Vi anser att området för denna studie gynnas av att undersökas vidare. Genom att intervjua fler pedagoger, specialpedagoger och förskolechefer anser vi att det hade gett ytterligare dimensioner i studien. Önskvärt hade även varit att observera verksamheten för att öka reliabiliteten i studien men även att utöka studien genom att jämföra flera olika verksamheter och deras arbete med forskningsfrågan.
47
Referenser
Asplund Carlsson, Maj & Pramling Samuelsson, Ingrid (2014). Det lekande lärande
barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB.
Asp-Onsjö, Lisa (2013). Åtgärdsprogram i praktiken – att arbeta med
elevdokumentation i skolan. Lund: Studenlitteratur.
Bartholdsson, Åsa (2007). Med facit i hand normalitet, elevskap och vänlig
maktutövning i två svenska skolor. Stockholm: Stockholms universitet.
Bergström, Göran & Broéus Christina (2012). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Brinkmann, Svend & Kvale, Steinar (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2013). Kärnämnen i förskolan – nycklar till
livslångt lärande. Lettland: Natur & kultur.
Bryman, Alan (2014). Samhällsvetenskapliga metoder. Kina: Liber.
Börjesson, Mats & Plamblad, Eva (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber AB. Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2002). Från kvalitet till
meningsskapande – postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Södertälje: Hils
förlag.
Dean, Mitchell (1999). Governmentality: power and rule in modern society. London: Sage.
Dowdy, Erin, K.Chin, Jenna & P.Quirk. Matthew (2013). Preschool screening: An examination of the behavioral and emotional screening system preschool teacher form (BESS Preschool). Journal of psychoeducational assesment 31:6.
Elfström, Ingela (2005). Varför individuella utvecklingsplaner – en studie om ett nytt utvärderingsverktug i förskolan. Lärarhögskolan Stockholm.
Elfström, Ingela (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring – pedagogisk
dokumentation som grund för konternuerlig verksamhetsutveckling och systematik kvalitetsarbete i förskolan. Stockholm Universitet: Books on demand.
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Emilsson, Anette & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk barnhageforskning 12/2012 volym 5.
48
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert, red (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Giddens, Anthony & Sutton, W Philliph (2014). Sociologi. Lund: Studentlitteratur. Grogan, Kathryn (2012). Parentschoice of pre-kindergarten: the interaction of parent,
child, and contextual factors. Early child development and care 182:10.
Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2013). Utvecklingspsykologi. Malmö: Liber AB.
Hundeide, Carsten (2008). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns
livsvärldar. Lund: Studentlitteratur.
Hultqvist, Kenneth (1990). Förskolebarnet – en konstruktion för gemenskapen och den
individuella frigörelsen. Stockholm- Stehag: Symposition bokförlag tryckeri AB.
Ljung-Djärf, Agneta & Tullgren, Charlotte (2010). Doing pre-school: knowledge
utilization and discursive patterns during pre-school planning meeting.
Kristianstad: Kristianstad University. Läroplanen för förskolan Lpfö98/10
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.229059!/Menu/article/attachment/L%C3%A4ro plan%20f%C3%B6r%20f%C3%B6rskolan.pdf
Lutz, Kristian (2006). Konstruktion av det avvikande förskolebarnet – en kritisk
fallstudie angående utvecklingsbedömningar av yngre barn. Malmö: Holmbergs
2006:2
Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern styrning och
administrativa processer. Malmö: Malmö Högskola.
Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola – möte med
det som inte anses lagom. Stockholm: Liber.
Markström, Ann-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik – en etnografisk
studie. Linköping: Linköping University.
Månsson, Annika & Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). Individual development plans from a critical didactic perspective: focusing on Montessori- and Reggio Emilia-profiled preschools in Sweden. Journal of early childhood research.
Nilsson Runström, Petra (2015). Pedagogisk kartläggning att utreda och dokumentera
elevers behov av särskilt stöd. Falkenberg: Gleerups.
Orlenius, Kennert (2010). Värdegrunden – finns den?. Stockholm: Liber. Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet. Malmö: Holmbergs.
49
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets Grogrund. Lund; Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2012). Barns lärande – fokus i
kvalitetsarbete. Stockholm: Liber AB.
Rydjord Tholin, Kristin & Thorsby Jansen, Turid (2012). Something to talk about: does the language use of pre-school teachers invite children to participate in democratic conversation. European early childhood education reasearch journal 20:1.
Stukát, Stefan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedt.
Vallberg Roth, Ann Christine (2009). Styrning genom bedömning av barn. EDUCARE
Nummer 2-3.
Vallberg Roth, Ann Christine (2012). Different forms of assasment and documentation in Swedish preschools. Nordisk barnhageforskning volym 23 nummer 5.
Von Wright, Moria (2007). Affiniteten mellan pragmatism och pedagogik. I Boman, Ylva, Ljunggren, Carsten & Von Wright, Moria (red), Erfarenheter av pragmatism (ss 23-44). Polen: Studentlitteratur.
Westlund, Ingrid (2015). Hermeneutiken. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert, red (2015). Handbok i kvalitativ analys (ss 71-88). Stockholm: Liber AB.
Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarnets inflytande – en
demokratididaktisk studie. Malmö: Malmö Högskola.
Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Sandberg, Anette (2014). Preschool- an arena for children’s learning of school and cognitive knowledge. Early years 34:3.
Öhman, Margaretha (2013). Hissad och dissad – om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber.
50
Bilagor
Bilaga 1
Hej
Tack för er medverkan i vår studie. Här följer en mer detaljerad genomgång kring syftet med vår studie och hur undersökningen kommer att gå till.
Det vi vill synliggöra med vår studie är hur barn inom en förskoleverksamhet beskrivs. För att få en bredd i vår studie vill vi intervjua förskollärare och specialpedagog för att få inblick kring hur barn beskrivs både verbalt och i dokumentation inom er verksamhet.
Den skriva dokumentationen som vi tar del av kommer att avidentifieras. Vilket innebär att förskolans/pedagogernas/vårdnadshavarnas och barnens identiteter inte kommer att kunna spåras.
Vi kommer även att utföra individuella intervjuer med cirka fem förskollärare. Deltagandet är frivilligt och intervjun avslutas om önskemål om detta uppstår. Syftet med intervjuerna är att ni enskilt eller eventuellt i par ska få reflektera kring arbetet med utvecklingssamtal inom er verksamhet.
Materialet som samlas in kommer endast att användas av oss två studenter i utbildningssyfte. Med vänlig hälsning
Jonas Malmqvist Ulrika Andersson
Handledare Kristian Lutz
51
Bilaga 2
Intervjuguide
Gemensamma frågor
1. Vad är ett utvecklingssamtal för dig?
2. Hur förbereder du dig inför ett utvecklingssamtal?
3. Hur utbyter ni information kring barnen mellan er pedagoger inför utvecklingssamtalet?
4. Vilka tankegångar har du när du fyller i ”inför utvecklingssamtalet”? 5. Vilken funktion anser du att er utvecklingsplan har i verksamheten?
6. Finns det annan dokumentation och iså fall hur används den? (vilken dokumentation saknar ni?)
7. Har ni forum där ni kan diskutera och analysera er dokumentation? Hur gör ni det? 8. Hur tänker du kring värderande ord? Kan du ge några exempel?
9. Hur tänker du utifrån era rubriker i ert material? 10. Vad tänker du när du hör:
Barnet är tryggt.
Barnet känns tryggt.
Vi upplever att (ge konkreta exempel).
52
Bilaga 3
Intervju specialpedagoger
1. Vad har ni för arbetsuppgifter?
2. Hur ser arbetsgången ut från förskola till er specialpedagoger? 3. Vad har ni för dokumentation?
4. Hur tänker ni utifrån era rubriker i ert material? 5. I vilka sammanhang möts ni och pedagogerna?
6. Vilken barnsyn tycker ni generellt finns i verksamheterna? 7. Vilka barn är det som pedagogerna lyfter med er?
8. Hur beskrivs barnen i er dokumentation?
9. Var ligger fokus verksamheten, barnet eller svårigheten? 10. Hur arbetar ni för att synliggöra allas perspektiv?