Förslag på fortsatt forskning - Diagnos dyslexi och dess funktion på gymnasiet

Studien visade att med nuvarande verktyg var det svårt att upptäcka dyslexi hos elever med ett annat modersmål än svenska och här har forskningen en uppgift att utveckla bättre testmetoder som kan användas i skolan för att fånga elever med behov av stöd. Endast en av skolorna använde den nya mobila tekniken fullt ut medan de andra skolorna använde mer traditionella datorprogram. Det skulle vara intressant att studera hur den nya mobila teknikens möjligheter påverkar elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och deras utveckling. Vidare hur tanken

med inkludering kan utvecklas med denna teknik och hur behovet av läs- och skrivförmåga kommer att förändras i ljuset av denna utveckling.

Referenser

Ahrenfelt, Bo (2013). Förändring som tillstånd: Att leda förändrings- och

utvecklingsarbete i företag och organisationer. Lund: Studentlitteratur

Alexandersson, Ulla (2009). Sofias situationer för samspel. I Ahlberg, Ann (red.),

Specialpedagogisk forskning: En mångfasetterad utmaning. (ss. 112-113) Lund:

Studentlitteratur

Bell, Sheena; McPhillips, Thérèse & Doveston, Mary (2011). How do teachers in Ireland and England conceptualise dyslexia? Journal of Research in Reading, (34)(2) ss.171– 192. doi:10.1111/j.1467-9817.2009.01419.x

Bruland, Inge (2003). Ordblindebladet (1/1961). I Brix, Kirsten (red.) (1998), Forening

og fag i 75 år. http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/1130/origin/170/ Hämtad 2015-11- 27

Eriksson Barajas, Katarina; Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013).

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & kultur

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.), Handbok i kvalitativ analys (ss. 19-20). Stockholm: Liber

Fouganthine, Anna (2012). Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och

skrivsvårigheter. (Specialpedagogiska institutionen). Stockholm: Stockholms

universitet.

Gayán Guardiola, Javier (2001). The evolution of research on dyslexia. Anuario de

Psicología, (32)(1), ss.3-30.

Gustafsson, Lars H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur Hinshelwood, James (1896). The Visual Memory for Words and Figures. British

Medical Journal, (2)(1873), ss.1543–1544.

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa i en skola för alla: Elevhälsa och

Ingesson, S. Gunnel (2007). Growing up with Dyslexia: Cognitive and Psychosocial

Impact, and Salutogenic Factors. (Department of Psychology). Lund: Lund

University.

Jacobsson, Ulf (2008). KASAM-instrumentets utveckling och psychometriska egenskaper – en översikt. Vård i norden, (87)(28), ss.53–55

Kere, Juha (2014). The molecular genetics and neurobiology of developmental dyslexia as model of a complex phenotype. Biochemical and Biophysical Research

Communications (452), ss.236-243. doi:10.1016/j.bbrc.2014.07.102

Kerr, James (1897). School Hygiene, in its Mental, Moral, and Physical Aspects. Journal of the Royal Statistical Society, (60)(3), ss.613–680. doi:10.2307/2979713

Lindgren, Ann-Charlotte (2009). Aktionsforskning i förskolan – att synliggöra sammanhang. I Ahlberg, Ann (red.), Specialpedagogisk forskning: En

mångfasetterad utmaning. (ss. 151). Lund: Studentlitteratur

LPC (2014). Materialet Ordavkodning. Östersunds kommun.

http://www.ostersund.se/barnutbildning/elevhalsa/laspedagogisktmaterial/materialli

sta/materialetordavkodning.4.34e86ccd148354ad0088d855.html Hämtad 2015-12-

Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola – möte med det

som inte anses lagom. Stockholm: Liber.

Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Morgan, W. Pringle (1896). A Case of Congenital Word Blindness. British Medical

Journal, (2)(1871), ss.1378.

Myrberg, Mats (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet Reid, Gavin, Strnadová, Iva & Cumming, Therese (2013). Expanding horizons for

students with dyslexia in the 21st century: universal design and mobile technology. Journal of Research in Special Educational Needs, (13)(3), ss.175-181. doi:10.1111/1471-3802.12013

Sandin, Bengt & Zetterqvist Nelson, Karin (2005). The politics of reading and writing problems: Changing definitions in Swedish schooling during the twentieth century.

History of Education, (34)(2), ss.189–205. doi:10.1080/0046760042000338764 Sebastian023, (2012). Lateral surface of parietal lobe. Gyri and sulci.

arietCapts_lateral.pnglicensed under the Creative CommonsAttribution-Share

Alike 3.0 Unported license.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande

behandling. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2013). Pisa 2012 - 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och

naturvetenskap. Sammanfattning av rapport 398. Stockholm: Skolverket

Socialstyrelsen (2011). Termbanken. Stockholm: Socialstyrelsen

Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. Svenska Unescorådets skriftserie (2) Stockholm: Svenska Unescorådet

Säljö, Roger (2011). Kontext och mänskligt samspel: Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & demokrati, (20)(3) ss.67-82

Taube, Karin (1988). Reading Acquisition and Self-Concept. (Department of Psychology). Umeå: Umeå University.

Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber

Undheim, Anne Mari (2003) Dyslexia and psychosocial factors. A follow-up study of young Norwegian adults with a history of dyslexia in childhood, Nordic Journal of

Psychiatry, (57)(3), ss. 221-226. doi:10.1080/08039480310001391

Vagn Skovgaard-Petersen (1970). Skolebøger i 200 år. I Jacob Marstrand (1928)

Tilbageblik gennem et langt Liv.

http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/1413/origin/170/ Hämtad 2015-11-27

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Wolff, Ulrika (2005). Characteristics and Varieties of Poor Readers. (Department of Education). Göteborg: University of Gothenburg

Zetterqvist Nelson, Karin (1998). Barn och dyslexi: barns förhållningssätt till diagnosen

dyslexi/läs- och skrivsvårigheter (Reviderad version). Linköping: Linköpings

Bilagor

Bilaga 1

Etisk information ansvarig

Lärande och Samhälle Malmö 2015

Specialpedagogprogrammet Examensarbete, 15 hp. HT 2015 Kursgrupp: SPHEH14

Peter Strid Hej!

Tack för att ni vill vara med i min studie som syftar till att undersöka dyslexiutredningens funktion på gymnasiet, beskriva hur mötet med gymnasieskolan inverkat på elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt olika aktörers erfarenheter kring detta. Insamlandet av data kommer att ske via samtal.

Allt insamlat material i studien kommer att kodas enligt Vetenskapsrådets etiska regler. • Det innebär att all data hanteras konfidentiellt.

• Att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas utan konsekvenser för de medverkande. • Varken skola eller individer kommer att kunna identifieras.

• Materialet kommer inte användas i andra syften än forskning.

• Materialet kommer att publiceras i form av en examensuppgift på Malmö högskola. ___________________________________________________________________________ Ansvarig för studiens genomförande.

Peter Strid _________________________________________________________________ Ort och datum _______________________________________________________________

Bilaga 2

Etisk information informanter

Lärande och Samhälle Malmö 2015

Specialpedagogprogrammet Examensarbete, 15 hp. HT 2015 Kursgrupp: SPHEH14

Peter Strid Hej!

Allt insamlat material i studien kommer att kodas enligt Vetenskapsrådets etiska regler. • Det innebär att all data hanteras konfidentiellt.

• Att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas utan konsekvenser för de medverkande. • Varken skola eller individer kommer att kunna identifieras.

• Materialet kommer inte användas i andra syften än forskning.

• Materialet kommer att publiceras i form av en examensuppgift på Malmö högskola ___________________________________________________________________________ Jag/vi har tagit del av informationen ovan och ger mitt/vårt samtycke.

Elevens namn _______________________________________________________________ Ort och datum _______________________________________________________________ Vårdnadshavarens namn _______________________________________________________ Ort och datum _______________________________________________________________

Bilaga 3

Frågor till aktörerna

1. Hur många elever går på den här gymnasieskolan? 2. Hur många av dem började i årskurs 1 Ht-15? 3. Vilka läs- och skrivsvårigheter finns på skolan?

4. Screenas gymnasieeleverna för läs- och skrivsvårigheter på skolan? 5. När screenas eleverna i så fall?

6. Vilka genomför screeningen?

7. Hur många utreds för dyslexi under ett läsår? 8. På vilka grunder genomförs utredningen? 9. Vilka genomför utredningen?

10. Vilket stöd får elever med dyslexi?

11. Hur ser stödet ut för elever med läs-och skrivsvårigheter utan diagnos? 12. Vilken funktion har diagnosen för gymnasieeleven?

13. Vilken funktion har diagnosen för gymnasieskolans aktörer? 14. Vilken är orsaken till att eleverna utreds på gymnasiet?

Bilaga 4

Frågor till elever

1. Berätta när uppfattade du att du hade läs- och skrivsvårigheter? 2. När fick du din dyslexidiagnos?

3. Vad innebär din diagnos?

4. Hur kommer det sig att du fick diagnos på gymnasiet? 5. Hade du velat ha den tidigare?

6. Har dina läs- och skrivsvårigheter påverkat ditt val av gymnasieprogram? 7. Hur har det påverkat dig på ett personligt vis på gymnasiet?

8. Tycker du att diagnosen förändrat din upplevelse av skolan? 9. Har du fått det stöd du behöver på gymnasiet?

10. Vilka strategier har du använt dig av för att lyckas med skolan? 11. Upplever du någon skillnad mellan grundskolan och gymnasiet? 12. Vilka erfarenheter har du från grundskolan?

13. Vilka erfarenheter har du från gymnasiet?

14. Hade det varit viktigt att få en diagnos i grundskolan? 15. Var det viktigt för dig att få en diagnos?

Bilaga 5

Missivbrev

Malmö 2015-xx-xx Lärande och Samhälle

Specialpedagogprogrammet Examensarbete, 15 hp. HT 2015 Kursgrupp: SPHEH14

Hej!

Jag studerar på Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola, och har arbetat som gymnasielärare. Då observerade jag att läs- och skrivsvårigheter/dyslexiutredningar genomfördes på gymnasiet. I mitt examensarbete vill jag gärna samtala med specialpedagoger/lärare eller personal från elevhälsoteamet som har arbetat med elever som fått sina läs- och skrivsvårigheter/dyslexi diagnostiserade på gymnasiet. Min studie syftar till att undersöka utredningens funktion, beskriva hur mötet med gymnasieskolan påverkat elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt olika aktörers erfarenheter kring detta. Allt insamlat material i studien kommer att kodas enligt Vetenskapsrådets etiska regler. Det innebär att all data hanteras konfidentiellt. Varken skola eller individer kommer att kunna identifieras. Givetvis får deltagande skola ta del av studiens resultat. Jag skulle gärna vilja få möjlighet att genomföra denna undersökning på er skola. Jag hoppas på positiv respons!

Med vänliga hälsningar, Peter Strid

In document Diagnos dyslexi och dess funktion på gymnasiet (Page 47-55)