Enligt Skolverket ska det specialpedagogiska arbetssättet innebära att alla barn tillgodoses en utbildning som gör att de utvecklas så långt det är möjligt (Skolverket, 2020). De ska känna delaktighet och gemenskap och tillägna sig kunskap efter sina egna förutsättningar. Det framkommer ur svaren från specialpedagogerna i enkäten och forskningen som undersökts i detta arbete att det verkar finnas ett tydligt samband kring hur utbildad personal delar upp barngruppen för att exempelvis få bättre lärmiljöer och tydligare struktur. I empirin framkommer det att det ”i en tydlig och förutsägbar miljö med närvarande pedagoger är det färre barn som är i behov av stöd” som en av specialpedagogerna skriver. Sambandet är i mina ögon inte helt otydligt och att det även framkommer att barn i behov av särskilt stöd haft bättre förutsättningar för att hantera sina dagar under Covid-19 när barngrupperna varit mindre, är ett bevis på att barngrupperna är för stora. Likt Mohss (2013) skriver arbetar många förskollärare
39
ensamma som utbildade i sina arbetslag och kanske förutsättningarna för dem även är bättre när barngrupperna är mindre. Det hade gett mer utrymme för arbetslaget att fokusera på varje barn.
Det behövs i min mening forskas mer kring hur läroplanen förankras i verksamheten när det råder en så stor brist på utbildad personal, samt att det hade varit intressant att forska vidare kring vad anledningen är till att så många barn idag verkar ha språksvårigheter.
40
8 Referenslista
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.
Arbetsförmedlingen. (2020). Speciallärare och specialpedagog. Hämtad 2020-12-17 från: https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrken-och-framtid/hitta-
yrken/yrkesgrupper/1229
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Dahlbeck, P, Westlund, K. (2019). Relationell pedagogik – i teori och praktik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2020). Forskningsetiska principer inom humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab. Hämtad 2020-10-01 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Högskoleverket 2012:11 R (2012). Behovet av särskild special specialpedagogexamen och
specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan. Hämtad 2020-10-15 från
https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e2b95/1487841883074/1211R- specialpedagogexamen-svenska-skolan.pdf
Kvale, S. (2008). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2019). Specialpedagogik och funktionsvariationer – att
möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande miljö. Stockholm: Natur &
kultur.
Lundqvist, J, Allodi Westling, M & Siljehag, E. (2015). Characteristics of swedish preschools that provide education and care to children with special educational needs. European journal
of special needs education. 31:1. 124–139.
Lundqvist, J, Allodi Westling, M och Siljehag, E. (2015). Special educational needs and supportprovisions in Swedish preeschools: a multiple-case study. International journal of early
childhood special education. 7 (2). 273–293.
Malmö universitet. (2020). Specialpedagogprogrammet. Hämtad 2020-12-17 från: https://mau.se/sok-utbildning/program/laspp/
41
Mohss, N. (2013). Specialpedagogik i förskolan – från medicinska diagnoser till
problemorienterat synsätt. Uppsala universitet.
Nasiopoulou, P. (2019). Investigating Swedish Preschool Teachers’ Intentions Involved in Grouping Practices. Early childhood education journal. 48. 325–335.
Nilholm, C. (2014). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken – motiveringar, genomförande och konsekvenser. Specialpedagogiska rapporter nr 11. Göteborgs universitet – institutionen
för specialpedagogik.
Palla, L. (2018). Konstitutionen av den speciella pedagogiken i en barncentrerad skola för alla (att analysera officiella styrinstrument utifrån diskursteoretisk ram). Studier i Paedagogisk
filosofi, nr 2, 2018. 36–57.
Renblad K & Brodin J. (2014). Behövs specialpedagoger i skolan? Socialmedicinsk tidskrift
4/2014. 384–390.
Sandberg A, Lillvist A, Eriksson L, Björck-Åkesson E & Granlund M. (2010). ”Special support” in preeschools in Sweden: preschool staff´s definition of the construct. International
journal of disability, development and education. 43–57.
Skolverket. (2017). Skolverkets lägesbedömning 2017. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Sheridan, S, Pramling Samuelsson, I & Williams, P. (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidskrift for nordisk barnehageforskning. Vol9 (7) 1–14. Skolverket. (2020). Specialpedagogik. Hämtad 2020-10-12 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/forskning/specialpedagogik
SOU (statens offentliga utredningar) 2017:51. Utbildning, undervisning och ledning –
reformvård till stöd för en bättre skola. Hämtad 2020-12-17 från
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou- 201751/
42
Wermeling, E. (2019). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning – handledning för förskola,
skola och fritidshem. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Stukat, S. (2009). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Weckström, E & Klasson, M. (2019). En likvärdig förskola – alla barns rätt. Stockholm: Natur & kultur.
Williams, P, Sheridan, S & Pramling Samuelsson, I. (2018). A perspective of group size on children´s conditions for wellbeing, learning and development in preeschool. Scandinavian
journal of educational research. 696–711.
Öquist, O. (2016). Systemteori i praktiken – konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia fortbildning.
43
Bilaga ett: enkätformulär till specialpedagogiska teamet
Vilken är din yrkestitel? ……… Hur länge har du arbetat i kommunen i den yrkesroll du har nu? ……… Hur många förskolor ansvarar du för? ………. Hur många nya ärenden får ni in per månad? <5 5-7 8-10 10>
Hur många ärenden har du pågående just nu? <5 5-7 8-10 10>
Om du tänker på din yrkestid – är det din uppfattning att ärendena från förskolorna blivit fler? Ja absolut --- nej, inte alls
I din mening – vilket/vilka av nedanstående alternativ är vanligast förekommande utifrån de ärenden ni får in? Kryssa för ett eller flera alternativ och utveckla gärna nedan.
Gruppdynamik/ sammansättning i arbetslag Kompetens i arbetslag
Gruppdynamik i barngrupp
Funktionsvariation hos enskilt eller enskilda barn
Fundering kring eventuell NPF-diagnos hos enskilt eller enskilda barn Förskolans fysiska lärmiljö
Råd kring samverkan med vårdnadshavare Annat
……… ……… ………
Arbetsredskapet - policy och genomförandeplan för Alla barns rätt till stöd fastställdes 2017 av Förskole förvaltningen. Är det ett material du ser har nått förskolorna? Ja/ nej.
44
Upplever du att arbetslagen du möter har kompetens vad gäller stödinsatser för barn i behov? Ja absolut --- nej, inte alls
Vad för typ av kompetens och vidareutbildning ser du behov av ute i verksamheterna? Kryssa för ett eller flera alternativ och utveckla gärna.
Fler förskollärare behövs i verksamheten
Fler utbildade barnskötare behövs i verksamheten Samtal kring läroplanen
Anknytningsteori som verktyg Lärmiljöernas utformning Kunskap kring NPF Annat
……… ………
Barngrupperna är för stora i relation till barns sociala och emotionella behov och förmågor. Håller helt med --- håller inte alls med
Rektorer har tillräckligt med resurser för att barn i behov av stöd och särskilt stöd får sina behov tillgodosedda.
Håller helt med --- håller inte alls med
Mer utbildning behövs i lärarutbildningen för att arbeta förebyggande med specialpedagogik. Håller helt med --- håller inte alls med
45
Bilaga två: Missivbrev
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE SKOLUTVECKLING OCH
LEDARSKAP
2020-11-06
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Hej!
Frida Larsson heter jag och är i januari 2021 färdig specialpedagog vid Malmö Universitet. Just nu är jag i uppstart med mitt examensarbete och mitt valda fokus är påverkansfaktorer för specialpedagogiska insatser i förskolan. Jag har min egen erfarenhet i förskola i Malmö stad och har därför också valt ett syfte som intresserar mig både erfarenhetsmässigt, men även framåt i mitt kommande yrke som specialpedagog i arbetet med förebyggande insatser.
Syftet är att undersöka vilka faktorer som leder till att förskolor initierar kontakt med det specialpedagogiska teamet. Ytterligare ett syfte är att undersöka vilka uppfattningar det finns i teamen om vilka organisatoriska och processuella faktorer i förskolan som är relaterat till arbete med barn i behov av särskilt stöd.
Informationen i min uppsats kommer att vara anonymiserad i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Samtycke och godkännande krävs för deltagande som är frivilligt och kan återkallas närhelst deltagande vill. Iom att undersökningen är i enkätform anonymiseras svaren direkt. Den information jag får fram kommer endast att användas i aktuell studie och uppsatsen kommer i slutändan att ligga tillgänglig på Muep – Malmö universitets databas. Undersökningen är digital och i enkätform och beräknas ta ca en kvart, tjugo minuter att genomföra. Senast 18/11 önskar jag att den är besvarad ochjag hoppas att så många som möjligt
På specialpedagogprogrammet vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://muep.mau.se).
46
i ditt team är intresserade av att delta. Vid frågor är det bara att kontakta mig via mail eller telefon. Genom att svara på enkäten delges också godkännande och samtycke till deltagande. Vänligen Frida Larsson
Kontaktuppgifter: 0705/ 89 83 72 frida_larsson@mail.com
Ansvarig handledare på Malmö universitet: Madeleine Sjöman
Kursansvarig på Malmö universitet: Madeleine Sjöman och Lisa Hellström
Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mau.se