2 BAKGRUND
7.2 Förslag på fortsatt forskning
Författarna till detta examensarbete anser att det finns ett behov av fortsatt forskning inom området för att säkerställa att introduktionen och stödet utformas efter önskemål. En kvalitativ ansats kan ge en djupare förståelse för barnmorskors behov. Att bedriva forskning kring hur verksamhetschefer hanterar arbetsmiljön för nyutexaminerade barnmorskor anses av författarna som viktigt. Detta för att få en djupare inblick i verksamhetens krav och förutsättningar, vilket eventuellt kan bidra till en helhetssyn av problematiken. Hur introduktionen för nyutexaminerade barnmorskor ser ut i olika delar av Sverige är idag obeforskat. En jämförelse av hur eventuella introduktionsprogram för barnmorskor skiljer sig mellan olika regioner kan också vara av intresse för vidare forskning.
REFERENSLISTA
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Natur och Kultur.
Bedwell, C., McGowan, L., & Lavender, D. T. (2015). Factors affecting midwives’ confidence in intrapartum care: A phenomenological study. Midwifery, 31(1), 170–176.
https://doi.org/10.1016/j.midw.2014.08.004
Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012a). Kvantitativ studiedesign och stickprov. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s. 115–127). Studentlitteratur.
Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012b). Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s. 139–150).
Studentlitteratur.
Bäck, L., & Karlström, A. (2020). Developing confidence during midwifery training: The experiences of Swedish final year students. Sexual & Reproductive Healthcare, 25, 100535. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.srhc.2020.100535
Bäck, L., Sharma, B., Karlström, A., Tunon, K., & Hildingsson, I. (2017a). Professional confidence among Swedish final year midwifery students- A cross sectional study. Sexual & Reproductive Healthcare, 14, 69–78.
https://doi.org/10.1016/j.srhc.2017.10.003
Bäck, L., Hildingsson, I., Sjöqvist, C., & Karlström, A. (2017b). Developing competence and confidence in midwifery-focus groups with Swedish midwives. Women and birth, 30(1), 32–38. https://doi.org/10.1016/j.wombi.2016.08.004
Carolan, M. (2013). ’A good midwife stands out’: 3rd year midwifery students’ views. Midwifery, 29(2), 399-408. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.midw.2011.11.005
Clements, V., Fenwick, J., & Davis, D. (2012). Core elements of transition support programs: The experiences of newly qualified Australian midwives. Sexual &
Reproductive Healthcare, 3(4), 155–162. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.srhc.2012.08.001
Cummins, A. M., & Denney- Wilson, E. (2015). The experiences of new graduate midwives working in midwifery continuity of care models in Australia. Midwifery, 31(4), 438– 444. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.midw.2014.12.013
Cummins, A. M., Denney- Wilson, E., & Homer, C. S. E. (2017). The mentoring experiences of new graduate midwives working in midwifery continuity of care models in Australia. Nurse Education in Practice, 24, 106–111. https://doi
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.nepr.2016.01.003
Davis, D., Foureur, M., Clements, V., Brodie, P., & Herbison, P. (2012). The self reported confidence of newly graduated midwives before and after their first year in practice in Sydney, Australia. Women and Birth, 25(3), 1–10.
https://doi.org/10.1016/j.wombi.2011.03.005
Dixon, L., Calvert, S., Tumilty, E., Kensington, M., Grey, E., Lennox, S., Campbell, N., & Pairman, S. (2015). Supporting New Zeeland graduate midwives to stay in the profession: An evaluation of the Midwifery First Year of Practice programme. Midwifery, 31(6), 633–639. https://doi.org/10.1016/j.midw.2015.02.010 Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna. Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur.
Fenwick, J., Hammond, A., Raymond, J., Smith, R., Grae, J., Foureur, M., Homer, C., & Symon, A. (2012). Surviving not thriving: a qualitative study of newly qualified midwives’ experience of their transition to practice. Journal of Clinical Nursing, 21(13–14), 2054–2063. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2012.04090.x Finnerty, G., & Collington, V. (2013). Practical coaching by mentors: Student midwives’
perceptions. Nurse Education in Practice, 13(6), 573–577. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.nepr.2012.09.016
Harvie, K., Sidebotham, M., & Fenwick, J. (2019). Australian midwives’ intentions to leave profession and the reasons why. Women and Birth, 32(6), 584–593.
https://doi.org/10.1016/j.wombi.2019.01.001
Henricson, M. (2012). Forskningsprocessen: problem, syfte och inledning/bakgrund. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s. 53–67). Studentlitteratur.
Hildingsson, I., Westlund, K., & Wiklund, I. (2013). Burnout in Swedish midwives. Sexual & Reproductive Healthcare, 4(3), 87–91. https://doi.org/10.1016/j.srhc.2013.07.001
Hildingsson, I., & Fenwick, J. (2015). Swedish midwives’ perception pf their practice environment – A cross sectional study. Sexual & Reproductive Healthcare, 6(3), 174–181. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.srhc.2015.02.001
Hobbs, J. A. (2012). Newly qualified midwives’ transition to qualified status and role: Assimilating the ’habitus’ or reshaping it?. Midwifery, 28(3), 391–399. https://doi.org/10.1016/j.midw.2011.04.007
Höjeberg, P. (2011). Jordemor - Barnmorska och barnaföderska. Barnafödandets historia i Sverige. Carlssons bokförlag.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s. 69–94). Studentlitteratur.
Kool, L., Feijen- de Jong, E.I., Schellevis, F. G., & Jaarsma, D. A. D. C. (2019). Perceived job demands and resources of newly qualified midwives working in primary care settings in The Netherlands. Midwifery, 69, 52–58.
https://doi.org/10.1016/j.midw.2018.10.012
Lundgren, I., & Berg, M. (2016). Professionellt förhållningssätt. I H. Lindgren, K. Christensson., & A-K. Dykes (Red.), Reproduktiv hälsa- barnmorskans kompetensområde (s. 19–25). Studentlitteratur AB.
Patterson, J., Macznik, A. K., Miller, S., Kerkin, B., & Baddock, S. (2019). Becoming a midwife: A survey study of midwifery alumni. Woman and Birth, 32(3), 399–408. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.wombi.2018.07.022
Pezaro, S., Wendy, C., & Fulton, E. A. (2017). A systematic mixed-methods review of interventions, outcomes and experiences for midwives and student midwives in work-related psychological distress. Midwifery, 50, 163–173.
https://doi.org/10.1016/j.midw.2017.04.003 Svenska Barnmorskeförbundet. (2017). Historia.
https://www.barnmorskeforbundet.se/barnmorskan/historia/
Svenska Barnmorskeförbundet. (2018). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundet-
se/uploads/2020/04/Kompetensbeskrivning-for-legitimerad-barnmorska.pdf
Svenska Barnmorskeförbundet. (2019). Generisk kompetensmodell för barnmorskor i klinisk verksamhet. https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundet-
se/uploads/2019/12/Generisk-kompetensmodell-for-barnmorskor-Svenska- Barnmorskeforbundet-2019.pdf
Svenska Barnmorskeförbundet. (2020). Barnmorskeutbildning.
https://www.barnmorskeforbundet.se/barnmorskan/barnmorskeutbildning
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). NURSING RESEARCH Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Wolters Kluven.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf?fbclid=IwAR0mgogzZqY4An54BXQiObNB
Vårdförbundet. (2017). F. 4. A. 1 Utvecklingsområde.
https://www.vardforbundet.se/SysSiteAssets/f.4.a.1-barnmorska-360-fs- jan17.pdf
Wain, A. (2017). Examining the lived experiences of newly qualified midwives during their preceptorship. British Journal of Midwifery, 25(7), 451–457. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.12968/bjom.2017.25.7.451
Young, N. (2012). An exploration of clinical decision- making among students and newly qualified midwives. Midwifery, 28(6), 824–830. https://doi-
BILAGA A WEBBENKÄT
Kartläggning av barnmorskors erfarenheter av stöd under första året på
arbetsplatsen.
Denna enkät syftar endast på ditt första år i arbetslivet som barnmorska. Har du haft fler
arbetsplatser under ditt första år, svara på alla frågor utifrån den arbetsplats du varit längst
på. Denna enkät riktar sig till dig som tagit barnmorskeexamen mellan åren 2016–2020.
Bakgrund
Vad identifierar du dig som?
o Kvinna
o Man
o Annat
o Vill ej uppge
Min ålder
-
Jag tog barnmorskeexamen år
o 2016
o 2017
o 2018
o 2019
o 2020
Jag examinerades på denna Högskola/Universitet
-
Jag är yrkesverksam inom Region
o Region Blekinge
o Region Dalarna
o Region Gotland
o Region Gävleborg
o Region Halland
o Region Jämtland Härjedalen
o Region Jönköpings län
o Region Kalmar län
o Region Kronoberg
o Region Norrbotten
o Region Skåne
o Region Stockholm
o Region Sörmland
o Region Uppsala
o Region Värmland
o Region Västerbotten
o Region Västernorrland
o Region Västmanland
o Region Örebro län
o Region Östergötland
o Västra Götalandsregionen
Jag arbetade majoriteten av mitt första år som barnmorska på
o MHV
o Förlossning
o BB
o Gynekologisk mottagning
o Gynekologisk vårdavdelning
o Ungdomsmottagning
- Annat
Jag hade min verksamhetsförlagda utbildning på samma arbetsplats som jag började
arbeta på som nyutexaminerad barnmorska
o Ja
o Nej
o Till en viss del
Introduktion på arbetsplatsen
Kryssa det alternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning
Som nyexaminerad barnmorska, hur lång introduktion med en annan
barnmorska/handledare erbjöds jag?
o Mindre än en vecka
o 1–3 veckor
o 4–6 veckor
o 7–9 veckor
o 10–12 veckor
o Mer än 12 veckor
o Kommer ej ihåg
Jag hade önskat längre tid för introduktion som nyexaminerad barnmorska
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Det var viktigt för mig att få gå min introduktion med samma barnmorska
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Det var viktigt för mig under min introduktion att få följa flera
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Stöd på arbetsplatsen
Kryssa det alternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. Beroende på ja eller
nej svar dirigeras du automatiskt om till nästa aktuella fråga
Under min upplärning blev jag erbjuden reflektionstillfällen?
o
Ja
o Nej
- Annat
o Nej
o Vet ej
Hur genomfördes dessa reflektionstillfällen?
o Med min chef
o Med min handledare
o I grupp med andra kollegor
- Annat
Var dessa reflektionstillfällen planerade i schemat?
o Ja
o Nej
Jag hade önskat planerade reflektionstillfällen?
o Ja
o Nej
o Vet ej
Under första året på arbetsplatsen, kände jag tillräckligt stöd från mina
barnmorskekollegor
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Under första året på arbetsplatsen, kände jag tillräckligt stöd från min närmaste
chef/chefer
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
Mentorskap
Mentor är en person som med hjälp av sin erfarenhet och kunskap stöder och agerar
bollplank för den nyanställda. Detta behöver inte vara din handledare under upplärningen.
Jag blev erbjuden en mentor på min arbetsplats
o Ja
o Nej
Jag hade önskat möjligheten till att ha en mentor under första året på arbetsplatsen
o Ja
o Nej
Jag och min mentor hade regelbundna planerade träffar för handledning och reflektion
o Ja
o Nej
Jag hade träffar med min mentor
o En gång per dag
o En gång per vecka
o En gång per månad
- Annat
Jag tycker att det är viktigt att ha en mentor under första året som nyexaminerad
barnmorska
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
Arbetsmiljö
Kryssa det alternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning
Jag upplevde att jag utan svårighet kunde fråga mina kollegor om hjälp i samband med
patientsituationer
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Jag upplevde att jag kunde lyfta mina åsikter och synpunkter i arbetsgruppen under
första året
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Jag upplevde att jag kände mig välkommen när jag började på min arbetsplats.
Motivera gärna.
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Annat-
Jag fick du information om hur jag kunde hitta och läsa aktuella PM och instruktioner
på min arbetsplats
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Låg 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hög
Arbetsbelastningen påverkade hur jag upplevde mitt första år på arbetsplatsen
Negativt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Positivt
Jag hade möjlighet att påverka mitt schema under första året på arbetsplatsen
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Under första året på arbetsplatsen kände jag mig trygg i min arbetsroll
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Min bild av barnmorskeyrket stämde överens med den kliniska verkligheten
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Självskattning
Kryssa i den siffra som beskriver din upplevelse bäst
Jag upplevde att barnmorskeutbildningen förberedde mig väl inför min arbetsroll
I låg grad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I hög grad
Under första året på min arbetsplats upplevde jag trygghet i min teoretiska
kunskapsförmåga
I låg grad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I hög grad
Under första året på min arbetsplats upplevde jag en säkerhet i att utföra praktiska
moment
I låg grad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I hög grad
Under första året på min arbetsplats upplevde jag
Stress 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Välbefinnande
Under första året på min arbetsplats upplevde jag
Oro 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Sinnesro
Under första året på min arbetsplats upplevde jag
Uppgivenhet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Glädje
Under första året på min arbetsplats upplevde jag
Nervositet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Lugn
Förbättringsmöjligheter
Vad tycker du är viktigt för att barnmorskor ska kunna utvecklas på sin arbetsplats?
Möjlighet till kompetensutveckling (interna och externa utbildningar)
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Möjlighet till rotation mellan olika enheter
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Möjlighet till att ansvara för färre patienter
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Möjlighet till simuleringsövningar/scenarier (praktiska moment som tränas på
modeller)
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Möjlighet till regelbunden reflektion och handledning
o Instämmer i hög grad
o Instämmer delvis
o Varken instämmer eller instämmer inte
o Instämmer inte helt
o Instämmer inte alls
Beskriv gärna med egna ord: På detta sätt hade jag önskat få stöd under mitt första år
som nyutexaminerad barnmorska
-
Beskriv gärna med egna ord: Detta tycker jag kan förbättras för att jag som
barnmorska ska trivas på min arbetsplats
-
Beskriv gärna med egna ord: Detta tycker jag är viktigt för att jag som barnmorska ska
kunna utvecklas på min arbetsplats
-
Beskriv gärna med egna ord: Detta tycker jag är viktigt för att jag som barnmorska ska
stanna kvar i yrket
BILAGA B INFORMATIONSBREV
Inbjudan att delta i ”Kartläggning av barnmorskors erfarenheter av stöd under första året
på arbetsplatsen.
Vi heter Natalia Hribar och Malin Kelly och är studenter i Barnmorskeprogrammet vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med arbetet är att kartlägga barnmorskors erfarenheter av stöd under första året på arbetsplatsen.
Vår fråga till dig är om du vill delta i denna kartläggning. Den riktar sig till barnmorskor som examinerats mellan åren 2016–2020.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i projektet skulle för din del innebära att svara på enkät som tar ca 10–20 minuter. Svaren kommer sedan att analyseras för att sedan sammanställas och jämföras på
gruppnivå. Du ger ditt medgivande genom att du svarar på enkäten. Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till dig eller din arbetsplats.
Förhoppningen med denna magisteruppsats är att kunna få en kartläggning över hur barnmorskor upplevt stödet på sin arbetsplats under sitt första arbetsår, samt vad de efterfrågar.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Marianne Velandia, se nedan.
Med vänliga hälsningar Malin och Natalia
Namn: Natalia Hribar, Leg. sjuksköterska och barnmorskestudent E-post: nhr20001@student.mdh.se
Namn: Malin Kelly, Leg. Sjuksköterska och barnmorskestudent E-post: mky20001@student.mdh.se
Handledare: Marianne Velandia, barnmorska och universitetslektor i vårdvetenskap. E-post: marianne.velandia@mdh.se
BILAGA C ARTIKELMATRIS
Artikel-nummer Författare Titel Tidskrift Publikations år Land Syfte Metod Material Urval Antal Design Resultat/slutsats 1 Carolan M.
’A good midwife stands out’: 3rd year midwifery students’ views. Midwifery 2013 Australien Att undersöka barnmorskestudenters upplevelser av hur en bra barnmorska bör vara, samt övergången från student till barnmorska.
Metod: Kvantitativ Material: Frågeformulär Urval: Alla studenter som planerades ta examen år 2010 i Melbourne blev inbjudna. Antal: n= 30 Design/Analys: Tematisk analys
Barnmorskestudenter tycker att bilden de har av en legitimerad barnmorska överensstämmer med verkligheten. De tycker även att det är viktigt med en säker arbetsmiljö. Att kunna kombinera och säkerställa vården samt vara stöttande i kvinnans val är av stor betydelse. Det
framkommer även att studenter har stor passion för yrket men samtidigt är sköra för att arbetsmiljön inte alltid är som de förväntat sig.
2 Hildingsson I. Fenwick J. Swedish midwives’ perception of their practice environment- A cross sectional study. Sexual & Reproductive Healthcare
2015 Sverige
Att undersöka hur arbetsmiljön för svenska barnmorskor ser ut, samt vilka faktorer som bidrar till en dålig arbetsmiljö.
Metod: Kvantitativ Material: Frågeformulär Urval: Barnmorskor som var medlemmar i Svenska barnmorseförbundet. Antal: n=475
Design/Analys: Tvärsnittsstudie
Både personliga och arbetsrelaterade faktorer spelar en viktig roll i synen på en god arbetsmiljö. Det är av vikt att ha en arbetsmiljö som medför att barnmorskor känner sig sedda och uppskattade vilket då minskar risken att lämna yrket.
3 Patterson J. Macznik A. K. Millers S. Kerkin B. Baddock S.
Becoming a midwife: A survey study of midwifery alumni. Women and Birth
2019
Nya Zeeland
Att utforska hur barnmorskestudenter upplevde att
barnmorskeutbildningen hade förberett dem inför yrket. Att identifiera faktorer som kunde stödja övergången från student till barnmorska.
Metod: Kvantitativt Material: Webbenkät Urval: Barnmorskor som tog examen mellan åren 2011–2014.
Antal: 42
Design/Analys: Deskriptiv statistik
Förutom teoretisk och praktisk kunskap är det även av betydelse att hitta strateger för att hantera den nya arbetsrollen, skapa självförtroende samt fortlöpande stöd. Det är viktigt att få redskap under utbildningen för att lättare kunna hantera övergången från student till barnmorska.
4 Wain A.
Examining the lived
experiences of newly qualified midwives during their
preceptorship.
British Journal of Midwifery 2017
England
Att undersöka nyutexaminerade barnmorskors
erfarenheter under ett 12 månaders
introduktionsprogram.
Metod: Kvalitativ Material: Intervjuer Urval: Barnmorskor som ingick i introduktionsprogram för nyutexaminerade barnmorskor Antal: n= 8 Design/Analys: Fenomenologiskt analys
Det är viktigt att hitta riktlinjer för introduktionsprogram och det bör vara individuellt anpassat. Att få arbeta och se andra verksamheter är av stor vikt. Genom att ständigt utvärdera introduktionsprogrammet kan förbättringar identifieras.
5 Harvie K. Sidebotham M. Fenwick J.
Australian midwives’ intentions to leave the profession and the reasons why.
Att undersöka graden av barnmorskor som hade tankar på att lämna yrket och vad som påverkade detta.
Metod:
Kvantitativ/Kvalitativ Material: Webbenkät Urval: Barnmorskor som var med i ett projekt kallat WHELM
Barnmorskor känner att de inte kan ge tillräcklig god vård till kvinnan och att vården har blivit mer
medikaliserad. Arbetsmiljön bidrar negativt till personliga måendet vilket medför att de vill lämna yrket.
Ledningen bör ta barnmorskors upplevelser på allvar och skapa en god
Women and Birth 2019 Australien Antal: n= 1037 Design/Analys: Deskriptiv analys
arbetsmiljö vilket medför viljan att stanna kvar på arbetsplatsen.
6 Hildingsson I. Westlund K. Wiklund I.
Burnout in Swedish midwives. Sexual & Reproductive
Healthcare. 2013 Sverige
Att undersöka graden av utbrändhet hos svenska barnmorskor samt riskfaktorer till att lämna yrket. Metod: Kvantitativ Material: Frågeformulär Urval: Slumpmässigt utvalda barnmorskor i Svenska barnmorskeförbundet deltog Antal: n= 475 Design/Analys: Tvärsnittsstudie Mer än en tredjedel av
barnmorskorna rapporterar någon form av utbrändhet. Det är av vikt att identifiera faktorer som leder till en hälsosam, motiverad barnmorskekår som känner glädje i yrket. Dålig bemanning och stress på
arbetsplatserna visar sig vara de största riskfaktorerna för utbrändhet hos barnmorskor.
7 Bedwell C. McGowan L. Lavender D. T.
Factors affecting midwives’ confidence in intrapartum care: A phenomenological study. Midwifery 2015 England
Att undersöka faktorer som påverkar barnmorskornas självförtroende på arbetsplatsen. Metod: Kvalitativ Material: Intervjuer/dagböcker Urval: Barnmorskor i förlossningsvård Antal: n= 12 Design/Analys: Fenomenologisk analys
Den största faktorn som påverkar barnmorskors självförtroende både positivt och negativt är kollegors bemötande. Att vara delaktig i ett team och ha möjlighet till
självbestämmande ökade
självförtroendet. Olika strategier används för att bevara ett gott självförtroende då barnmorskor upplever sig som väldigt sköra.
8 Hobbs J. A. Att undersöka
Newly qualified midwives’ transition to qualified status and role: Assimilating the” habitus” or reshaping it? Midwifery
2012 England
av första året på
arbetsplatsen. Material: Intervjuer/dagböcker Urval: Nyutexaminerade barnmorskor
Antal: n= 7 Design/Analys: Etnografisk studie
arbetsmiljö och öppet klimat.