64
bedöma hur undervisningen ska ske beroende på ”barnets kunskaper och nyfikenhet” (F). Utsagorna år 2018 ger uttryck för att det inte enbart är barnens intresse som undervisningen ska utgå ifrån utan även barnens förkunskaper, erfarenheter, förutsättningar och reflektioner. ”Det gäller att knyta samman barnens perspektiv med ämnets perspektiv” (F) vilket kan tolkas ge uttryck för en möjlighet att skapa intresse för matematik, där barnen ännu är på outforskad mark.
5 Spår av vetenskaplig grund
Spår av vetenskaplig grund var ett lågfrekvent utmärkande spår år 2016 och nämndes i form av den proximala utvecklingszonen och arbete med pedagogisk dokumentation. År 2018 kan ett tydligare spår av vetenskaplig grund utläsas. Främst till ett variationsteoretiskt perspektiv ” att använda variationsteorin för att kunna urskilja och synliggöra” (F) och de didaktiska frågorna:
De didaktiska frågorna som vad och hur används. En frågeställning om vad som skall undervisas samt en förbedömning om vad barnen redan vet och utifrån det så planerar jag en undervisningsdesign. Efteråt görs en efterbedömning för hur det gick och vad barnen lärde sig. (F)
Men också Gelman och Gallistels (1986) fem räkneprinciper och att arbeta transdisciplinärt:
Arbeta transdisciplinärt med matematik och annat innehåll/andra ämnesområden. (F)
Efter att deltagarna i FoU-programmet medverkat och prövat de teoriinformerade undervisningsuppläggen kan det uttolkas en förflyttning som inte varit påtagligt i materialet från 2016.
6 Matematiskt språk i fokus
Matematiskt språk var år 2016 inbäddad i det utmärkande spåret vag matematikundervisning med citat som ”all matematik i förskolan sker med hjälp av kommunikation, vi gör säkert saker vi ’alltid’ gjort men vi belyser matematiken och ger barnen rätta begrepp” (F).
År 2018 utrycks det mer i form av ”utmana och utforska matematiska begrepp i målstyrda processer” men också genom att fånga stunden – ”uppmärksamma olika begrepp i vardagen, mönster, antal, jag som förskollärare ställer fiffiga frågor till det barnen undersöker (eller vad jag tror att de undersöker)” (F).
7 Lärandemiljö och material i förgrunden
Tillgängligt matematikutvecklande material och miljöer som inspirerar till barns undersökande och utforskande är ett högfrekvent och utmärkande spår 2016. År 2018 är det fortfarande utmärkande men inte högfrekvent i samma utsträckning utan uttrycks mer som ett stöd i undervisningen. Digitala material framkommer som nytt i förskollärares och chefers svar 2018 ”i alla didaktiska ämnen kan jag använda analoga och digitala verktyg som hjälp i undervisningen” (C) och ”Appar i iPad” (F). ”Tillgängligt material utomhus och inne på avdelningen” (F) framkommer i utsagorna för 2018. Vi ser också hur miljö och material sammanvävs med andra utmärkande spår i mer komplexa beskrivningar av vad som kan känneteckna matematikundervisning i förskola – ”En undervisning som erbjuder såväl material
65
som agenter i barnens egna utforskande processer som material som medel för lärare i en målstyrd process” (F).
8 Ämnesöverskridande undervisning
Ämnesöverskridande undervisning uttrycks 2016 som att matematik ingår i projekt eller temaarbeten och är en del i ett ämnesövergripande arbetssätt. Det går inte att dela upp ämnena. År 2018 är uttrycks det mer nyanserat ”Undervisning i dessa ämnen kan finnas med i samma undervisningstillfälle. Ämnena går in i varandra” (C). De olika ämnena kan också tolkas stödja varandra ”Ofta i förskolan blir det mycket som går in i varandra och används som medel för att komma åt något annat” (F). Det finns också några få utsagor som uttrycker en transdisciplinär tanke ”Alla tre kan föras samman i transdisciplinär undervisning” (F), de tre som åsyftas är musik, matematik och språk som i reflektionsdokumentet var uttryckta som frågor – vad kan känneteckna undervisning i musik/matematik/språk.
9 Behov av förkunskap
Kunskap och kompetens inom ämnet matematik var inget utmärkande spår år 2016 men nämndes som ”all undervisning kännetecknas av att den blir mer givande om den som undervisar har förkunskap…” (F). Förkunskap uttrycktes som att det kan ge läraren bättre möjlighet att uppmärksamma och följa upp barnens funderingar och frågor. Om förkunskap saknas kan läraren agera som medforskare och utforska tillsammans med barnen. 2018 uttrycks tydligare att matematisk kunskap är en förutsättning för att möjliggöra barns förståelse för matematik och för att kunna anpassa undervisningen till deras tidigare erfarenhet.
10 Bedömning
Bedömning är ett utmärkande spår som inte kunde utläsas år 2016.
Att kunna utmana barnen inom matematiken innebär också att ha kännedom om var barnen befinner sig i sin matematiska förmåga. Någon form av förbedömning behöver göras. (F)
Jag tar reda på barnens förkunskaper och designar lektionen efter detta. (F) Efteråt görs en efterbedömning för hur det gick och vad barnen lärde sig. (F)
Det här är olika citat och kan tolkas hänga samman med att matematik var innehållet när variationsteoretiskt undervisningsupplägg prövades (se vidare kapitel 9).
Samlad analys – didaktiska nivåer med begreppsprövande
fokus
I förhållande till Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer indikerar materialet från 2018 en förändring. År 2016 framträdde tydligare spår av praktiknära aktionsnivå än av teoretisk nivå och metateoretisk nivå.
Efter att deltagarna i FoU-programmet medverkat och prövat de teoriinformerade undervisningsuppläggen kan det uttolkas en förflyttning från matematikundervisning på en praktiknära aktionsnivå till en flerstämmig matematikundervisning. Flerstämmig matematik- undervisning i didaktisk mening både utifrån att läraren tar ett tydligare aktivt ansvar för innehållet och hur undervisningen ger barnet/barnen möjlighet att lära och utvecklas i
66
förhållande till mål, lärandeobjekt och innehåll. Didaktiskt även i den meningen att lärare i större utsträckning kan tolkas göra bruk av sitt handlingsutrymme och navigera mellan olika teoretiska undervisningsupplägg.
Alla undervisningsområden/ämnen kan ju planeras utifrån perspektiv och olika förutsättningar som finns i barngruppen. De olika undervisningsteorierna kan ju användas utifrån de olika områden. (F)
De didaktiska frågorna kan tydligare uttolkas i materialet som ett stöd för lärare i undervisningen vilket även chefernas utsagor ger stöd för. Varför-frågan kan tolkas blivit ett tydligare stöd när den sätts i relation till övriga didaktiska frågor. Varför – detta innehåll (vad- frågan) stöds av förbedömningar som lärare gjort för att ta reda på barnens kunskap innan undervisningen planeras (hur-frågan). Matematikundervisningen kan också tolkas blivit mer genomarbetad när lärare gör efterbedömningar av barnens kunskaper för att ta reda på om undervisningen möjliggjorde ett förändrat kunnande i riktning mot strävansmålet eller lärandeobjektet.
67