Vårt förslag på hur denna studie kan genomföras annorlunda är att man använder sig av en annan metod. Ett alternativ är att man skulle kunna genomföra en observationsstudie. Den metod som vi har använt oss av i denna studie har gett oss en skattning av hur pedagoger uppfattar genus och särskilt stöd. Genom att genomföra en observation kan man få ny kunskap då man faktiskt är på plats i verksamheten. En annan ingång skulle kunna vara att fokusera på de barn som befinner sig i gråzonen då det är en stor grupp i förskolan. Tankar som har formats under denna studies gång är att barn som befinner sig i gråzonen ofta hamnar i ett mellanläge då det kan vara svårt att uppmärksamma om de är i behov av stöd. Det finns inte några speciella kriterier som förskollärare kan använda sig av för att avgöra när ett barn befinner sig i gråzonen. En stor andel av barnen i förskolan är just barn som befinner sig i gråzonen och där skulle verksamheterna behöva ha mer kunskap om särskilt stöd, eller fler pedagoger som har en specialpedagogisk utbildning.
9. Litteraturlista
Ainscow, Mel & Sandill, Abha (2010). Developing inclusive education systems: The role of organisational cultures and leadership. International Journal of Inclusive Education, 14(4), s. 401-416.
doi:10.1080/13603110802504903
Akalın, Selma; Demir, Şeyda; Sucuoğlu, Bülbin; Bakkaloğlu, Hatice & İşcen, Fadime (2014). The needs of inclusive preschool teachers about inclusive practices. Eurasian Journal of Educational Research, 54, s. 39-60. doi: 10.14689/ejer.2014.54.3
Björck-Åkesson, Eva (2014). Specialpedagogik i förskolan. I Anette Sandberg (red.), Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (2. uppl., s. 23–43) Lund:
Studentlitteratur.
Bodén, Linnea (2011). Könsneutralitet och kompensatorisk pedagogik: dominerande föreställningar i förskolans jämställdhetsarbete. I Hillevi Lenz Taguchi, Linnea Bodén & Kajsa Ohrlander (red.), En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar. (1. uppl., s. 35-47) Stockholm: Liber.
David, Matthew & Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek (Doktorsavhandling, Högskolan i Jönköping,
Högskolan för lärande och kommunikation ). Hämtad 2020.04.06 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:158528/FULLTEXT01.pdf
Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i
förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Eidevald, Christian. & Lenz Taguchi, Hillevi (2011). Genuspedagogik och förskolans jämställdhetspolitiska arena. I Hillevi Lenz Taguchi, Linnea Bodén & Kajsa Ohrlander (red.), En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar. (1. uppl., s. 19-31) Stockholm: Liber.
Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Frumos, Luciana. (2019). Teachers' Perceptions of Their Relationships with Students with Special Educational Needs Included in Preschool Classrooms. Astra Salvensis, 7(14), s. 45- 57. Hämtad 2020.21.04 från https://www.researchgate.net/profile/Luciana_Frumos/publication/335986416_Teachers%27_ Perceptions_of_Their_Relationships_with_Students_with_Special_Educational_Needs_Inclu ded_in_Preschool_Classrooms/links/5d88f7c7299bf1996f98ba05/Teachers-Perceptions-of- Their-Relationships-with-Students-with-Special-Educational-Needs-Included-in-Preschool- Classrooms.pdf
Hjörne, Eva & Evaldsson, Ann-Carita (2014). Reconstructing the ADHD girl: accomplishing exclusion and solidifying a biomedical identity in an ADHD class. International Journal of Inclusive Education, 19(6), s. 626-644. doi: 10.1080/13603116.2014.961685
Håkansson, Jan (2017). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Hägglund, Solveig; Löfdahl Hultman, Annica & Thelander, Nina (2017). Förskolans demokratifostran i ett föränderligt samhälle. (Första upplagan). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Lillvist, Anne (2014). Social kompetens och barn i behov av särskilt stöd. I Anette Sandberg (red.), Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (2. uppl., s. 195–212) Lund: Studentlitteratur.
Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte anses lagom. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Lykke, Nina (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet: problem och möjligheter. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 26(2-3), s. 7-17. Hämtad 2020.05.04 från
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/2332/2086
Magnússon, Gunnlaugur; Göransson, Kerstin & Lindqvist, Gunilla (2019). Contextualizing inclusive education in educational policy: the case of Sweden. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 23(6), s. 559–574. doi: 10.1080/20020317.2019.1586512
Markström, Ann-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik: En etnografisk studie. (Doktorsavhandling, Linköping Universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap), Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:223570/FULLTEXT01.pdf
Martin Korpi, Barbara (2015). Förskolan i politiken: om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt. (4. uppl). Stockholm: Utbildningsdepartementet,
Regeringskansliet.
Meland, Aud Torill & Kaltvedt, Elsa Helen (2019). Tracking gender in kindergarten. Early Child Development and Care, 189(1), s. 94-103. doi:
10.1080/03004430.2017.1302945
Palla, Linda (2019). Characteristics of Nordic Research on Special Education in Preschool : A Review with Special Focus on Swedish Conditions. International Journal of Inclusive Education, 23(4), s. 436-453. doi:
10.1080/13603116.2018.1441337
Palla, Linda (2011) Med blicken på barnet, Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik (Doktorsavhandling, Malmö högskola, Lärarutbildningen). Hämtad 2020.04.15 från http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/12151/Linda_Palla_diss.pdf;jsessionid=117E9E8C DB1B93838904EDD9B85CB156?sequence=2
Palla, Linda (2009). En förskola för alla: tre artiklar om förskola och (special)pedagogik. Kristianstad: Kunskapsgruppen för specialpedagogik, Sektionen för lärarutbildning, Högskolan Kristianstad. Hämtad 2020.04.15 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:456390/FULLTEXT01.pdf
Rodríguez, Carmen; Peña, J. Vicente; Fernández, Carmen & Viñuela, Paulina
(2006).Gender discourse about an ethic of care: nursery schoolteachers' perspectives, Gender and Education, 18(2), s. 183-197. doi 10.1080/09540250500380547
Rucklidge, Julia J. & Tannock, Rosemary (1997). Psychiatric, Psychosocial, and Cognitive Functioning of Female Adolescents With ADHD. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 40, s. 530-540. doi: 10.1097/00004583- 200105000-00012
Sandberg, Anette & Norling Martina (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I Anette Sandberg (red.), Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (2. uppl., s. 45–51) Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad 2020. 04. 06 från https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/sarskilt-stod-forskola/
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
SOU 1972:26. Förskolan. Del 1. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Socialdepartementet.
Tilly, Charles (2000). Beständig ojämlikhet. Lund: Arkiv.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria: didaktik, dokumentation och bedömning i förskola. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Varcoe, Linda & Boyle, Christopher (2014). Pre-service primary teachers’ attitudes towards inclusive education, Educational Psychology, 34(3), s. 323-337. doi: 10.1080/01443410.2013.785061
Vetenskapsrådet (2016). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wahl, Thomas (2006). Motorikens retorik: kroppsobservationer, översättningar och faktakonstruktioner: en diskursanalys (Doktorsavhandling, Studia Sociologica Upsaliensia, 54). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Öhman, Margareta. (2006). Den viktiga vardagen: vardagsberättelser och värdegrund. (1. uppl.) Hässelby: Runa.