vid inspektionens intervjuer med eleverna att de inte alltid är insatta i vad kursmålen och betygskriterierna innebär. Det är heller inte alltid så att lärarna under kursens gång återkopplar till kursmål och betygskriterier.

Sammanfattning

Inspektörerna bedömer att kommunen måste stärka sitt systematiska kvalitetsarbete genom att i högre grad utvärdera måluppfyllelsen av skolans huvuduppdrag, kunskaper och normer och värden. Spåren i grundskolan måste upprätta egna kvalitetsredovisningar och arbetsplaner. Detta gäller även vuxenutbildningen och kommunens fritidshem. Kommunens kvalitetsarbete måste också förbättras genom att öka medverkan av lärare, övrig personal, barn, elever och vårdnadshavare i framtagandet av dessa planer. I skolbarnsomsorgen måste kommunen ta ett större ansvar för att följa upp och utvärdera verksamheten och säkerställa att det finns förutsättningar att bedriva en verksamhet där personalen känner att de både kan ta ansvar för barnens säkerhet och erbjuda en verksamhet i enlighet med läroplanen. Rektorerna i kommunen bör ta ett större ansvar för att utveckla skolornas kvalitetsarbete och stärka sitt nationella uppdrag att utbildningen utvecklas. Kommunens verksamheter saknar likabehandlingsplaner och vissa spår bedriver inte ett målinriktat arbete för att före- bygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Varje elev i grundskolan måste ha en individuell utvecklingsplan. Elevernas inflytande över verksamheten behöver dessutom utvecklas. Kommunen måste också se till att åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Kommunen bör även göra en översyn över möjligheterna för barn i förskolan att erhålla särskilt stöd. Dessutom bör kommunen göra en kartläggning av behovet av studiehandledning på modersmålet hos eleverna. Kommunens påbörjade arbete med en rättvis och likvärdig betygssättning bör fortsätta att utvecklas ytterligare.

Bedömning av förutsättningarna

Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen:

tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildningen; resursfördelning samt materiella och personella resurser. Nationella bestämmelser i bl.a. skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar.

Personal

Enligt skollagen skall det i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. I kommunens

(23)

förskoleverksamhet finns det i genomsnitt 5,8 barn per årsarbetare vilket är högre än genomsnittet för riket som är 5,2. Andelen pedagoger med högskole- utbildning är 45 procent, att jämföra med 51 procent i riket. Det finns en ambition att höja andelen högskoleutbildade pedagoger men kommunen har haft svårt att rekrytera sådana och har därför startat en personalförsörjnings- grupp. Det finns också förslag att vidareutbilda barnskötare till förskollärare.

I fritidshemmen är personaltätheten 21 barn per årsarbetare, att jämföra med 19 i riket. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är 46 procent, vilket är betydligt under genomsnittet i riket som är 59 procent.

Grundskolan i kommunen har minskat lärartätheten sedan 2003 då den låg på 9,7 lärare per 100 elever. Idag är lärartätheten enligt Skolverkets statistik 7,9 lärare¹² per 100 elever, men kommunens målsättning är som tidigare angetts en lärartäthet på 7,5 lärare per 100 elever. Gymnasieskolan har under motsvarande period ökat sin lärartäthet från 10,6 lärare per 100 elever år 2003 till 11,5 lärare¹³ per 100 elever år 2005. Kommunens totalkostnad för en elev på grundskolan är 59 300 kr, vilket är betydligt lägre än riksgenomsnittet som är 70 800. Total- kostnaden för en elev på gymnasieskolan i kommunen är 113 800, vilket är betydlig högre än riksgenomsnittet som ligger på 80 200. En viktig förklaring till att kostnaden för gymnasieeleven i Osby kommun är mycket högre än riksgenomsnittet är att andelen elever som går på naturbruksgymnasiet är hög i kommunen och kostnaden för detta gymnasieprogram är betydligt högre än för de andra nationella programmen.

Kommunen har en mycket hög andel utbildade lärare i grundskolan, 98 procent av lärarna har en pedagogisk högskoleexamen¹⁴. Inspektionen har dock kunnat konstatera att lärarna inte alltid används utifrån den utbildning som de har vilket skollagen kräver. Det är i årskurserna 4–6 i flera av spåren som lärare utbildade till årskurserna 1–7 med antingen inriktning svenska och samhällsori- entering eller inriktning matematik och naturorienterande ämnen blir klasslärare och får undervisningsansvar för ämnen som de inte har utbildning i. Det finns också lärare med en examen för årskurserna 1–7 som har undervisningsansvar för årskurs 8 och 9. I gymnasieskolan ligger andelen utbildade lärare på 77 procent vilket är strax under riksgenomsnittet.

Resurser

Skollagen anger inte några exakta tal för barngruppernas storlek i förskoleverk- samheten och skolbarnomsorgen utan lagstiftaren har stannat vid kravet att dessa skall ha lämplig storlek och sammansättning. Vad som är ”lämplig” skall sättas i relation till uppdraget. Enligt Skolverkets allmänna råd och kommenta- rer för kvalitet i förskolan bör personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsam- mansättningar anpassas till behoven och förutsättningar i varje förskola. Vidare bör kommunen göra utredningar kring ekonomiska och pedagogiska konsekvenser inför beslut som påverkar dessa faktorer. Det är även viktigt att kommunen återkommande följer upp och utvärderar förskolornas förutsätt- ningar för att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen.

I Osby kommuns förskolor består barngrupperna i regel av 20 barn, oavsett ålder på barnen, barnens behov eller lokalernas utformning. Varken ledning

12 Riksgenomsnittet avseende lärartäthet är 8,2 lärare per 100 elever.

13 Riksgenomsnittet är 8,3 lärare per 100 elever.

(24)

eller personal upplever att de kan påverka grupperna utan 20 barn är en, av politikerna, fastställd norm. Både ledning, personal och föräldrar anser att grupperna är för stora. Det är viktigt att det förs en dialog mellan kommun- och verksamhetsnivå kring lämplig personaltäthet, barngruppsstorlek och möjlighe- ten att genomföra det pedagogiska uppdraget i förskolan. I Osby kommun finns förskolor som medvetet valt att arbeta med ”storavdelning” där cirka 40 barn ingår i samma grupp. Även om gruppen delas upp i mindre grupper inför olika aktiviteter, vill inspektörerna peka på vikten av att en noggrann uppfölj- ning och utvärdering görs av vilka konsekvenser ett sådant arbetssätt kan få för barnen. Även om inspektörerna tidigare bedömt att kommunens förskoleverk- samhet är av god kvalitet, bör kommunen ta hänsyn till faktorer som barnens ålder, behov av stöd, personalens kompetens och lokalernas utformning inför beslut som påverkar barngruppernas storlek och sammansättning.

I kommunens fritidshem finns i genomsnitt 30 barn per avdelning vilket är i nivå med genomsnittet i riket. Antalet barn som är inskrivna i kommunens olika fritidshemsavdelningar varierar dock kraftigt, mellan 20 och 45. Personalen kan inte påverka gruppstorlekarna utan endast försöka anpassa verksamheten. I intervjuer med personal och föräldrar framförs åsikter om att grupperna är för stora. Det uppkommer ibland situationer då personalen är osäker på om de kan garantera barnens säkerhet. Mot bakgrund av de begränsningar många fritidshem tvingats göra i verksamheten och de incidenter som inträffat, bedömer inspektörerna att det är av vikt att kommunen utvärderar verksamheten i de största barngrupperna för att säkerställa att det finns förutsättningar att bedriva en verksamhet där personalen känner att de både kan ta ansvar för barnens säkerhet och erbjuda en verksamhet i enlighet med läroplanen.

I grundskoleförordningen finns en hänvisning till bibliotekslagen (SFS 1996:1596) och bestämmelserna om skolbibliotek. Där framgår att kommuner- na ansvarar för landets folk- och skolbiblioteksverksamhet och för att det skall finnas skolbibliotek i grundskolan och gymnasieskolan. Skolbiblioteken skall främja språkutveckling och stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur. Verksamheten skall särskilt uppmärksamma behov hos elever med funktionshinder och elever med ett annat modersmål än svenska. Eleverna på Ekbackeskolan är hänvisade till kommunens huvudbibliotek som ligger cirka 500 meter från skolan. Det fanns tidigare ett skolbibliotek på skolan, men det lades ner på grund av att lokalerna behövdes för undervisning. Förvaltningsled- ningen anser att huvudbiblioteket skall fungera som gymnasieskolans skolbibliotek och att de samlade resurser som finns där ger bättre förutsättningar för elevernas lärande än vad ett mer begränsat skolbiblioteks resurser kan ge. På Örkenedskolan i årskurs 7–9 finns ett skolbibliotek som var stängt i samband med inspektionsbesöket men har öppnats efter detta. Inspektörerna bedömer att kommunens arbete med att få grund- och gymnasieskoleleverna att använda skolbiblioteken bör förstärkas så att skolbiblioteken fyller funktionen av att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen.

(25)

Tillgång

Kommunen erbjuder skolbarnsomsorg i form av fritidshem och fritidsklubbs- verksamhet. I några skolor, bland annat Killeberg, görs speciella satsningar på de äldre barnen för att de ska stanna kvar i verksamheten. Rätten till plats upphör i och med utgången av vårterminen det år eleven fyller 12 år, vilket innebär att en del barn inte erbjuds plats till och med 12 års ålder. Inspektörer- na vill påpeka att kommunen ska se till att de barn som har behov av skolbarnsomsorg till och med 12 års ålder också erbjuds sådan.

Eleverna i grundskolan har i huvudsak tillgång till den utbildning som de skall ha enligt timplanen. Brister har dock kunnat konstateras i möjligheterna för eleverna att nå målen i årskurs 5 i ämnet teknik. Undervisningen har varit allt för bristfällig för att eleverna skall ha möjlighet att nå målen enligt inspektörer- nas bedömning.

Syftet med elevens val är att den enskilde eleven skall kunna göra en breddning eller fördjupning av sin utbildning. Elevens val genomförs endast i spår B och spår E i enlighet med de krav som förordningen ställer. I de övriga spåren ges endast ett alternativ att välja på eller så handlar elevens val om att göra färdigt olika beting som eleverna arbetar med i skolans ämnen. Kommunen är enligt grundskoleförordningen skyldig att erbjuda ett allsidigt urval av ämnen. Inspek- törerna bedömer att kommunen måste åtgärda de olika bristerna när det gäller elevens val.

Språkval skall enligt grundskoleförordningen erbjudas i minst två av språken tyska, franska och spanska. Kommunen är skyldig att anordna undervisning om minst fem elever väljer det språk som erbjudits. Franska, spanska och tyska erbjuds på Hasslarödsskolan, men på Örkenedskolan erbjuds endast två av språken nämligen tyska och franska. Detta är inte i enlighet med författningen då samtliga elever i kommunen måste erbjudas de språk som anordnas i kommunen.

Gymnasieskolan på Ekbackeskolan erbjuder eleverna ett stort utbud av valbara kurser och kurser inom det individuella valet samt språkval. Även tillgången till arbetsplatsförlagd utbildning är god. Skolan bör dock göra ordentliga uppfölj- ningar av elevernas undervisningstid så att skolan kan garantera att eleverna får sin garanterade undervisningstid. Dessutom måste de elever som är berättigade till modersmålsundervisning erbjudas det. Den grundläggande vuxenutbildningen saknade vid inspektionsbesöket ett flertal kunskapsområden i sitt utbild- ningsutbud. Och inom den utbildning i särvux som motsvarar den som ges inom den obligatoriska särskolan erbjuds inte alla ämnen och betygs sätts inte på varje avslutad kurs inom den utbildning som motsvarar gymnasiesärskolan.

Dessutom bör kommunen erbjuda de studerande inom särvux en sådan omfattning av sin utbildning att de har möjlighet att nå målen.

Sammanfattning

Inspektörerna bedömer att förutsättningarna för den pedagogiska verksamheten i Osby kommun är goda avseende utbildade lärare i grundskolan. Lärarna bör dock i huvudsak ha ansvar för undervisning som de har utbildning i.

Dessutom måste eleverna ges möjligheter att nå målen i alla ämnen till årskurs 5 och eleverna vid Örkenedskolan måste även erbjudas spanska som spåkval.

(26)

Kommunen måste se till att elevens val ges i enlighet med kraven i förordning- en och tillse att skolbiblioteken fyller den funktion som de skall. Gymnasie- skolan måste erbjuda sina elever modersmålsundervisning och den grundläg- gande vuxenutbildningen måste erbjuda alla kunskapsområden som förord- ningen kräver. Vidare måste särvux erbjuda de studerande mer undervisningstid i syfte att nå kursmålen. Kommunen bör även göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan och göra bedömningar om barngruppernas storlek och sammansätt- ning i skolbarnsomsorgen är lämpliga.

Datum Ort

2007-03-01 Lund

Martin Persson

Per Ingvar de la Motte Agneta Ericsson Monika Ivarsson Ingela Jonasson Roger Niklewski Nils Pihlsgård

(27)

Utbildningsinspektion i Spår A

Förskoleklass och grundskola årskurs 1–9

Innehåll

Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av rektorsområdet Spår A... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av resultaten... 4 Bedömning av genomförandet... 5 Bedömning av förutsättningarna ...10

Inledning

Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Hasslarödsskolan, Spår A, den 11 och 12 oktober 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.

Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt- ningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).

Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Osby kommun och Spår A, dels den information som samlats in under besöket.

Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.

I Spår A intervjuades rektorn, lärare, elevvårdspersonal, elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklassen och alla årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.