Förskolläraren i det moderna samhället

Inom detta område kommer diskursen om ”Den utbrända förskolläraren” att redovisas ur en framförallt historisk och samhällelig kontext, då samhällets utveckling har resulterat i att andra krav ställs på dagens förskollärare; vilket gestaltas i förändrade arbets- och levnadsvillkor. Sociala media pekas ut som en betydande faktor till att förskollärare idag bränner ut sig, där den yngre generationen ses vara en särskilt utsatt grupp. Diskursen om ”Den utbrända förskolläraren” lyfts fram som splittrad då talet om förskolan och förskolläraryrket skildras olika beroende på vart talet förs. Här lyfts sociala media fram som betydande. Det tycks råda en dominerande negativ attityd kring hur talet går kring förskolan i t.ex. debattinlägg på sociala media. Nyckelbegrepp inom det denna diskursiva formation är således sociala media, krav och samhällsutveckling.

5.4.1 Ett samhälle under utveckling

Men sen hade jag tänkt att, inom de här gamla kvinnoyrkena, inom vården när man jobbar med människor – de tror jag ökar ännu mer. Jag har för mig att det ökar ännu mer. Dels kanske för att vi är fler folk ju. Alltså Sverige växer och växer och då blir det fler folk som söker hjälp, och fler folk som söker sig till förskolan med sina barn och så. Men sen tror jag att vi har lagt, alltså, för att göra detta i vårt yrke tror jag stressen

39

ökar för vi ska vara så professionella. De vill att vi ska öka i status, men de ökar liksom inte lönen. Oftast så är det lönen kopplat till att man har status.

I berättelser som rör ”Den utbrända förskolläraren” framträder en övergripande uppfattning om att kraven på människan har förändrats parallellt med att samhället har utvecklats. Detta betonas i berättelserna där jämförelser görs mellan den äldre och yngre generationen förskollärare. I citatet ovan används olika böjningar av ordet ”jobb” frekvent; där det sätts i relation till diskursiva områden som berör ”ändrade arbetsvillkor” och ”samhället under utveckling”. Berättelserna visar upp hur förändrade arbets- och levnadsvillkor har inneburit att förskollärarrollen, som förr ansågs vara ett ”kvinnoyrke”, idag håller på att professionaliseras. Höjda stressnivåer och ökade krav på förskoleverksamheten ses i diskursen vara påverkade av samhällets föränderliga karaktär. I berättelser som rör diskursen om ”Den utbrända förskolläraren” lyfts det fram hur arbetsmiljön i förskolan, kopplat till stress och krav, förändras i en negativ riktning. Yttre samhälleliga och politiska maktmekanismer betonas vara ansvariga för detta, vilket i ovanstående utsaga går under benämningen ”de”. ”De vill att vi ska öka i status, men de ökar liksom inte lönen”. Vidare framställs förskollärarens egna möjligheter till att påverka sin arbetsmiljö som begränsade. Det framstår en konflikt i berättelserna vilken skildras genom att de förändringar som sker i samhället inte alltid gynnar förskolans arbetsmiljö, vilket i sin tur drabbar ”Den utbrända förskolläraren”.

5.4.2 Förskolläraren och sociala media

Jo, men det är ju de grupper där det är förskollärare, alltså. Jag är ju lite selektiv där, jag vill inte... läsa i dem… Jag gick med i, eller var med i ”Förskollärarupproret”, men sen tänkte jag ”nää, där var det så negativ bild” så att jag, jag tror att det blir liksom en... jag tror att de peppar varandra till att bli negativa också. Jag tror att det är fel väg att gå. Jag tror fortfarande på att hitta möjligheter och lösningar, och det gör man inte genom att gnälla internt.

I resonemanget ovan benämns sociala media, via debattforumet ”Förskollärarupproret”, vara en samlingsplats där förskollärare ”gnäller internt” över sina arbetsförhållanden. Något som lyfts fram som centralt i berättelserna är den negativa inverkan som sociala media har på förskolan och förskollärarens arbetsvillkor. Sociala forum som ”Förskollärarupproret” blir till en mötesplats där den negativa attityden gentemot förskolläraryrket förstärks snarare än att man arbetar för att ”hitta möjligheter och lösningar” på de problem som skildras genom ökade krav och höjda stressnivåer. Sociala media kan sålunda förstärka den negativa bilden av ”Den utbrända förskolläraren”, vilket kommer till uttryck i såväl det skriftliga som det verbala talet. Gemensamt i berättelserna är att sociala media har en dålig inverkan på i synnerhet den yngre

40

generationen, vilket lyfts fram som en betydande faktor till att förskolläraren idag bränner ut sig.

Med all social media… Alltså du måste vara, allting måste vara tip top, ditt hem ska vara tip top, du ska göra allt möjligt, du ska ha en karriär och du ska gärna tre eller fyra barn samtidigt, det ska du klara av att parera samtidigt som du har... jag tror det är andra saker som förväntas av dig.

I diskursen om ”Den utbrända förskolläraren” betonas sociala media ha ett negativt inflytande över förskollärarens psykiska hälsa. Kraven och stressen som läggs på individen ses förekomma överallt i det moderna samhället, vilket vidare påverkar förskolläraren både privat och i yrkeslivet. Yttranden som det ovanstående poängterar hur ”allt” idag, till skillnad från förr, ”måste vara tip top”. Sociala media ses som en betydande faktor till att ”allt” ska vara perfekt, i en tid då människor exponeras offentligt. Berättelserna framhåller hur sociala media har resulterat i att ”andra saker förväntas” av förskolläraren idag, som en konsekvens av det globaliserade och offentliga samhället. Dagens krav ställs i kontrast mot ”kraven från förr” vilka uppfattas vara lägre och mer hållbara. Diskursen om ”Den utbrända förskolläraren” skildras även på mediala forum. Det verkar inte minst råda en tydlig negativ attityd bland anonyma samt icke-anonyma skribenter på olika Internetforum (”Förskollärarupproret” är ett exempel), där det beskrivs som ett ”internt gnällande”. Diskursen om ”Den utbrända förskolläraren” påverkas därmed av vart den skildras; i och utanför förskolans verksamhet.

41

6 Diskussion

Syftet med denna uppsats är att undersöka diskursen om psykisk ohälsa och sjukskrivning bland pedagoger i förskolan, utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. En diskursanalytisk ansats har brukats för att systematisera samt dekonstruera empirin. Inom analysen har Foucaults samt Laclau och Mouffes teoretiska ramverk varit centrala. I denna avslutande analys används ovanstående teorier för att vissa på språkets struktur i diskursen om ”Den utbrända förskolläraren”, vilka ”sanningar” som kan sägas existera inom denna diskursiva formation och vad som innesluts samt utesluts i diskursen. Vidare belyses hur olika diskursordningar kretsar kring den centrala diskursen. Denna mer djupgående analys kommer även att sättas i relation till det forskningsfält som lyfts i problembakgrunden.