Denna studies syfte var att ta del av förskollärares erfarenheter om barn med särskild begåvning.
Inom ämnet finns många intressanta aspekter att studera vidare. En intressant ingång vore att studera den pedagogiska miljöns betydelse för barn med särskild begåvning. Är dessa barn lättare att upptäcka i en torftig pedagogisk miljö då de eventuellt visar en högre grad av frustration och brist på stimulans? Är det svårare att upptäcka barn med särskild begåvning i en miljö som erbjuder variation och utmaning, där barnen i högre utsträckning blir mättade i sin kunskapstörst? En annan aspekt som skulle vara intressant att studera vore att rikta in sig på flickor med särskild begåvning, för att bidra med ökad kunskap och för att de i högre utsträckning ska uppmärksammas i förskolans utbildning.
Referenslista
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till grund för akademiska studier (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O., & Igland, M-A. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s.75–94). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Att få kunskap om samhället genom intervjuer. I G.
Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2., uppl. s. 34-53). Stockholm:
Liber.
Kullander, A. (2014). Kliniska erfarenheter av begåvningstest och särbegåvning. Socialmedicinsk
tidskrift, 91(2), 152-163. Från
https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1107/902 Lie, B. (2017). Särbegåvade barn: i förskoleålder. Lund: Studentlitteratur.
Liljedahl, M. (2018). Särskilt begåvade barn: förskolans utmaning och möjlighet. Stockholm:
Gothia Fortbildning.
McCollin, J. (2011). The history of giftedness and talent development. I Anthony F. Rotatori, Festus E. Obiakor, Jeffrey P. Bakken (ed.). History of Special Education (s. 289-313). Emerald Group Publishing Limited.
Persson, R. S. (1997). Annorlunda land: särbegåvningens psykologi (1. uppl.). Stockholm:
Almqvist & Wiksell.
Persson, R. S. (2014). Särbegåvning: Ett differentierat fenomen med sociala konsekvenser.
Socialmedicinsk tidskrift, 91(2), 129–138. Från
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1092/887
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s.220–234). Stockholm: Liber.
SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 23 januari, 2020, från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
SFS (2018:1197). Lag om Förenta nationernas konvention om barns rättigheter. Stockholm:
Arbetsmarknadsdepartementet. Hämtad 23 januari, 2020, från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernaskonvention_sfs-2018-1197
Silverman, L. K. (2016). Särskilt begåvade barn (1. utg.). Stockholm: Natur & kultur.
Skolverket (2015). Att arbeta med särskilt begåvade elever. Hämtad 23 januari, 2020, från:
https://www.skolverket.se/download/18.5dfee44715d35a5cdfa2d51/1516017579573/Sarskilt -begavade-elever-skolan.pdf
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. [Stockholm]: Norstedts Juridik.
Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2013). Early childhood care and education : A child perspective paradigm. European Early Childhood Education Research Journal,
21(4), 459-475. Från
https://www-tandfonline-com.proxy.lib.ltu.se/doi/pdf/10.1080/1350293X.2013.845436?needAccess=true
Sveningsson Elm, M., Lövheim, M. & Bergquist, M. (2003). Att fånga nätet: kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Akademien. (2009). Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. Stockholm: Norstedts förlag.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 208-219). Stockholm: Liber.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G, Ahrne & P, Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 17-31). Stockholm: Liber.
Sveriges kommuner och landsting SKL. Handlingsplan särskilt begåvade barn och elever (2016).
Hämtad 23 januari, 2020, från:
https://www.skelleftea.se/Skol%20och%20kulturkontoret/Innehallssidor/Bifogat/Handlingsp lan%20s%C3%A4rskilt%20beg%C3%A5vade%20barn%20och%20elever.pdf
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv (3. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Säljö, R. (2017). Den lärande människan: teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C.
Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning (4. uppl., s. 203-263). Stockholm: Natur & Kultur.
Thorén, M. (2014). Särbegåvning och psykiatri: erfarenheter från svensk psykiatrimottagning.
Socialmedicinsk tidskrift, 91(2), 164-170. Från
https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1113
Vetenskapsrådet (2002). Codex: regler och riktlinjer för forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hämtad 21 April, 2020, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm:
Vetenskapsrådet. Hämtad 21 April, 2020, från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Wallström, C. (2013). Se mig som jag är: om särbegåvade barn i skolan (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Westling Allodi, M. (2014). Förbjudet område? Utbildning och kompetensutveckling om högbegåvade barns behov i skola och förskola. Socialmedicinsk tidskrift, 91(2), 139–151. Från http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1093/899
Winner, E. (1999). Begåvade barn: myt och verklighet. Jönköping: Brainbooks.
Bilaga 1
Bilaga 1
Hej!
Vi är två studenter som läser sista terminen på förskollärarprogrammet, vid Luleå tekniska universitet. Just nu håller vi på att skriva vårt examensarbete inom specialpedagogik och skulle uppskatta din medverkan.
Vårt examensarbete kommer att belysa barn i förskoleålder med särskild begåvning och deras möjligheter till utveckling och lärande i förskolans utbildning. Därför skulle dina erfarenheter inom ämnet vara intressanta att ta del av. Med tanke på den pandemi som råder i samhället har vi valt att genomföra intervjuerna via e-post. Frågorna bifogas med detta informationsbrev, du har sedan till angivet datum nedan på dig att svara skriftligt. Genom denna form av intervju ges du möjlighet att anpassa tidpunkten för intervjun själv samt en större möjlighet till eftertanke och reflektion i dina svar.
I vår studie kommer vi att ta hänsyn till de etiska forskningsprinciper som Vetenskapsrådet (2017) lyfter genom God forskningssed, detta gäller både inför, under och efter studiens genomförande.
Deltagandet i studien kan när som helst, utan anledning avbrytas. Deltagandet i studiens resultat kommer att vara konfidentiellt. Det insamlade materialet kommer att förvaras och hanteras med försiktighet och förstöras efter studiens genomförande. Det insamlade materialet kommer endast att användas för denna studie.
Barn med särskild begåvning
Mona Liljedahl är en av författarna till Skolverkets handledningsmaterial - Att arbeta med särskilt begåvade elever. Detta material innefattar även barn i förskolan. Liljedahl arbetar som specialpedagog och föreläser inom temat barn med särskild begåvning. Nedan följer en förklaring av vad som utmärker dessa barn. Vi vill poängtera att detta är Liljedahls förklaring, som är en av flera förklaringar över utmärkande drag hos barn med särskild begåvning.
Barn med särskild begåvning har vissa specifika karaktärsdrag och egenheter som pedagoger kan hålla utkik efter. Dessa barn uppvisar ofta en tidig språklig förmåga, de är känsliga för intryck och stämningar, har en livlig fantasi, en stark moral och etik, är ofta kreativa, nyfikna och har en uttalad humor. Barnens egenskaper och förmågor utvecklas i olika takt och är därmed mer eller mindre tydliga vid olika tidpunkter i barnets liv. Barn med särskild begåvning har en tendens att anstränga sig för att passa in i en barngrupp. Barnen har en förmåga att snabbt skapa en bild över de normer som gäller och anpassa sig därefter, allt de vill är att passa in (Liljedahl, 2018).
Med vänliga hälsningar,
Linda Larsson xxxxxx-x@student.ltu.se xxx-xxxxxxx Sara Larsson xxxxxx-x@student.ltu.se xxx-xxxxxxx
Bilaga 1
Nedan följer de frågor som vi gärna vill att du svarar på. Svara så utförligt som möjligt.
Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Vi ser gärna att svaren skickas till oss via e-post senast tisdag 21/4 2020.
1. Hur länge har du arbetat som förskollärare?
2. Vilken innebörd har begreppet särskild begåvning för dig som förskollärare?
3. Har du någon gång i din yrkesroll mött ett barn med särskild begåvning? (misstänkt eller uttalad) Om ja, beskriv hur du upplevde hen.
4. Vilket stöd och vilken stimulans tror du barn med särskild begåvning (misstänkt eller uttalad) behöver?
5. Tycker du att barn med särskild begåvning (misstänkt eller uttalad) får tillräckligt med stöd och stimulans i förskolan? Om ja, beskriv hur det stödet och stimulansen ser ut.
6. Har du uppmärksammat någon skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller särskild begåvning? (Skillnader i exempelvis beteende/motorik/språk).