kan ske överallt, i alla aktiviteter, under hela dagen
b.
Matematikundervisning är något som sker i interaktion c. Använda olika förmågor i matematikundervisningen 2) Lärandemiljö och lärandeverktyg som stöd för undervisning är i förgrunden (F) 2) Lärarinitierad matematikundervisning a. Målinriktad
b. Planerad och spontan 3) Lärarinitierad
undervisning 3) Lärandeinnehåll i fokus
4) Ämnesöverskridande undervisning (C) 4) Barncentrerad matematikundervisning 5) Vag matematikundervisning (C) 5) Spår av vetenskaplig grund 6) Lärandeinnehåll i
fokus 6) Matematiskt språk i fokus
7) Spår av vetenskaplig grund och koppling till Lpfö98 (C) 7) Lärandemiljö och material i förgrunden 8) Ämnesöverskridande undervisning 9) Behov av förkunskap 10) Bedömning (F)
År 2016 är spår 1-6 relativt högfrekventa medan spår 7 är relativt lågfrekventa. Här följer nu problematisering av spåren med inflätade citatexempel och ordfrekvenser från tabell 5.1 och figur 5.1.
Problematisering av vad som kan känneteckna
matematikundervisning i förskola år 2016 och 2018
I det här avsnittet problematiseras de olika spåren år 2016 och 2018 i förhållande till forskning och styrdokument. Problematisering i det här kapitlet avser att vända och vrida på de utmärkande spåren i förhållande till frågan om vad som kan känneteckna undervisning i matematik. Utfallet i de medverkandes texter relateras då intertextuellt dels mellan år 2016 och 2018, dels i relation till andra texter och tidigare forskning.
62 1 Vid och vag matematikundervisning
År 2016 utmärktes matematikundervisningen som vag. 2018 är en vid matematikundervisning mer högfrekvent, snarare än vag, i förskollärarnas utsagor. Det har skett en förflyttning från år 2016 då ”allt är matematik” (C) till att år 2018 matematikundervisning är ”något inom ämnet, som pedagogen vill förmedla till barnen, eller något som barnen har visat intresse för” (C). I detta citat kan en riktning för ett innehåll uttolkas, vad innehållet består av kan bestämmas av antingen pedagog eller barn. År 2016 uttrycktes matematikundervisning som något som sker i vardagen och i leken ”låta barn upptäcka matematik i vardagen och i leken” (F). Lek är ett ord som även 2018 är högfrekvent men ändå inte i samma utsträckning som 2016. Det kan tolkas som att leken minskat i förskola men det ska samtidigt ses i en kontext där förskollärare utmanats att undervisa med stöd av olika teoriinformerade undervisningsupplägg. Detta under en tidsperiod då även förskolans kommande läroplan (SKOLFS 2018:50) med ett förtydligande om förskollärares undervisningsuppdrag varit ämne för diskussion.
Vid matematikundervisning kan sättas i relation till de didaktiska frågorna vem, var och när. Vem - undervisningen riktar sig oftast till barngruppen som helhet ”Att utmana barnens kunnande” (F). Var – undervisningen kan ske exempelvis vid dukning, i samling eller i bygg- och konstruktionsleklek. När – undervisningen behöver inte ”nödvändigtvis ske under ordnade lärandesituationer utan kan äga rum när som helst under dagen, under förutsättning att man har ett syfte och en tanke med vad man gör” (F).
Matematikundervisning ur ett interaktions perspektiv är tydligare 2018 än 2016. Vilket också kan uttolkas av att lärandemiljö och lärandeverktyg som år 2016 var ett högfrekvent utmärkande spår år 2018 är mindre frekvent utmärkande. Förskollärarens ansvar att leda undervisning har satts i förgrunden och lärandemiljön kan i utsagorna mer tolkas vara en del av undervisningen. Citat som ”Pedagog och barn tillsammans”, ”Förskolläraren /…/ riktar barnens uppmärksamhet…” och barn ges möjlighet att ”utforska i interaktion och kommunikation med andra…” är mer frekventa 2018.
En vid matematikundervisning kan kännetecknas av att förmågor snarare än något specifikt matematikinnehåll ligger till grund för undervisningen, vilket kan tolkas som något diffust men samtidigt inrymmande med öppna möjligheter där både barnens och förskollärarens intressen och intentioner kan komma till uttryck.
2 Lärarinitierad matematikundervisning
Det utmärkande spåret Lärarinitierad undervisning var ett högfrekvent spår även 2016. Det har skett en nyansering även inom detta spår och olika former för undervisning kan uttolkas. Dels en planerad målinriktad och undervisning och dels en undervisning som kan vara både planerad och spontan. I den målinriktade undervisningen ligger år 2018 oftast ett mål från läroplanen eller ett bestämt lärandeobjekt till grund för undervisningens genomförande. Här blir också planering av undervisning central. En förskollärare beskriver att hen tydligt skriver ner i den didaktiska planeringen vad hen vill med undervisningssituationen.
År 2016 utmärktes den lärarinitierade matematikundervisningen av planerad och målstyrd undervisning för att 2018 även beskrivas som en målstyrd undervisning som ”kan äga rum när som helst under dagen, under förutsättning att man har ett syfte och en tanke med vad man gör” (F). Spontan och planerad undervisning kan ske i växelverkan ”då läraren tar tillfällen i vardagen för att skapa förståelse för matematiska begrepp, med mer strukturerad form av
63
undervisning” (F). Studier visar att förskolan i huvudsak domineras av två lärandediskurser (jfr Bäckman, 2015; Delacour, 2013), en skolförberedande diskurs där barnen förbereds inför det som de kommer att ha användning av framöver och en diskurs som innebär att barndomen är viktig i sig. Bäckman (2015) menar att det finns en tredje ”väg” och det är att läraren tar utgångspunkt barnens lek för att sedan ge dem möjlighet att urskilja matematik i planerade aktiviteter.
3 Lärandeinnehåll i fokus
Lärandeinnehåll har år 2018 blivit mer frekvent uttryckt i förhållande till 2016 vilket kan tolkas vara ett uttryck för att delfrågan är ett komplement till fråga 1 om vad som kan känneteckna undervisning i förskola.
I ordfrekvensanalysen (se Tabell 5.1) var ordet antal, med koppling till den matematiska aktiviteten Räkna, och former, med koppling till Designa, högfrekventa. Fördelningen av ord i materialet som kan härröras till de matematiska aktiviteterna (jfr Bishop, 1988; Lärportalen för matematik) fördelar sig enligt diagrammet nedan (Figur 5.2). Designa 30%, med ord som former, mönster och symmetri. Räkna 26%, med ord som antal, mängd och siffror. Mäta 16%, med ord som storlek, vikt och volym. Förklara 11%, med ord som diagram, resonera och jämföra. Leka 9%, med ord som lek, turtagande och abstrakt. Och sist, Lokalisera 8% med ord som lägesord, rumsuppfattning och prepositioner.
Figur 5.2: Fördelning av ord i materialet som kan härröras till de sex matematiska aktiviteterna.
4 Barncentrerad matematikundervisning
Barncentrerad matematikundervisning var det utmärkande spår som var mest högfrekvent år 2016 och att matematikundervisningen skulle utgå ”från barnens intresse, nyfikenhet och motivation” (F) var tydligt i utsagorna. År 2018 är detta spår fortsatt utmärkande men sammanflätats också med flera av de andra utmärkande spåren. Matematikundervisningen kan ske i förskolans vardagssituationer men det är förskollärarens utmaning i undervisningen att
30% 16% 26% 8% 9% 11%