I vårt resultat ser vi att det finns skillnader mellan vilka anpassningar som görs i den auditiva miljön och skillnader i vilket stöd som ges till informanterna. Det hade varit intressant att undersöka vad de här skillnaderna beror på. Då kan det vara användbart att utgå från Bronfenbrenners teori om systemets relation till omgivningen som koncentreras på hur olika nivåer och faktorer runt eleven påverkar dess situation och utveckling (Nilholm, 2016).
För att fånga ett ännu längre livsperspektiv av skolgången hos elever med hörselnedsättning hade det varit intressant att samtala med vuxna elever för att ta reda på hur deras val av vidare utbildning och yrke har påverkats av deras upplevelser och erfarenheter av sin skolgång utifrån ett hörselperspektiv.
53
När vi har sökt efter tidigare forskning och rapporter kring elever med hörselnedsättning har vi sett att det finns mycket råd och material som skolor med fördel kan ta del av för att utveckla en tillgänglig lärmiljö. Det framkommer även i en del av den forskningen vi har läst att det finns kunskap om hörselnedsättningens påverkan ute på skolor. Vi ser i vårt resultat samt i vår omgivning att det finns brister på skolor när det gäller arbetet med elever med hörselnedsättning. Vi ställer oss därför frågande till varför inte mer görs på skolor trots den mängd råd och information som finns i ämnet. Varför det inte görs mer på skolor skulle vara intressant att undersöka.
54
Referenser
Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I: A. Ahlberg. (Red.),
Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Arbetsförmedlingen. (2018). Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg. Hämtad 2018-05- 01 från https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Lediga- jobb/Platsbanken/annonser/7693975
Atkinson, R. (2002). The life story interview. I: J. F. Gubrium & J. A. Holstein. (Red.), Handbook of interview research. Context & Method. Thousands Oaks: Sage Pub. Inc.
Barnombudsmannen. (2016). Årsrapport. Hämtad 2018-02-01 från
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for- nedladdning/publikationer/respekt160510.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Coniavitis Gellerstedt, L. & Bjarnason, S. (2015). ”Vad var det du inte hörde?” Hörteknik och dess användning i skolan – HODA. Hämtad 2018-02-01 från https://webbutiken.spsm.se/globalassets/pdf---publikationer/vad-var-det-du-inte- horde-hoda-rapport-pdf/
Eriks-Brophy, A. & Wittingham, J. (2013). Teachers’ perceptions of the inclusion of children with hearing loss in general education settings. American Annals of the Deaf, 158 (1), 63-97.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet I kvalitativa studier. I: A. Fejes & R. Thornberg. (Red.), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Goodson, I. & Sikes, P. (2001). Life history research in educational settings.
Buckingham: Open University Press.
Gustafsson, A. (2009). Att höra i skolan: om hörteknik i undervisningen. Förutsättningar och möjligheter. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Holmström, I. & Schönström, K. (2017). Resources for deaf and hard-of-hearing students in mainstream schools in Swden. A survey. Deafness & Education international, 19 (1), 29 - 39.
Hörselskadades Riksförbund. (2018). Hörsellinjen. Hämtad 2018-05-01 från https://horsellinjen.se/fakta-och-rad/horsel-och-horselskador/horselnedsattning- orsaker-och-diagnoser/#undefined
55
Hörselskadades Riksförbund. (2010). Årsrapport. Kakofonien. Hämtad 2018-03-01 från https://hrf.se/wp-content/uploads/2016/06/kakofonien.pdf
Hörselskadades Riksförbund. (2014). Årsrapport. Myternas marknad: svensk hörselvård
– från behov till business. Hämtad 2018-03-01 från https://hrf.se/wp-
content/uploads/2016/06/myternas_marknad_rapport2014.pdf
Jepson Wigg, U. (2015). Att analysera livberättelser. I: A. Fejes & R. Thornberg. (Red.), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber
Kent, B. A. (2003). Identity issues for hard-of-hearing adolescents aged 11, 13 and 15 in mainstream settings. Journal of deaf studies and deaf education, 8 (3), 315-324. Marschark, M., & Spencer, P. E., Adams, J. & Sapere, P. (2011). Evidence-based practice
in educating deaf and hard-of-hearing children: teaching to their cognitive strengths and needs. European journal of special needs education, 26 (1), 3 - 16.
Nilholm, C. (2016) Teori i examensarbetet. Lund: Studentlitteratur.
Rekkedal, A. M. (2015). Students with hearing loss and their teachers’ view on factors associated with the students’ listening perception of classroom communication. Deafness & Education international, 17 (1), 19 - 32.
SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Stockholm: Kulturdepartementet. Hämtad 2018-
02-01 från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2018-03-05 från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K5
SKOLFS 2010:37. (2011). Skolverket. Läroplan grundskolan. Hämtad 2018-02-16 från https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.264932!/Lgr11_Del_1_och_2.pdf
SKOLFS 2011:144. (2011). Skolverket. Läroplan gymnasieskolan. Hämtad 2018-02-16 från
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.266015!/Laroplan_gymnasieskolan.pdf SKOLFS 2014:40. (2014). Skolverket. Allmänna råd för arbete med extra anpassningar,
särskilt stöd och åtgärdsprogram. Hämtad 2018-02-16 från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fs kolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3299.pdf%3Fk%3D3299
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2013). På samma våglängd. En faktatext som kompletterar filmen ”På samma våglängd”. Hämtad 2018-04-03 från
56
https://www.spsm.se/globalassets/forskning/faktatext/faktatext_pa-samma- vaglangd.pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2016). Värderingsverktyg för tillgänglig
utbildning. Handledning. Hämtad 2018-04-30 från
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/pdf---publikationer/handledning-till- varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning-tillganglig-version.pdf/
SOU 2016:46. (2016). Utbildningsdepartementet. Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa
funktionsnedsättningar. Hämtad 2018-03-10 från
http://www.regeringen.se/49f6ba/contentassets/52c9cff5ffc24a8fb9371d3ab538edaa /samordning-ansvar-och-kommunikation--vagen-till-okad-kvalitet-i-utbildningen- for-elever-med-vissa-funktionsnedsattningar-hela-dokumentet-sou-201646.pdf Thornberg, R. (2015). School bullying as a collective action: Stigma processes and
identity struggling. Children & society, 29 (4), 310-320.
Vermeulen, A., De Raeve, L., Langereis, M. & Snik, A. (2012). Changing realities in the classroom for hearing-impaired children with cochlear implant. Deafness &
education international, 14 (1), 36-47.
Vermeulen, J. A., Denessen, E. & Knoors, H. (2011). Mainstream teachers about including deaf or hard of hearing student. Teacher and teacher education, 28 (2012), 174 -181.
Öquist, O. (2013). Framgångsrikt ledarskap med systemteori. Mönster, sammanhang och
nya möjligheter. Stockholm: Gothia förlag.
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken. Konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia förlag.
57
Bilaga 1
Lärande och samhälle
180223
Missivbrev
Hej!
Vi heter Sandra Ingemansson och Gabriella Jiménez och vi läser sista terminen på
Specialpedagogprogrammet på Malmö Universitet. Vi har båda jobbat flera år som lärare, Sandra jobbar i grundskolan och Gabriella inom vuxenutbildningen.
Vi kommer denna termin att skriva ett examensarbete och vill genom livsberättelser försöka att hitta och lyfta styrkor för inlärningen hos inkluderade elever med hörselnedsättning i grundskolan och gymnasieskolan. Vi hoppas även kunna bidra med en eventuell utveckling av hörselmiljön inom skolvärlden.
Livsberättelser är en djupare och friare form av en intervju där eleverna berättar om sina liv fram tills nu med fokus på sin hörselnedsättning och med vägledning från oss. Utifrån berättelserna kommer vi att försöka hitta mönster och lyfta fram viktiga faktorer och situationer som har varit avgörande för deltagarnas lärande. Intervjun beräknas ta ungefär en timme men uppstår frågor vid bearbetningen eller om det finns något vi skulle vilja fördjupa oss i önskar vi få ytterligare ett kortare intervjutillfälle. Vårt intresse för att skriva inom hörselområdet väcktes under vår utbildning till specialpedagoger. Gabriella arbetar sedan 12 år med vuxna elever med syn- och hörselnedsättning och med hennes kunskap inom området som grund började vi intressera oss för inkluderade elever med
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid
Malmö universitet skriver studenterna ett
examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och
observationer. Examensarbetet motsvarar 15
högskolepoäng,. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
58
hörselnedsättning och deras förutsättningar i olika lärmiljöer. Valet av att intervjua barn och ungdomar kommer från vårt antagande om att förutsättningarna ser olika ut på olika skolor.
Vid intervjutillfället med ert barn är vår förhoppning att ni och ert barn godkänner att bandspelare används för att vi ska kunna fokusera på samtalet. Intervjun kommer att transkriberas och om ni önskar skickar vi en kopia till er. Det transkriberade materialet kommer inte att redovisas i sin helhet i arbetet utan är enbart vårt arbetsmaterial. All information från intervjuerna behandlas konfidentiellt och varken elever, vårdnadshavare, personal eller skola kommer att kunna identifieras. Det inspelade och transkriberade materialet kommer också att raderas när arbetet är klart. Ni har rätt att avbryta ert deltagande i undersökningen när som helst under tiden den pågår.
Vi hoppas att ni samtycker till studien och vi tackar på förhand! Vänliga hälsningar
Sandra Ingemansson & Gabriella Jiménez
……….. Har ni några frågor får ni gärna kontakta oss:
xxxxxxxxx@xxxxxx xxxxxxxxx@xxxxxx
Ansvarig lärare/handledare: Lisa Hellström
Kontaktuppgifter Malmö högskola:
www.mah.se
040-665 70 42
59
Bilaga 2
Samtyckesblankett
Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker till att mitt/vårt barn deltar i studien:
Ja O
Nej O
Barnets namn ………
Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavare underteckna blanketten.
Datum ……….
Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2
……… ………
60
61
62
63
64
Bilaga 7
Intervju
• Vi presentera oss
• Presenterar arbetet lite kort – varför vi intervjuar honom/henne och vad det ska utmynna i, syftet med studien.
• Fickminne och anonymitet - raderas • En timme
• Berättar vad han/hon vill och så som han minns • Kan avbryta när han vill
• Ok att återkomma om det kommer upp något i bearbetningen av materialet – förtydligande?