Förslag på fortsatt forskning

Jag hoppas att pedagoger kommer att kunna läsa min studie och få en djupare förståelse för arbetet med elever med diagnosen adhd och förståelse av vikten av god samverkan. I denna studie har enbart samarbetet mellan skolan och barn- och ungdomspsykiatrin studerats. Det vore väldigt intressant att undersöka hur vårdnadshavare ser på samarbetet kring skola och barn- och ungdomspsykiatrin och kanske ännu mer intressant att undersöka ur ett elevperspektiv.

33

Detta var inte möjligt i denna studie på grund av studiens storlek. Ur en forskningsetisk aspekt hade det också varit svårare. Elever som fått diagnosen adhd och deras vårdnadshavare är ofta väldigt sårbara. Deras livssituation leder ofta till hög stress och de kan känna sig utsatta och utpekade (Sjölund, Jahn, Lindgren & Reuterswärd (2017). Att vara med i en studie som denna hade kunnat öka känslan av utsatthet men det hade också varit viktigt att få höra deras upplevelse.

Litteratur och forskning om adhd är oftast skriven av medicinskt sakkunniga, socionomer och beteendevetare. Mer forskning kring diagnosen adhd utifrån ett pedagogiskt perspektiv skrivet av pedagoger vore ett intressant område att forska vidare i.

Författarna i Vetenskapsrådets rapporter (2007) och (2015) är ense om att fler empiriska undersökningar bör göras dels för att fortsätta att utveckla mångfalden i specialpedagogiken.

De är också överens om att longitudinella forskningar behövs för att se om olika stödinsatser som visar goda resultat även har hållbara effekter. Någon longitudinell forskning har jag inte funnit inom ämnet samverkan mellan elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatrin. Det vore intressant att undersöka hur den skolbaserad utrednings- och stödmodell, där ett utvecklat samarbete mellan skola och barn- och ungdomspsykiatrin ökat möjligheterna för elever med diagnosen adhd, som Nordfeldt, et al. (2013) undersökt, i ett längre perspektiv. Här skulle en studie kanske använda sig av tidigare forskning och se hur de som varit med i olika interventioner klarar sig i samhället nu. Enligt Björck- Åkesson (2007) behövs mer kunskap om hur delaktighet påverkas av olika faktorer. Hur skolmiljöer, arbetssätt och gruppstrukturer påverkar olika situationer. Hur delaktiga känner sig elever som har diagnosen adhd i att påverka sin skolmiljö, arbetssätt och gruppstruktur och i samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin, skola och elev?

Eftersom det framkommer i studien att samverkan mellan olika aktörer kan påverkas av glesbygdsproblematik vore det intressant att göra en komparativ forskning för att se ytterligare på vilka faktorer som påverkar glesbygd kontra storstadsområden.

Referenslista

Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm:

Liber.

American Psychiatric Association (2014). Mini-D 5: diagnostiska kriterier enligt DSM-5.

Stockholm: Pilgrim Press.

Aspelin, J. & Persson, S. (2013). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups.

Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg.

Lund: Studentlitteratur. avsn. 12.0-12.3, 12.4.6

Barkley, R.A. (2015). ADHD-guiden för föräldrar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Barn- och ungdomspsykiatrin. (2017a). Vårt uppdrag. Hämtad den 23 mars 2020 från https://www.bup.se/sv/Om-BUP/vart-uppdrag/

Barn- och ungdomspsykiatrin. (2017b). BUP en snabbguid. Hämtad den 23 mars 2020 från https://www.bup.se/sv/Om-BUP/Pressrum/BUP-en-snabbguide/

Blomqvist, C. (2012). Samarbete med förhinder: om samarbete mellan BUP, socialtjänst, skola och familj. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2012. Göteborg.

Brown, T. E. (2016). Ett nytt sätt att se på ADHD hos barn och vuxna. Lund: Studentlitteratur AB.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: TPB.

Carlsson Kendall, G. (2012). Förstå och arbeta med ADHD. (1. uppl.) Stockholm: Natur &

Kultur.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Eriksson-Gustavsson, A., Göransson, K. & Nilholm, C. (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur

Eriksson, S. (2015) Barn med ADHD i skolan En intervjustudie med pedagoger som undervisar elever med ADHD. Examensarbete. Umeå Universitet. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:904094/FULLTEXT01.pdf

Gardelli, V. (2018). Syftesskapartratten: En kort introduktion. Manuskript.

Greene, R.W. (2011). Vilse i skolan: hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt.

(2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hallerstedt. G (2006). DIAGNOSENS MAKT Om kunskap, pengar och lidande. Göteborg;

Bokförlaget Daidalos AB

Hansen. A. (2017). Fördel ADHD: var på skalan ligger du? Stockholm: Bonnier fakta.

Hedman, E (2018). Så blev deras skola NPF-säkrad. Skolvärlden. Hämtad den 28 maj 2020 från; https://skolvarlden.se/artiklar/sa-blev-deras-skola-npf-sakrad

Hellström. A. (2014). Att undervisa och pedagogiskt möta barn/elever med ADHD. Nacka:

SINUS AB.

Hejlskov Elvén, B. & Wiman, T. (2015). Barn som bråkar: att hantera känslostarka barn. (1.

utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.

Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet.

Jensen, L. (2017). Inkluderingskompetens vid adhd & autism. (2:a upplagan). [Södra Sandby]:

Be My Rails.

Johannessen, E. (1997). Barn med socio-emotionella problem. Lund: Studentlitteratur.

KIND, Bölte, S. & Berggren, S. (2016) Bilaga 6.Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa -Stockholms läns analyser 2016 Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Stockholms landsting. https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/stockholmslan/wp-

content/uploads/2017/11/Bilaga-6-Analys-Personer-med-neuropsykiatrisk-funktionsnedsa%CC%88ttning.pdf

Kutscher, M.L. (2010). ADHD: att leva utan bromsar : en praktisk vägledning. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Lundin, J. (2019). EN SKOLA SOM FUNGERAR – FÖR ALLA. Lund: Studentlitteratur AB.

Lönsted, A.-S. (2018). Samverkan vid psykisk ohälsa bland barn och ungdomar : - En kvalitativ studie kring samverkan mellan BUP, socialtjänsten och skolan gällande barn och unga som lider av psykisk ohälsa (Dissertation). Hämtad den 28 maj 2020 från;

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39099

Malmqvist, J. (2018). Has school of ADHD students reached a crossroads?, Emotional and Behavioural Difficulties. Routledge Taylor & Francis Group. Hämtad den 14 april 2020 från;

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13632752.2018.1462974?needAccess=true Nilholm, C. & Björck-Åkesson, E. (red.) (2007). Reflektioner kring specialpedagogik: Sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Nilsson, A. (2014). Elevhälsans uppdrag – främja, förebygga och stödja elevers utveckling mot målen. Skolverket.

Nordfeldt, S. Fristedt,A. Gustafsson, P. (2013). Att lyckas med ADHD – en skolbaserad utrednings- och stödmodell . Smt Socialmedicinsk tidskrift. Volym 90. Nr 3 2013 http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/915/807

Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa. (1. uppl.) Östersund: Skolutvecklarna Sverige.

Persson, B. (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (Upplaga 4). Stockholm:

Liber.

Rasmusson, M. Spring, C. (2008). ADHD-diagnos- vad gör skolan sedan? Specialpedagogers tankar om ADHD diagnos I grundskolan Examensarbete. Stockholms universitet http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:199769/FULLTEXT01

Rehn, K. (2016). Dopamin-nyckelspelare i hjärnans belöningssystem. Special Nest Neuropsykiatri i fokus. Hämtad den 14 april 2020 från;

https://www.specialnest.se/forskning/dopamin-nyckelspelaren-i-hjarnans-beloningssyste Riksförbundet Attention. (2018). Vad är NPF? En skrift om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD, ASD, Tourettes syndrom och tal- och språkstörning.

Botkyrka Offset AB.

Sandström, M., Stier, J. & Nilsson, L. (red.) (2014). Inkludering: möjligheter och utmaningar.

(1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Sjölund, A., Jahn, C., Lindgren. A., Reuterswärd. M. (2017). Autism och ADHD i skolan:

handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.

Skollagen. (2018) (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). (Nionde upplagan). Stockholm: Norstedts juridik.

Skolverket (2009). Kraften av samverkan: om samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa : en antologi om samverkan mellan skola, polis, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatri. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2010). Erfarenheter av samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning En sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994–2014 Stockholm: Skolverket https://www.skolverket.se/getFile?file=3500

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Skolverket. reviderad 2016. Hämtad den 7 april 2020 från;

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Socialstyrelsen (2013). Samverka för barns bästa: en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2014a). Stöd till barn, ungdomar och vuxna med ADHD: ett kunskapsstöd.

Socialstyrelsen (2014b). Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar [Elektronisk resurs].

Socialstyrelsen Sverige. Skolverket (2016). Vägledning för elevhälsan. ([3. uppl.]). Stockholm:

Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2019). Behov av nationella kunskapsstöd inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Stockholm: Socialstyrelsen

Socialstyrelsen (2020) Hämtad den 31 mars 2020 från; https://termbank.socialstyrelsen.se/

Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 2016-10-01 Hämtad den 14 april

2020 från;

https://www.storsthlm.se/download/18.3888cc77157d9ebd87fcd5f2/1552548446460/Samver kansrutiner%20kring%20neuropsykiatriska%20utredningar%20skola%20och%20sjukv%C3

%A5rd%20161001%20.pdf

Sundqvist, C. (2012). Perspektivmöten i skola och handledning: lärares tankar om specialpedagogisk handledning. Diss.: . Åbo.

Szönyi, K. (2018) Delaktighet – ett stöd för en inkluderande lärmiljö . Hämtad den 25 mars

2020 från;

https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4-specialpedagogik/Grundskola/121_Inkludering_och_delaktighet_eleven_och_larmiljon_i_fok us/del_04/

Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.

Vetenskapsrådet (2015). Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering.

Stockholm: Vetenskapsrådet. ISBN: 978-91-7307-283-0

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Östlund, D (2018). Stöd till elever –en tillbakablick http://larportalen.skolverket.se

Bilaga 1.

Dessa intervjufrågor var till stöd under samtliga intervjuer men omformulerades efter behov under intervjuerna och utifrån informanterna uppdrag.

Intervjufrågor utifrån studiens frågeställningar;

1. Hur fungerar samarbetet mellan elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin, angående elever som har adhd-diagnos, enligt personalen ?

 Beskriv ert samarbete med skolor och elevhälsan (barn- och ungdomspsykiatrin).

Finns ett samverkansavtal?

 Vilka personer träffar ni oftast?

 Vilket syfte har samverkan/samarbetet, när det gäller elever som har adhd-diagnos?

 Vad är ert uppdrag, när ni träffar personal från skolan eller från skolans elevhälsoteam (barn- och ungdomspsykiatrin), angående en elev som har diagnosen adhd?

 Vilka förväntningar har ni på skolans elevhälsoteam (barn- och ungdomspsykiatrin)?

 Hur upplever ni samarbetet med skolan eller från skolans elevhälsoteam (barn- och ungdomspsykiatrin?

 Hur tror ni att skolan eller från skolans elevhälsoteam upplever samarbetet (barn- och ungdomspsykiatrin)?

2. Vilka möjligheter och hinder anser personalen att det kan finnas för ett

samarbete som ska kunna stödja barn och ungdomar som har diagnosen adhd?

 Vilka möjligheter och hinder kan finnas i er samverkan/samarbetet med skolan och elevhälsan (barn- och ungdomspsykiatrin)?

3. Hur skulle samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatrin och elevhälsan kunna utvecklas för att de tillsammans skapa en fördjupad förståelse för att kunna stödja elever som har diagnosen adhd i deras utveckling och lärande?

enligt personalen.

 Kan ni ge några exempel på hur samarbetet skulle kunna förbättras för att kunna stödja elever som hardiagnosen adhd i utveckling och lärande?

 Hur skulle samarbetet se ut i ”de bästa av världar”?