I studien framkom att det fanns skillnader mellan förskoleområden som berodde på förskolechefers olika uppfattningar kring t.ex. grupphandledning. Det hade därmed varit intressant att göra en jämförande undersökning med förskolechefer och utgå från liknande frågeställningar från denna studie för att utifrån förskolechefers perspektiv se hur deras tankar skiljer sig jämfört med specialpedagogers.
42
REFERENSER
Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ahrenfelt, B. (2013). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, J. (2013). Relationell specialpedagogik-i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University. Hämtad 2017-12-18 från
http://relationellpedagogik.se/artiklar.html
Bie. K. (2009). Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Bladini K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av
specialpedagogers handledningssamtal; Institutionen för utbildningsvetenskap,
avdelningen för pedagogik. Karlstad: Karlstad universitet.
Bruce, B, Rubin, M, Thimgren, P. & Åkerman, R. (2016). Specialpedagogik i
professionellt lärarskap: Synsätt och förhållningssätt.
Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, I, Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området - En kunskapsöversikt. Stockholm: Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Havnesköld, L. & Risholm Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber.
Hejlskov Elvén, B. &Veje, H. & Beier, H. (2012). Utvecklingsrelaterade
funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om annorlunda barn.
Lund: Studentlitteratur.
Juul, J. & Jensen, H. (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag.
Gebbie D.H., Ceglowski D , Taylor L.K., Miels J. (2012). The Role of Teacher Efficacy
in Strengthening Classroom Support for Preschool Children with Disabilities Who Exhibit Challenging Behaviors. Early Childhood Education Journal, 40, 35–46.
Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Greene, R. W. (2010). Vilse i skolan. Stockholm: Cura bokförlag.
Killén, K. (2008). Professionell utveckling och handledning - ett yrkesövergripande
43
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Palla, L. (2009). En förskola för alla: Tre artiklar om förskola och (special)pedagogik. Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
Genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Runström Nilsson, P. (2015). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera
elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Scherp, H-Å. & Scherp, G-B. (2007). Lärande och skolutveckling: ledarskap för
demokrati och meningsskapande. Karlstad universitet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen, Kvalitetsgranskning(2017). Förskolans arbete med barn
i behov av särskilt stöd. Hämtad 2017-12-07 från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/ kvalitetsgranskningar/2017/forskolans-arbete-med-barn-i-behov-av-sarskilt-
stod/forskolans-arbete-med-sarskilt-stod-2017-skolinspektionen.pdf
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2016.
Skolverket (2013). Förskolans och skolans värdegrund - förhållningssätt, verktyg och
metoder. Hämtad 2017-12-11 från
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsk
olbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2579.pdf%3Fk%3D2579
Skolverket, RAPPORT 326 (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers
och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier.
Hämtad 2017-12-12 från
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsk
olbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2164.pdf%3Fk%3D2164
Skolverket, RAPPORT 327 (2009). Barn- och elevskyddslagen i praktiken. Förskolors,
skolors och vuxenutbildningars tillämpning av lagen Hämtad 2017-12-12 från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsk
44
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svedberg, L. (2012). Gruppsykologi – Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Thomason, A. C .& La Paro, K. M. (2013). Teachers' Commitment to the Field and
Teacher-Child Interactions in Center-Based Child Care for Toddlers and Three- Year-Olds. Early Childhood Education Journal, p227-234
Vetenskapsrådet (2015a). Förskola tidig intervention. RAPPORT. Hämtad 2017-12-02 från
https://publikationer.vr.se/produkt/forskola-tidig
intervention/?_ga=2.102368641.1069377019.1513175014-57002160.1513175014
Vetenskapsrådet (2015b). Likvärdighet i förskolan – en forskningsöversikt. RAPPORT. Hämtad 2017-12-02 från
https://publikationer.vr.se/produkt/likvardighet-i-forskolan-en- forskningsoversikt/?_ga=2.15404342.1069377019.1513175014- 57002160.1513175014
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Öhman, M. (2009). Hissad och dissad – relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber AB.
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken Stockholm: Gothia.
Öquist, O. (2010). Framgångsrikt ledarskap med systemteori: mönster, sammanhang
45
BILAGOR
Bilaga 1
Intervjuguide
1. Vad har du för bakgrund/arbetslivserfarenhet?
2. Hur många år har du arbetat som specialpedagog?
3. Hur ofta är du ute i verksamheten och handeleder pedagoger? Hur många ärenden?
4. Specialpedagogernas syn på sitt uppdrag och vilket stöd och handledning ges till pedagoger?
5. Om du ser behovet av grupphandledning för pedagoger, vad kan du göra du då?
6. Beskriv handeledning utifrån konsultation, rådgivning och direkthandledning vid observationer, jämfört med grupphandledning.
7. Kan du beskriva vilka förhållningssätt och bemötande du anser fungerar bäst, ge något exempel som fungerar i de arbetslagen där det råder ett gemensamt
förhållningssätt hos pedagoger. Kan du se några skillnader där?
8. Vilken betydelse tror du att pedagogernas utbildning har i hur de bemöter barn? Finns det skillnader eller tror du att det mer beror på personlighet?
9. Ge exempel på olika metoder du använder för att medvetandegöra pedagoger om förhållningssätt och dess samband för barns utveckling i förskolan?
10. Hur följs det upp? Vilken återkoppling ges? Hur ofta?
11. Vilken förändring ser du i det här arbetet?
12. Hur tror du att pedagoger ser till sitt eget förhållningssätt och bemötande i relation till barn med svårigheter? Är de medvetna om sitt sätt att bemöta?
13. Hur tillmötesgående är de till att diskutera och reflektera över sitt eget förhållningssätt och förändra det?
14. Att sträva efter ett gemensamt förhållningssätt bland pedagoger förutsätter att man känner till värdegrunden och har samma barnsyn? Hur arbetar man med pedagoger som har olika barnsyn och värdegrund?
15. Hur synliggör du för förskolechefer och pedagoger om vikten av grupphandledning, som en stor del i ett förebyggande arbete?
46
16. Kommunens lägesrapport visar att förskolechefer signalerar starkt till utbildningschefer om sambandet med pedagogers förhållningssätt och dess konsekvenser i förskolan.
Ni har stöd från utbildningschefer, men en del förskolechefer kan begränsa till viss del, där de menar att pedagogerna behöver mer konsultation och enskild
handledning istället för grupphandledning? Hur ser det ut hos er?
17. Det är mycket fokus kring barnets problem, att det är barnet som ska förändras, men hur mycket spelar pedagogens förhållningssätt roll för barns utveckling och lärande och hur mycket betraktar pedagogen sig själv och arbetslagets samband vid en förändring?
47
Bilaga 2
Brev till informanter
Hej!
Jag heter Sandra Batistic och studerar till specialpedagog på Malmö Högskola och ska nu skriva mitt examensarbete. Jag har tidigare varit i kontakt med Dig i samband med att boka tid för intervju och vill med detta brev ge Dig ytterligare information och förtydliga syftet med mitt examensarbete. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur specialpedagoger arbetar för att medvetandegöra pedagoger om deras hur olika förhållningssätt och bemötande påverkar barn i förskolan. Frågor som berör ämnesområdet är bl.a. Att sträva efter ett gemensamt förhållningssätt bland pedagoger förutsätter att man känner till värdegrunden och har samma barnsyn. Hur arbetar man med pedagoger som har olika barnsyn, värdegrund? Vilka metoder använder specialpedagogen för att medvetandegöra pedagogers förhållningssätt och bemötande? Hur följs det upp? Vilken återkoppling ges? Hur ofta? Vilken förändring ser du i det arbetet? Vilka likheter och skillnader ser du i pedagogers förhållningssätt och bemötande? Hur tillmötesgående är pedagogerna till att diskutera/reflektera över och förändra sitt eget förhållningssätt?
För att kunna genomföra denna undersökning kommer jag att intervjua ett antal specialpedagoger. Intervjun beräknas ta cirka 45 – 60 minuter och kommer att spelas in för att minska risken för missförstånd eller felaktigheter under analysarbetet. Materialet kommer i efterhand att transkriberas för att underlätta min analys och en del kommer att användas som utdrag/citat i mitt examensarbete, där din röst endast kommer betecknas utifrån din profession; dvs. ”specialpedagog”. Alla uppgifter kommer att behandlas anonymt och konfidentiellt. Det insamlade materialet kommer endast att användas i min uppsats och därefter raderas. Medverkan är frivillig och sker i samtycke och du kan avbryta Ditt deltagande när Du vill. Om Du har några frågor får Du gärna kontakta mig. Tack på förhand!
Med vänlig hälsning Sandra Batistic