av Linda Palla

Axelsson, M. & Magnusson, U. (2012). Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren. I Kenneth Hyltenstam, Monica Axelsson & Inger Lindberg (red.). Flerspråkighet- en forskningsöversikt. (Rapportserie 5:2012) (ss. 247- 367). Stockholm: Vetenskaprådet.

Dnr: 2017:783. Redovisning av uppdrag om en översyn av läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.

134

Heister Trygg, B. (2010). TAKK: Tecken som AKK. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum.

Hillesøy, S., Johansson, E., & Ohna, S. (2014). Interaksjoner mellom de yngste barna med cochleaimplantat og andre barn i barnehagen. Tidsskrift for Nordisk Barnehageforskning, 7(4), 1-21. http://dx.doi.org/10.7577/nbf.575

Holst. J. (2008). Danish teacher’s conception of challenging behaviour and DAMP/ADHD. Early Child Development and Care, 178(4), 363-374. doi:10.1080/03004430701321621 Sterner, G. & Lundberg, I. (2010). Före Bornholmsmodellen- språklekar i förskolan.

Stockholm: Natur & Kultur.

Kansanen, P. (1993). On outline for a model of teachers´pedagogical thinking. In P. Kansanen (Ed.), Discussion on some educational issues IV. Research report 121. Department of teacher education, University of Helsinki.

Kristoffersen, A., & Simonsen, E. (2014). Teacher-assigned literacy events in a bimodal, bilingual preschool with deaf and hearing children. Journal of Early Childhood Literacy, 14(1), 80-104. Retrieved from http://ecl.sagepub.com/content/14/1/80.full.pdf+html

Kultti, A., & Pramling, N. (2017). Översättningsaktivitet i förskolan. I H., Harju-Luukkainen & A., Kultti (red.). Undervisning i flerspråkig förskola. (ss. 71-87). Malmö: Gleerups.

Palla, L. (2004). Flerspråkighet i den mångkulturella förskolan: Förutsättningar, förhållningssätt och strategier. Rapport forskningstema VuLK (Vuxnas lärande och kunskapsutveckling), 2004, serie II, nr. 1 Kristianstad: Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.

Palla, L. (2011). Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. (Diss., Malmö Studies in Educational Sciences, 63). Malmö: Malmö Högskola.

Palla, L. (2015). Specialpedagogik i förskolan: En forskningsöversikt. I I. Tallberg Broman, A.-C., Vallberg Roth, L., Palla & S., Persson. Förskola: Tidig intervention – SKOLFORSK (ss. 96-120). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Palla, L. (2018a). Characteristics of Nordic Research on Special Education in Preschool: A Review with Special Focus on Swedish Conditions. International Journal of Inclusive Education.doi/full/10.1080/13603116.2018.1441337

135

Palla, L. (2018b). Individcentrerad prestation och måluppfyllelse i förskolan? Om åtgärdsprogram som examinerande dokument. Pedagogisk forskning i Sverige, 23(1-2), 89- 106.

Palla, L. (2018c). Similarities and Variation in Preschool Special Education Research: An Overview of Main Content Themes in Nordic Research. Early Child Development and Care.

doi.org/10.1080/03004430.2018.1488171

Palla, L. (2018d). Vad kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet? I A.-C., Vallberg Roth, Y., Holmberg, L., Palla, C., Stensson & I., Tallberg Broman. Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016 (ss. 84-100). Malmö: Malmö universitet.

Palla, L. & Vallberg Roth, A-C. (2018). Characteristics of Preschool Teaching in Language, Communication and Multilingualism: Expressions from ten Swedish Municipalities. Problems in Education in the 21 Century, 76(2), 198-214.

Palla, L. & Vallberg Roth, A.-C. (Under review). Inclusive Ideals and Special Educational Methods in and out of Tact: Didactic Voices on Teaching in Language and Communication in Swedish Early Childhood Education. International Journal of Early Years Education. Sandberg, A., & Ottosson, L. (2010). ”Pre-school teachers’, other professionals’, and parental

concerns on cooperation in pre-school: All around children in need of special support: The Swedish perspective”. International Journal of Inclusive Education, 14(8), 741-754. doi:10.1080/13603110802504606

Skolinspektionen. (2017). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (Delrapport II). Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd (Kvalitetsgranskning 2017). Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2013). Flera språk i förskolan- teori och praktik. Stockholm: Fritzes.

SKOLFS, Skolverkets författningssamling (1998:16). Läroplan för förskolan Lpfö 98: Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

SKOLFS 2018:50. Förordning om läroplan för förskolan; utfärdad den 23 augusti 2018. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

136

Tisell, A. (2009). Lilla boken om tecken som ett verktyg för kommunikation. Danderyd: Hatten Förlag.

Warming, H. (2011). Inclusive discourses in early childhood education? International Journal of Inclusive Education, 15(2), 233-247. doi:10.1080/13603110902783365

Åmot, I. (2012). Etikk i praksis. Barn med samspillsvansker og medvirkning i barnehagen. Nordisk Barnehageforskning, 5(18), 1-11. http://dx.doi.org/10.7577/nbf.437

Kapitel 8-9 av Linda Palla

Agevall, O., & Olofsson, G. (2014). Tensions between academic and vocational demands. In: Jens-Christian Smeby, Molly Sutphen (ed.) From Vocational to Professional Education: Educating for Social Welfare (pp. 26-49). London and New York: Routledge.

Davies, B. & Harré, R. (2001/2002). Positioning: The Discursive Production of Selves. In: M. Wetherell, S. Taylor & S.J. Yates (Eds.) Discourse Theory and Practice. A Reader, pp. 261- 271. London: Sage.

Eriksson, A. (2014). Förskollärarens förtydligade ansvar – en balansgång mellan ett demokratiskt förhållningssätt och att utöva yrkeskunskap. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 7(6), 1-17.

Eriksson, A, Beach, D. & Svensson, A-K (2015). Förskolechefens ansvar och uppdrag ur ett kommunalt förvaltningsperspektiv. Tidsskrift for nordisk barnehageforskning 11(9)1-17. Europeiska kommissionen (2000). Europeisk rapport om utbildningens kvalitet i skolorna.

Sexton kvalitetsindikatorer. Luxenburg: Europakommissionen.

Harju, A. & Tallberg Broman, I. (red). (2013) Föräldrar förskola och skola. Om mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

de Laat, M. (2012). Enabling professional development networks: How connected are you? Heerlen: Open Universiteit of the Netherlands.

Lave, J. & Wenger, E. (1991/1999). Situated learning. Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press.

137

Munkhammar, I. (2014). Förskolechefers kamp i och om ledarskap. I: E. Nihlfors & O. Johansson. Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokal policy. (ss. 211-230). Malmö: Gleerups.

Myrvold, H. B. (2014). Fra pedagogisk ledere til likestilte barnehagelærere – En kvalitativ undersøkelse om økt antall pedagoger og omorganisering av roller og funksjoner i Kanvas- barnehagene. Hämtad från https://www.utdanningsforbundet.no/upload/Barnehage/Kanvas- rapport_2014_To_likestilte_barnehagel%C3%A6rere.pdf NICHD, E. C. C. R. N. (1996). Characteristics of Infant Child Care: Factors.

Nihlfors, E. & Johansson, O. (2014). Nationell utbildningspolitik möter kommunala genomförandestrukturer. I: E. Nihlfors & O. Johansson. Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokal policy. (ss. 13-22). Malmö: Gleerups.

Nihlfors, E.; Jervik Steen, L. & Johansson, O. (2015). Förskolechefen: en viktig länk i utbildningskedjan. Malmö: Gleerups.

OECD (2016). Low-performing Students. Why the fall behind and How to Help them Succeed. Paris: OECD.

Persson, S. (2015). Pedagogiska relationer i förskolan. I I. Tallberg Broman (red.) Förskola tidig intervention. (ss. 119-138). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Persson, S. & Tallberg Broman, I. (2016). Att kommunicera skillnad. Det professionella uppdraget del 2. Malmö: Konferenspaper.

Riddersporre, B. & Sjövik, K. (2011). Nya krav – nya ledare? Rekrytering av chefer till förskolan. Rapporter om utbildning nr 1, ss. 1-25. Malmö högskola: Fakulteten för lärande och samhälle.

SKOLFS, Skolverkets författningssamling (1998:16). Läroplan för förskolan Lpfö 98: Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Skolinspektionen (2012). Förskola, före skola – lärande och bärande. Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Stockholm: Skolinspektionen: 2012:7.

Skolinspektionen (2017). Huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet. Stockholm: Skolinspektionen.

138

Steinnes, G. S. (2014). Profesjonalitet under press? ein studie av førskulelærarar si meistring av rolla i lys av kvalifiseringa til yrket og arbeidsdelinga med assistentane. (2014 nr. 2). Oslo: Senter for profesjonsstudier, Høgskolen i Oslo og Akershus.

Styf, M. (2012). Pedagogisk ledning för en pedagogisk verksamhet? Om den kommunala förskolans ledningsstruktur. (Diss). Umeå: Umeå universitet.

Tallberg Broman, I. (2015). Förskola till stöd för barns utveckling och lärande. I I. Tallberg Broman (red.) Förskola tidig intervention. (ss. 16-59). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Tallberg Broman, I. (2018a). Vad kan känneteckna undervisande förskollärare? I A.-C., Vallberg Roth, Y., Holmberg, L., Palla, C., Stensson & I., Tallberg Broman. Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016 (ss. 101-115). Malmö: Malmö universitet.

Tallberg Broman, I. (2018b). Vad kan känneteckna organisation och ledarskap som verkar för undervisning i förskolor? I A.-C., Vallberg Roth, Y., Holmberg, L., Palla, C., Stensson & I., Tallberg Broman. Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016 (ss. 116-128). Malmö: Malmö universitet.

Vallberg Roth, A.-C. (2013). Nordisk komparativ analys av riktlinjer för kvalitet och innehåll i förskolorna. Oslo: Kunskapsdepartementet.

Van Leeuwen, T. (2008). Discourse and Practice. New Tools for Critical Discourse Analysis. New York: Oxford University Press.