Vidare kan resultatet utgöra underlag för vidare forskning där det vore intressant att studera om det finns andra hälsofrämjande förutsättningar, än de som inkluderades i denna studie, som är avgörande för om brukarna är fysiskt aktiva eller inte. Kunskapsluckan som kvarstår och behöver undersökas vidare gäller hur brukarnas omfattning av fysisk aktivitet kan öka. Viktiga aspekter som kan studeras är; Vad påverkar brukarna till att vara fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva? Kan inomhus respektive utomhusmiljön utformas annorlunda för att stödja och motivera brukarna att vara fysiskt aktiva? Behöver personalens stödjande arbetsmiljö vidareutvecklas för att öka brukarnas möjlighet till att vara fysiskt aktiva eller behöver personalen stärkas upp av externa aktörer som på bestämda dagar i veckan besöker boendet och utför fysisk aktivitet med brukarna?
REFERENSLISTA
Arbetsmiljöverket. (25 januari 2021). Organisatorisk och social arbetsmiljö – har du koll? Arbetsmiljöverket. https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot- och-vald/organisatorisk-och-socialarbetsmiljo--har-du-koll/
Bergström, H., & Wihlman, U. (2011). The role of staff in health promotion in community residence for people with intellectual disabilities: Variation in views among managers and caregivers. Journal of Intellectual Disabilities, 15(3), 167-176.
https://doi.org/10.1177/1744629511424833
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Liber.
Caton, S., Chadwick, D., Chapman, M., Turnbull, S., Mitchell, D., & Stansfield, J. (2012). Healthy lifestyles for adults with intellectual disability: Knowledge, barriers, and facilitators. Journal of Intellectual & Developmental Disability, 3(37), 248-259. https://doi.org/10-3109/13668250.2012.703645
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. (2013). Hälsofrämjande gruppbostad. Stockholms läns landsting.
http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Jamlik_halsa/Rapporter/halsoframjande- gruppbostad-slutrapport.2013_5.2013.pdf
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. (2014). Fokus hälsa. Stockholms läns landsting.
http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Jamlik_halsa/Informationsmaterial/fokus-halsa- studiecirkel.2013.pdf
Ejlertsson, G. (2019) Statistik för hälsoveteskaperna (3 uppl.). Studentlitteratur. Folkhälsomyndigheten. (4 november 2019a). Folkhälsopolitikens åtta målområden.
Folkhälsomyndigheten.https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkha lsopolitikens-mal/de-atta-malomradena-inom-folkhalsopolitiken/
Folkhälsomyndigheten. (11 april 2019b). Fysisk aktivitet på recept på export. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2019/april/fysisk-aktivitet-pa-recept-pa-export/
Folkhälsomyndigheten. (16 november 2020a). Funktionsnedsättning.
Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor- levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/funktionsnedsattning/
Folkhälsomyndigheten. (16 november 2020b). Hälsa hos personer med funktionsnedsättning. Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika- grupper/funktionsnedsattning/halsan-hos-personer-med-funktionsnedsattning/ Folkhälsomyndigheten. (6 februari 2020c). Folkhälsopolitiska mål. Folkhälsomyndigheten.
Geidne, S., & Jerlinder, K. (2019). Jämlik idrott och funktionsnedsättningar. I J. R. Norberg (Red.), Idrotten och (o)jämlikheten: I medlemmarnas eller samhällets intresse? (s. 133 - 148). Centrum för idrottsforskning.
Globala Målen. (23 februari 2021a). God hälsa och välbefinnande. UNDP.
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/ Globala Målen. (23 februari 2021b). Minskad ojämlikhet. UNDP.
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-10-minskad-ojamlikhet/ Haglund, B. (1996). Stödjande miljöer för hälsa – ett strategiskt begrepp för det
hälsofrämjande arbetet. Socialmedicinsk tidskrift, 1-16.
Hassan. M, N., Landorf. B, K., Sköldar, N., & Munteanu. E, S. (2018). Effectiveness of
interventions to increase physical activity in individuals with intellectual disabilities: a systematic review of randomised controlled trials. Journal of Intellectual Disabilitys
Research, 2(63), 168-191. https://doi.org/10.1111/jir.12562
Koritsas, S., & Iacono, T. (2015). Weight, nutrition, food choice, and physical activity in adults with intellectual disability. Journal of Intellectual Disability Research, 4(60), 355-364. https://doi.org/10.1111/jir.12254
Krisinformation. (7 april 2021). Hjälp till att inte sprida smittan. Krisinformation. https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/handelser-och-
storningar/20192/myndigheterna-om-det-nya-coronaviruset/andra-sprakother- languages/lattlast1/sa-minskar-vi-smittspridningen
Lante, K., Stancliffe. J, R., Bauman, A., Van der Ploeg. P, H., Jan, S., & Davis. M,G. (2014). Embedding sustainablie physical activities into the everyday lives of adults with intellectual disabilities: a randomized controlled trail. BMC Public Health.
Mahy, J., Sköldar, N., Taylor, NF., & Dodd, KJ. (2010). Identifying facilitators and barriers to physical activity for adults with Down syndrome. Journal of Intellectual Disability
Research, 9(54), 795-805. https://doi.org/10.1111/j.1365-2788.2010.01308.x
Merill, R. M. (2016). Introduction to epidemiology (7 uppl.). Burlington.
O´Leary, L., Taggart, L., & Cousins W. (2017). Healthy lifestyle behaviours for people with intellectual disabilities: An exploration of organizational barrier and enablers.
Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 1(31), 122-135.
https://doi.org/10.1111/jar.12396
Oviedo. R, G., Tamulevicius, N., & Guerra-Balic, M. (2019). Physical Activity and Sedentary Time in Active and Non-Active Adults with Intellectual Disability: A Comparative Study. International Journal of Evironmental Research and Public Health, 16(10). https://doi.org/10.3390/ijerph16101761
Phillips, A. C., & Holland, A. J. (2011) Assessment of Objectively Measured Physical Activity Levels in Individuals with Intellectual Disabilities with and without Down´s
Syndrome. PLoS ONE, 6(12), 1-7. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0028618 Prevent. (u.å). Guide för hur du kan göra en policy. Prevent.
https://www.prevent.se/globalassets/documents/prevent.se/bransch/kultur/film/po licyguide_140414.pdf
Previa. (u.å). Ett hållbart arbetsliv - Engagera medarbetaren. Previa.
https://www.previa.se/ett-hallbart-arbetsliv/ledarskap/engagera-medarbetare/ Prop. 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken.
Socialdepartementet.
https://www.regeringen.se/49aa12/contentassets/0571a7504d49428292a6ab114e4b 0263/nationellt-mal-och-inriktning-for-funktionshinderspolitiken-prop-2016- 17_188.pdf
Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Socialdepartementet.
https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe 6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387 Socialstyrelsen. (2020). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning.
Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6686.pdf
SÖ 2008:26. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och
fakulativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utrikesdepartementet.
https://www.regeringen.se/49cf70/contentassets/f6446d9266db46dea0e0e58cd6d5 3a97/konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-och- fakultativt-protokoll-till-konventionen-om-rattigheter-for-personer-med- funktionsnedsattning.pdf
Temple. A, V., & Walkley. W, J. (2009). Physical activity of adults with intellectual disability.
Journal of Intellectual & Developmental Disability, 4(28), 342-353.
https://doi.org/10.1080/13668250310001616380
Tillgren, P., Ringsberg, K. C., & Olander, E. (2014). Det moderna folkhälsoarbetet och dess utmaningar. Ringsberg, K. C., Olander, E., & Tillgren, P. (Red.), Health literacy (1 uppl., S. 19-45). Studentlitteratur.
Vårdguiden. (2016). Intellektuell funktionsnedsättning – utvecklingsstörning. Vårdguiden. https://www.1177.se/Vastmanland/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/larande-
forstaelse-och-minne/intellektuell-funktionsnedsattning--- utvecklingsstorning/#section-12565
Wahlström, L., Bergström, H., & Marttila, A. (2014). Promoting health of people with intellectual disabilities: Views of professionals working in group homes. Journal of
Intellectual Disabilities, 2(18). https://doi.org/10.1177/1744629514525133
World Health Organization. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Health Promotion
International, 1-5.
https://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.p df
World Health Organization. (2020). WHO Guidelines on Physical Activity and Sedentary
BILAGA A; MISSIVBREV
Till dig som arbetar inom LSS-gruppbostäder i Västerås
Jag heter Lizzy Lindholm och läser min sjätte och sista termin på folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola. Just nu genomför jag mitt examensarbete som handlar om det hälsofrämjande arbetet av fysisk aktivitet inom LSS-gruppbostäder. Syftet med
undersökningen är att få veta mer om vilka strategiska förutsättningar som finns när det gäller att bedriva fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning inom LSS. Den här enkäten delas ut till dig och dina medarbetare för att ni är personal på en LSS- gruppbostad. Personer med funktionsnedsättning är en samhällsgrupp som oftast blir bortglömda i de hälsofrämjande arbetet och vars hälsa och levnadsvanor påverkas av vilka stöd och resurser som tillhandahålls. Det är därför viktigt att uppmärksamma ämnet.
Din medverkan är anonym och frivillig och du har rätt att avbryta ditt deltagande när
du vill. Genom att besvara och lämna in enkäten samtycker du till din medverkan i studien. Enkäten tar ca 10 minuter att genomföra.
Dina svar och det insamlade materialet kommer behandlas konfidentiellt, det
innebär att du inte kommer lämna några uppgifter som kan kopplas till dig som person eller till gruppbostaden och materialet kommer att förvaras på ett sätt som säkerställer att ingen annan än jag och min handledare kommer ha tillgång till de inlämnade enkätsvaren. Efter studiens avslut kommer allt material raderas och förstöras vilket innebär att materialet endast kommer nyttjas för studiens ändamål och inte användas vid senare tillfälle.
Det skulle betyda mycket för studiens kvalitet om du vill medverka och jag skulle uppskatta ditt deltagande. Tack på förhand!
Har ni några frågor går det bra att kontakta mig eller min handledare,
Lizzy Lindholm
Student på Folkhälsoprogrammet Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens Högskola Telefon: 070-47 60 327 Handledare: Charlotta Hellström Lektor Folkhälsovetenskap 021-10 13 94 charlotta.hellstrom@mdh.se
BILAGA B; ENKÄTFORMULÄR
Följande fråga handlar om din utbildning.
1. Har du utbildning inom hälso-och sjukvård, vård och omsorg eller socialt arbete? • Ja • Nej
Följande frågor handlar om fysisk aktivitet inom gruppbostaden. I detta fall menas fysisk aktivitet med att utföra en pulshöjande aktivitet i minst 30 minuter.
2. Innan pandemin, utförde gruppbostaden moment med fysisk aktivitet för brukarna? • Ja • Nej • Ibland
3. Utför gruppbostaden i nuläget (under pandemin) fysisk aktivitet för brukarna? • Ja • Nej • Ibland
4. Vilken form av fysisk aktivitet brukar vanligtvis (inte under pandemin) utföras för brukarna?
Svara på följande frågor genom att kryssa i aktiviteterna som ni vanligtvis brukar utföra samt dess frekvens. Vid ”annan aktivitet” fyll i den fysiska aktivitet som ni brukar utföra samt dess frekvens.
Utförs inte 1 - 2 dagar i veckan 3 - 5 dagar i veckan 6 - 7 dagar i veckan 4a. Promenader 4b. Jogging 4c. Simning 4d. Vattengympa 4e. Dans 4f. Bollsporter 4g. Racketsporter 4h. Cykling 4i. Styrketräning 4j. Annan aktivitet:
5. Hur många minuter uppskattningsvis brukar den fysiska aktiviteten vanligtvis pågå?
Svara på följande frågor genom att kryssa i aktiviteterna som ni vanligtvis brukar utföra samt dess frekvens. Vid ”annan aktivitet” fyll i den fysiska aktivitet som ni brukar utföra samt dess frekvens.
Utförs inte Mindre än 30 min 30 min Mer än 30 min 5a. Promenader 5b. Jogging 5c. Simning 5d. Vattengympa 5e. Dans 5f. Bollsporter 5g. Racketsporter 5h. Cykling 5i. Styrketräning 5j. Annan aktivitet:
Följande frågor handlar om styrdokument inom verksamheten. Med
styrdokument menas dokument som beskriver och ska vägleda arbetet utifrån specifika riktlinjer och mot verksamhetens uppsatta mål.
6. Känner du till om det finns en policy för gruppbostaden som beskriver att ett hälsofrämjande arbete av fysisk aktivitet för brukarna bör bedrivas?
• Ja • Nej
7. Känner du till om det finns en handlingsplan för gruppbostaden som beskriver hur ett hälsofrämjande arbetet av fysisk aktivitet för brukarna bör bedrivas?
• Ja • Nej
8a. Känner du till om det finns andra styrdokument för gruppbostaden som beskriver att och
hur ett hälsofrämjande arbetet av fysisk aktivitet för brukarna bör bedrivas?
• Ja • Nej
8b. Om ja, vilken form av andra styrdokument?
9. Vid planering av moment som inkluderar fysisk aktivitet, utgår du då från verksamhetens styrdokument? Ja Nej Ibland 9a. Policy 9b. Handlingsplan 9c. Annat styrdokument:
10. Har du som medarbetare tillgång till dessa styrdokument i ditt dagliga arbete?
Ja Nej 10a. Policy
10b. Handlingsplan 10c. Annat styrdokument:
11. Känner du dig delaktig i utformningen av styrdokument som rör att och hur ett hälsofrämjande arbete av fysisk aktivitet för brukarna ska utföras?
Ja Nej 11a. Policy
11b. Handlingsplan 11c. Annat styrdokument:
Följande frågor handlar om dina strategiska förutsättningar för att främja fysisk aktivitet hos brukarna. I detta fall menas strategiska förutsättningar som faktorer i arbetsmiljön som ska möjliggöra för dig som personal att främja brukarnas fysiska aktivitet.
Svara på följande frågor genom att kryssa i endast ett svarsalternativ per rad.
12. Anser du att:
1 Instämmer inte alls
2 3 4 5 6 Instämmer
helt 12a. De styrdokument som finns
vägleder dig som medarbetare i att främja fysisk aktivitet för brukarna? 12b. Du under ditt arbetspass har tid till att planera fysiska aktiviteter för brukarna?
12c. Du under ditt arbetspass har tid till att utföra fysiska aktiviteter för brukarna?
12d. Du har tillräckligt med kompetens för att planera fysiska aktiviteter för brukarna?
12e. Du har tillräckligt med kompetens för att motivera dina brukare att vara fysiskt aktiva? 12f. Inomhusmiljön i gruppbostaden inbjuder till att främja fysisk
aktivitet för brukarna? 12g. Utomhusmiljön utanför gruppbostaden inbjuder till att främja fysisk aktivitet för brukarna?
13. Anser du att:
1 Instämmer inte alls
2 3 4 5 6 Instämmer
helt 13a. Det finns tillräckligt med
strategiska förutsättningar för att främja den fysiska aktiviteten för brukarna?
13b. Dina kollegor uppmuntrar till att utföra fysiska aktiviteter för
brukarna?
13c. Din närmaste chef uppmuntrar till att utföra fysiska aktiviteter för brukarna?
BILAGA C; SESAME-MODELLEN
Nedan följer exempel hur verksamheter och personal inom LSS kan arbeta utifrån SESAME- modellen. Exemplet utgår från att brukarnas omfattning av fysisk aktivitet är alldeles för låg och hur personal och ledning på organisationsnivå skulle kunna öka omfattningen av fysisk aktivitet på individnivå. För att uppnå detta bör det även finnas etablerade och vägledande styrdokument i form av policys och handlingsplaner. Personalen bör ha inblick i dess innehåll och vara delaktiga i handlingsplanernas utformande. Styrdokumenten bör även finns tillgängliga i personalens dagliga arbete så att personalen kan utgå från dessa vid planering av aktiviteter.
Figur 3: SESAME aktionsmodell för att skapa stödjande miljöer (Haglund, 1996).
1. Inledningsvis bör personalen tillsammans med ledningen identifiera behov och problem inom verksamheten. I detta fall syftar det till att finna möjligheter, hinder och begränsningar som påverkar brukarnas omfattning av fysisk aktivitet. På organisationsnivå kan det
innebära att granska personalens arbetssätt och förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande med fysisk aktivitet och på individnivå kan det innefatta att granska brukarnas möjligheter och begränsningar till att vara fysiskt aktiva.
2. Vem gör vad och vilka behövs? Behöver ledningen ändra på något inom verksamheten? Behöver styrdokumenten ses över? Personalen kan dela upp olika ansvarsområden utifrån de behov och problem som identifierats. Bör en person från personalen ha ansvar över de fysiska aktiviteterna eller ska personalen dela på ansvaret? Behövs externa aktörer eller utökning i personalen? Någon som endast fokuserar på levnadsvanor? Förslagsvis en folkhälsovetare då denne har kunskap inom ämnet och befintlig personal istället kan fokusera på stöttning i vardagssysslor.
3a. Målet i detta fall är att brukarna ska bli mer fysiskt aktiva. Ett av delmålen kan vara att anställa en person som arbetar med levnadsvanor, eller att utse en specifik person från befintlig personal som ges tid till att arbeta med detta. Ytterligare delmål kan vara att det ska utföras x antal fysiska aktiviteter i veckan till en början som succesivt ökar.
3b. Ledningen behöver överväga om de har råd att anställa en folkhälsovetare eller hur tiden ska fördelas om befintlig personal ska ges tid till att arbeta med detta (förslagsvis någon som arbetar samma tid varje dag för att kunna utföra aktiviteterna på veckodagarna ungefär samma tider). Bör ett schema utformas för vem som har ansvar över de fysiska aktiviteterna och när? En fördel kan vara att fråga brukarna om vilka fysiska aktiviteter som de vill utföra och planera för hur många dagar i veckan aktiviteterna till en början ska utföras. Behövs material eller redskap köpas in för ändamålet?
3c. Planera för utvärdering hos ledningen, personalen och brukarna och formulera
utvärderingsfrågor. Utvärderingen är viktig att genomföra regelbundet då den ger möjlighet till att identifiera fördelar och nackdelar och vidareutveckla processen. Planera in är
utvärderingarna ska ske och hur utvärderingen ska genomföras. Muntligt? Skriftligt?
Förslagsvis muntligt med brukarna. Mellan ledning och personal kan det muntliga också vara bra då de öppnar upp för diskussion.
4. Planera och utforma aktiviteter utifrån brukarnas önskemål och förutsättningar. Kontrollera att material och redskap som finns tillgängliga stämmer överens med de aktiviteter som ska utföras. Testa alla aktiviteter och bestäm vilka dagar och tider det ska utföras för att passa de flesta som bor på boendet. Kan inomhus- och utomhusmiljön användas till att utföra aktiviteterna, eller bör miljöerna utvecklas för att verka som stödjande miljöer innan aktiviteterna kan påbörjas?
5. Påbörja fysisk aktivitet utifrån tidsschemat. Öka aktiviteter för varje månad. Börja med en eller två aktiviteter i veckan första månaden och öka sedan till tre i veckan månaden efter, eller öka varannan månad.
6. Fungerar upplägget för personalen? Finns tillräckligt med material och redskap? Bör aktiviteterna bytas ut? Ska aktiviteterna hållas samma tider varje gång eller ska de vara olika från gång till gång? Vad funkar bäst för brukarna för att de flesta ska kunna delta?
Prata med brukarna både innan, under och efter den fysiska aktiviteten. Ta reda på vad som var roligt, svårt, enkelt. Funkar tidsschemat för brukarna? Involvera och gör brukarna delaktiga i utformandet av aktiviteter för att få dem att vilja fortsätta. Berätta under
aktivitetens gång utifrån brukarnas literacitet varför aktiviteten är viktig. Exempelvis ”Att bli andfådd är bra för hjärtat och lungorna för att….”
7. Genomför regelbundna utvärderingar både hos ledning, brukare och personal för att snabbare fånga upp problem. Se punkt 6 hur aktiviteterna kan utvärderas hos brukarna. Om det är en från befintlig personal som arbetar med detta: Hur funkar det för övrig personal att någon i personalen arbetar med detta? Blir det sårbart i övrig personalstyrka? Har den ansvarige kunskap inom ämnet eller behöver denne gå en kurs/utbildning? Ser ledningen en förändring/förbättring?
8. Har det kommit in något relevant från utvärderingarna? Ta till vara på allt
utvärderingsmaterial och arbeta för att ta fram nya strategier och mål för att förändra och förstärka verksamhetens hälsofrämjande arbete av fysisk aktivitet och personalens möjlighet till att arbeta med detta.