Förskollärarnas tolkningar av läroplansmålen i matematik

Samtliga förskollärare använder läroplanen som underlag för deras didaktiska planeringar. Men ingen av förskollärarna uttrycker att de använder de matematikmål som finns i läroplanen som grund för sina planeringar eller i undervisningen. Samtliga använde istället inflytande och delaktighet som underlag i sin matematikundervisning.

“Allt ska ju gå in [...] men man får ju in flera mål, det är ju inte avgränsat att nu gör vi matematik [...] Sen ska det också vara ett demokratiskt arbetssätt, där barnen aktivt deltar”. (Förskollärare 2)

Några förskollärare nämner undervisningsbegreppet i läroplanen:

“Läroplanen har ju blivit ett lyft, mera fokus 2018, med undervisningsbegreppet”. (Förskollärare 2)

“Man kan få in väldigt mycket i läroplanen också [...] undervisning att barnen ska få en uppfattning och en förståelse och inte att dom ska kunna utan man ska påbörja”. (Förskollärare 3)

En av förskollärarna säger att hen använder talraden i matematiken som ett övergripande mål i sin undervisning och använder läroplanen som reflektion över hur de ska närma sig målen i det undervisningsmoment de för tillfället är inne i. I läroplanen står att följande “förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar” (LpFö18, s. 14). Följande förskollärare möjliggör att barnen får uttrycka sig på olika sätt genom att erbjuda varierat material, alltifrån färgpennor till kapplastavar. Förskolläraren menar att hens erfarenheter har hjälpt att se hur barn uttrycker sig i undervisningen.

“Alla barn vill ju inte uttrycka sig på samma sätt”. (Förskollärare 2)

“Det är inte bara vi som planerar och bestämmer saker, utan barnen också får säga sitt”. (Förskollärare 3)

Vidare säger alla förskollärare att det är viktigt att utgå från barnens ålder. I läroplanen står det inte specifikt att man ska utgå från barnens ålder. Men alla förskollärare uttrycker att det är viktigt att se till barnens ålder för att kunna utgå från läroplanen i sin matematikundervisning.

“Vi måste anpassa oss efter ålder [...] vi måste följa läroplanen men vi måste också anpassa oss utifrån det som barnen kan lära sig, vi kan inte ställa för höga krav på dom”. (Förskollärare 1)

“Dom är ju ganska små, man vill ju inte att dom ska ledsna”. (Förskollärare 2)

“Jag följer ju läroplanen och så tänker jag ut, [...] hur kan vi bemöta det här målet [...] Och andra ändan, det här har barnen sysslat sysslat med, och så tittar vi in i läroplanen”. (Förskollärare 5)

7.2.3 Förskollärares uppfattningar och beskrivningar av sina planeringar, genomförande och uppföljningar av matematikundervisning

Samtliga förskollärare nämner att de har ett underlag för sin matematikundervisning som inkluderar didaktiska frågor. Flertalet förskollärare nämner att deras tidigare erfarenheter hjälper dem i deras planeringar av undervisning. Erfarenheterna inkluderar arbetade år som förskollärare i förskolan och tidigare matematikundervisning med olika barngrupper.

Uppfattningar av deras planeringar

En av förskollärarna upplever att tydlighet är det viktigaste i förskolan. Det ska inte råda några tveksamheter vad vi håller på med och varför. Fyra av fem förskollärare använder sig av mer detaljerade planeringar till undervisningen. I dessa planeringar ligger det didaktiska frågor. En tredje förskollärare säger att det är viktigt med ett syfte med undervisningen och använda iscensättning för att inspirera barnen i undervisningen.

Förskollärarna säger också att det är viktigt att ta reda på barnens förkunskaper i matematik för att kunna planera, en av förskollärarna säger att hen utgår från en bok om matematik för barn som som fokuserar på många delar inom matematik.

“När det gäller lärgrupperna tycker jag om att ha välplanerat, gärna detaljplanerat”. (Förskollärare 2)

Uppfattningar av deras introduktion

Det är också viktigt hur man introducerar undervisningen. Introduktionen ska ske på ett lekfullt sätt, både enskilt och i grupp tycker flera. Vid introduktion av undervisningen i matematik använder alla förskollärare sig av upprepning av aktivitetens syfte. Men i svaren finns det stor variation över hur förskollärarna introducerar sin matematikundervisning. Tre förskollärare kopplar det till att fånga barnens intressen eller att det ska vara lekfullt medan två förskollärare uttrycker iscensättning.

“Det viktigaste då tycker jag är att man fångar barnens intressen [...] det kan vara att man har ett mjukisdjur till exempel”. (Förskollärare 2)

“ha förberett innan, stationer eller ett bord [...] med det materialet som man behöver [...] med det man behöver för att man ska skapa ett intresse [...]” (Förskollärare 3)

Förskollärare 5 säger att hen börjar introduktionen av undervisningen i matematik på en grundläggande nivå och ökar svårighetsgraden i takt med undervisningen. Förskolläraren tar upp att det är viktigt med tydlighet.

“Tydlighet är det viktigaste i förskolan, det ska vara tydligt, det ska inte råda några tveksamheter med vad vi håller på med och varför”. (Förskollärare 5)

Genomgående planerar och genomför alla förskollärare undervisningen efter barnens ålder. De menar att det är viktigt att rätt krav ställs på de äldre barnen. Förskollärare 2 tar även upp barnens möjligheter att uttrycka sig på olika sätt. I genomförandet av matematikundervisningen säger samtliga att tydlighet är viktigt, just inom matematiken.

“Vi hade bland annat med linjalen, ett barn, som blev väldigt frustrerad för barnet förstod inte vad som förväntades av hen” (Förskollärare 2)

Förskolläraren fortsätter med att detta blev till en erfarenhet i vidare planering och genomförande av sin matematikundervisning. Något som denna förskollärare prioriterar i sin planering är att endast ha sex barn vid undervisningstillfället. Detta för att alla barnen ska få sin röst hörd och kunna komma till tals.

Förskollärare 3 upplever att iscensättningen och förarbetet är viktigt för genomförandet av matematikundervisningen. Förskolläraren har vid en matematikundervisning fokuserat på geometriska former.

“Vad man ska använda för material, hur man iscensätter, hur man dukar fram så det blir liksom kul och inspirerande, vad man ska göra, syfte”. (Förskollärare 3)

“Barnen skulle få gå runt på avdelningen, leta efter former liksom. Då hade de fått en form på en liten lapp, så fick dom den och jämförde och la bredvid kontakten eller dörrhandtaget”. (Förskollärare 3)

Uppfattningar av sin uppföljning

För att följa upp undervisningen säger en förskollärare att hen brukar skriva ned och ta bilder för att kunna reflektera över undervisningen. Flera förskollärare använder lärloggar genom en lärplattform för att följa barnens lärande. De använder även intervjuer med barnen och utvecklingssamtal för att följa barnens lärande. För att utvärdera undervisningen används enligt flera förskollärare utvärderingsdokument som gör det möjligt att skapa en progression i barnens lärande.

“Men de kanske inte vet hur siffran ett ser ut, hur symbolen ser ut. Så då kanske såhär ser siffran ett ut, såhär ser siffran två ut [...] ja då ser man spontant, i deras lek eller att dom berättar”. (Förskollärare 3)

“Ja, det gör jag ju genom lärloggarna främst [...] då kan jag ju gå tillbaka på den gamla lärloggen, så tittar jag ju då [...] sen kan jag gå till nästa lärloggen, vad har hänt då? Ser jag något lärande?”

(Förskollärare 2)

“Då använder vi våra lärande dokument, våra utvärderingsdokument, vad vi gör, hur, vilket mål, hur når vi målet, har vi nått målet, hur ser vi att vi nått målet” (Förskollärare 5)

Förskollärare 3 och 4 ser att det blir ett lärande i den dagliga och spontana verksamheten i förskolan, där barnen pratar om det dom lärt sig. Förskollärare 1 använder sig av upprepande och uppföljande undervisning för att se om barnen har lärt sig innehållet i undervisningen. Förskollärare 2 använder matematiska aktiviteter, som matematikspel för att se ett lärande uppstått hos barnen.

“Sen när man har nötat det och gjort olika aktiviteter, sen kanske efter någon vecka, ja, då ser man spontant i deras lek eller att dom berättar eller visar” (Förskollärare 3)

“Genom att de själva fortsätter med det [...]” (Förskollärare 4)

Samtliga förskollärare använder sig av upprepning av aktivitet för att se om undervisningen blivit ett lärande.

“Att oftast man repeterar vissa aktiviteter, och du ser hur mycket barnen kan under tiden, och om du ser att till exempel någon sak saknar någonting, då vet du att du behöver repetera det [...] tills alla är på tåget” (Förskollärare 1)