I ett större arbete hade man kunnat utarbeta en pedagogisk modell för hur arbete i en förberedelsegrupp skulle kunna utföras. Man skulle även kunna vidareutveckla hur man individualiserar undervisningen i en förberedelsegrupp. En jämförande studie om måluppfyllelse för elever i förberedelsegrupp kontra nyanlända eller sent anlända elever som går direkt in i ordinarie undervisning är ett annat intressant forsknings- område. Man kan även undersöka om framgången för sent anlända pojkar och flickor i skolan skiljer sig åt.
7.10 Avslutande ord
Syftet med vår undersökning var att få en bild av hur sent anlända elever har påverkats och upplevt förberedelsegrupp som skolform. Vi ville lyfta fram sent anlända ungdomar berättelser om sina erfarenheter av att börja skolan i ett nytt land och hur detta påverkade deras identitet, möjligheter att lyckas i livet och hur de själva ser på sin roll idag.Genom vår undersökning och våra informanters berättelser kan vi dra slutsatsen att det finns stora variationer i upplevelserna även om erfarenheterna är desamma. Även om de kan tyckas likna varandra ibland finns det variationer av enskilda erfarenheter och hur man uppfattar händelser och skeenden i livet. Genom vår undersökning har vi sett att det finns variationer för hur mycket en upplevelse på- verkar en som människa, ens identitet och val senare i livet. Vi har sett att om det finns motivation och en vilja att lyckas klarar man tiden i förberedelsegruppen och
fortsatta studier utan problem samtidigt som identiteten stärks på ett positivt sätt. Vi ser att det finns ett samband mellan elever med en bra skolgång från hemlandet och hur framgångsrika de blir i det nya landet. De elever som inte klarar skolan och får tillbringa lång tid i förberedelsegruppen har ofta bristfällig skolbakgrund från hem- landet. Frågan är om de hade klarat skolan med mycket stöd och hjälp. Kanske de inte heller hade klarat skolan i hemlandet.
Vår hypotes visade sig stämma till en viss del, men problemet låg inte där vi trodde att det skulle ligga. Vår hypotes var att en placering i förberedelsegrupp skulle hindra elevens språkliga och kunskapsmässiga utveckling. Vi trodde även att elevens
identitet och tro på sig själv kunde påverkas negativt. Det visade sig att majoriteten av våra informanter var positiva till ett deltagande i förberedelsegrupp. Merparten av informanterna kände sig trygga och var nöjda både med sin språkliga och kunskaps- mässiga utveckling i förberedelsegruppen. Informanterna tyckte att problemen upp- stod när de skulle börja delta i den ordinarie undervisningen. Skolan blev en otrygg plats när de började slussas ut till sin ordinarie klass. Informanterna kände sig utanför elevernas gemenskap och att hindren för att känna sig delaktiga i skolarbetet var för många. Dessutom upplevde de att skolan inte kunde erbjuda det stöd som de behövde för att klara skolan. De upplevde även att det var svårt att knyta kontakt med
kamrater utanför gruppen. Att inte förstå den svenska kulturen och det svenska språket tillräckligt bra ansågs vara de största hindren för att kontakten med jämnåriga skulle ske på ett naturligt sätt. Den svenska skolan är anpassad för svenska elever och givetvis har de ett försprång redan genom att vara födda i Sverige. Trots detta visade det sig att våra informanter klarat sig relativt bra i livet. Idag har samtliga av dem någon form av sysselsättning. Även om de har bott många år i Sverige nu, ser inte alla sig som svenskar. Men detta är ju heller inget nödvändigt kriterium för att vara nöjd med sitt liv.
REFERENSER
Ahlberg, Ann (2009). Introduktion: Delaktighet och jämlikhet i skola och samhälle. I: Ann Ahlberg (Red.). Specialpedagogisk forskning: En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi
och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, Aaron (1991). Hälsans mysterium Aaron Antonovsky; översättning av
Magnus Elfstaduis; fackgranskning av Marianne Cederblad och Lars-Gunnar Lundh.
Stockholm:Natur och kultur.
Barlebo Wennberg, Soren (2001). Socialkonstruktivism – positioner, problem och
perspektiv. Helsingborg: Liber förlag.
Boysen, Liv (2006). Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. I: Louise Bjar (Red.). Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur.
Evenshaug, Oddbjorn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund:Studentlitteratur.
Hellgren, Zenia (2008). Myten om det mångkulturella samhället. Teoretiska
perspektiv på mångkulturalismen. I: Mehrded, Darvishpour & Charles, Westin
(Red.). Migration och Etnicitet, perspektiv på ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Heyman, Ingrid & Peréz Prieto Héctor (red). (1998). Om berättelser som redskap i
pedagogisk forskning. En rapport från forskningsgruppen utbildning i kultur-
interaktion- karriär UTKIK. Uppsala: Uppsala Universitet, Pedagogiska Institutionen.
Kvale, Steinar & Brinkmann Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets- att undervisa barn från
språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap – förändring i mångfald. Lund. Studentlitteratur.
Liberg, Inger och Sandvall, Karin (red) (2006) Språket och kunskapen- att lära på sitt
andraspråk i skola och högskola. Rapport om svenska som andraspråk 7. Institutet
för svenska som andraspråk, Göteborgs Universitet.
Lorentz, Hans och Bosse Bergstedt (red) (2006) Interkulturella perspektiv. Pedagogik
i mångkulturella lärandemiljöer. Lund:Studentlitteratur.
Marton, Ference & Booth, Shirley (2000). Om lärande, Lund: Studentlitteratur. Myndigheten för skolutveckling ( 2005). Vid sidan av eller mitt i?- om
undervisningen för sent anlända elever i grund och gymnasieskolan, Stockholm:
Liber Distribution.
Nilholm, Claes (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Parszyk Ing-Marie (1999). En skola för andra. Minoritetselevers upplevelser av
arbets- och livsvillkor i grundskolan. Stockholms Universitet. Studies in Educational
Sciences 17 Stockholm: HLS Förlag.
Rodell, Olagc, Christina (1995) Förberedelseklassen- en rehabiliterande
interkulturell pedagogik. Göteborg: Almqvist & Wiksell.
Rossman, Gretchen B. & Rallis, Sharon F. (1998). Lerning in the field. An
introduktion to qualitative Research. Thousand Oaks: Sage Publications.
Skolinspektionen (2009) Utbildning för nyanländna eller rätten till en god utbildning
Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2002). Flera språk – fler möjligheter. Utveckling av modersmålsstödet
och modersmålsundervisningen 2002, Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2006). Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever, Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2006). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet - Lpo94, Stockholm: Skolverket.
Steiner, Jonas och Kjellin, Sansström, Margareta (2009) Interkulturellt samspel i
skolan. Lund: Studentlitteratur.
Stier, Jonas (2008). Etnisk identitet. I: Mehrded, Darvishpour & Charles, Westin (Red.). Migration och Etnicitet, perspektiv på ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Stigendal, Mikael. (2004). Framgångsalternativ. Mötet i skolan mellan utanförskap
och innanförskap. Lund: Studentlitteratur.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10
Tornberg, Gunbritt (2006) Bara man ser till barnets bästa. En studie av lärares
yrkesetiska överväganden i en skola för alla. Nationella forskarskolan i Pedagodiskt
Arbete nr. 1 Karlstad universitet.
Vetenskapsrådet (2006). Möten?: Forskning om specialpedagogik i ett internationellt
Wigg, Ulrika (2008). Bryta upp och börja om. Berättelser om flyktingskap, skolgång
och identitet. Doktorsavhandling No 136. Linköping: Linköpings universitet.
Bilaga
INTERVJUGUIDE
Vid intervjutillfället förklaras först bakgrund och temat till intervjun sedan lämnas ordet fritt. Det är tillåtet att prata fritt utan att det ställs frågor. Fundera inte på om det som berättas är viktigt eller intressant. Det är bra med så mycket som möjligt och med många detaljer.
Bakgrund Ålder Familj Födelseland Skolbakgrund Föräldrarnas bakgrund Fritidsintressen
Ankomsten till Sverige När?
Varför? Skolstarten Var
Förberedelsegrupp
När ”vanlig klass”? Vilken årskurs?
Mottagande lärare, klasskamrater, övrig skolpersonal Skolarbete
Rasterna
Modersmålsundervisning Identitet
Relationer till lärare
Relationer till elever i förberedelsegruppen Relationer till andra elever på skolan Delaktighet
Förebilder Annat
Något annat som du vill berätta om när du kom till Sverige och började skolan? Berätta hur ditt liv ser ut idag?
På vilket sätt tror du att ditt liv hade kunnat sett annorlunda ut? Intervjufrågor
Berätta om din familj och varifrån ni kommer.
Varför flyttade ni till Sverige?
Berätta om hur lång tid det tog innan du fick börja skolan i Sverige.
Berätta om tiden i förberedelsegruppen och skolan.
Hur var det när du fick börja i vanlig klass?
Berätta om det fanns någon särskild person som var viktig för dig i skolan, någon du kommer ihåg extra mycket.
Kan du ge exempel på särskilda händelser i skolan som du kommer ihåg.
Hur tyckte du att undervisningen var i förberedelsegruppen/ klassen? Kunde det ha gjorts på något annat sätt?
Tyckte du att det var meningsfullt att gå i skolan?
Hur såg dina relationer ut till de andra eleverna på skolan?
Kände du dig delaktig i skolans gemenskap? Berätta
Berätta om modersmålsundervisningen.
Berätta om dina föräldrars betydelse och delaktighet din skolgång.
Berätta om tiden efter förberedelsegruppen.
Hur ser ditt liv ut idag?
Känner du dig som svensk eller som …?
Om du tänker tillbaka på tiden i Sverige vad kunde ha gjorts för att ditt liv skulle se annorlunda ut?
Vad kunde du själv ha påverkat för att livet i Sverige skulle bli på ett annat sätt?