5 Diskussion och kritisk reflektion
5.1 Förslag till fortsatt forskning
Det har väckts en del frågor under arbetets gång. Bland annat har intresse väckts för en läxfri skola och hur den fungerar i realitet. Vi har under arbetets gång stött på en skola som är under ett förändringsarbete där man utökar skoldagen och gör fritiden läxfri. Att följa denna skola under förändringsarbetet hade vi sett som en givande studie. Studien kunde utformas efter olika perspektiv: elevens, lärarens och familjens. Att studera hur förändringen påverkar lärandet hade också varit intressant.
I vår studie var det lärarnas syn på vad en matematikläxa är som styrde. Vi bad om att få in matematikläxor och lärarna valde ut de läxor som enligt deras definition gick under begreppet matematikläxa. Men vad är egentligen en matematikläxa? Om en elev får hemkunskapsläxa kan den innehålla matematik i form av till exempel måttenheter. Är det då även en matematikläxa? I egenskap av föräldrar till skolelever har vi stött på en frivillig läxa i form av rörelse i 20 minuter. Är det matematikläxa att med kroppen känna hur länge 20 minuter är? Det hade enligt oss blivit en läxa som bygger på det pragmatiska synsättet eftersom fler sinnen hade involverats. I vår studie såg vi inga exempel på läxor som bygger på denna teori men vi tror att en vidare syn på matematikläxan hade kunnat bidra till detta. Eventuellt hade även andra teorier om lärande synliggjorts då. Det hade enligt oss varit intressant att se i vilka läxor matematik ingår och definiera begreppet tydligare.
Leo (2004) har precis som vi kommit fram till att lärare ibland tror att föräldrar efterfrågar läxor. Anna i vår studie menar att föräldrarna trycker på och vill ha läxor. Vi undrar om det stämmer eller om det är så att lärare och föräldrar missförstår varandra. Det kan eventuellt bero på det en lärare i Leos studie påpekar: att de föräldrar som är för läxor hörs mest på föräldramöte. Vi anser att det är viktigt att ta reda på hur det egentligen ligger till med föräldrars inställning till läxor. Dels nationellt men även lokalt. Varje skola och situation är unik och om föräldrar på en skola efterfrågar läxor innebär kanske inte det att alla föräldrar efterfrågar läxor.
Efter att ha studerat matematikläxan och berört övriga läxor är vi fortfarande inte säkra på vår inställning till läxor. Det finns många tomma luckor att fylla i kunskapen och förståelsen för fenomenet läxa. Vi vill efterlysa all typ av forskning inom området som ger en klarare bild och kan fungera som argument för läxans vara eller icke vara. Om läxa ska finnas så efterlyser vi forskning som kan ge vägledning i utformningen av läxan och dess innehåll utifrån lärarens syfte.
Referenslista
Andersson, Curt (2000). Kunskapssyn och lärande – I samhälle och arbetsliv. Lund: Studentlitteratur.
Arfwedson, Gerd B & Arfwedson, Gerherd (2002). Didaktik för lärare – En bok om lärarens
yrke i teori och praktik. Stockholm: HLS förlag.
Balldin, Jutta (2003). Studera på distans. Gymnasieelever berättar om erbjudande
och utmaningar i distansutbildningar. Stockholm: Pedagogiska Institutionen vid
Stockholms universitet och Skolverket.
Claesson, Silwa (2007). Spår av teorier i praktiken. Några skolexempel. Lund: Studentlitteratur.
Cooper, HarrisM (2007). The battle over homework. California: Corwin Press.
De Carvalho, Maria Eulina P (2001). Rethinking family-school relations: a critique of
parental involvement in schooling. Mahwah, N.J.: L. Erlbaum Associates
Egidius, Henry (2002). Termlexikon. Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur.
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, Lucas (2007). Homework as serious family business: Power and subjectivity in negotiations about school assignments in Swedish families. British Journal of Sociology of
Education. 28 (2), 209-222.
Hartman, Jan (1998). Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Hellsten, Jan-Olof (1997). Läxor är inget att orda om. Pedagogisk forskning i Sverige, 2(3), 205-220.
Hellsten, Jan-Olof (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt: En studie av hur
grundskoleelevers arbetsmiljö skapas - förändras - förblir som den är. Diss. Uppsala: Univ.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hyde, Janet S; Else-Quest, Nicole M; Alibali, Martha W; Knuth, Eric; Romberg, Thomas (2006). Mathematics in the home: Homework practices and mother-child interactions doing mathematics. Journal of Mathematical Behavior, (25), 136-152.
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bengt & Kilborn, Wiggo (1986). Om matematikämnets innehåll och didaktik. I Marton, Ference (red). Fackdidaktik volym III. (s. 87-101). Lund: Studentlitteratur.
Kralovec, Etta & Buell, John (2000). The End of Homework. How Homework Disrupts
Families, Overburdens Children, and Limits Learning. Boston: Beacon Press.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa Forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerup
Leo, Ulf (2004). Läxor är och förblir skolarbete, En studie om inställningar till läxor i ett F-
Lindell, Ebbe (1989). Hemarbetets (läxornas) utformning och effekter. Malmö: Lärarhögskolan.
Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk
psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur
Lindö, Rigmor (2002). Det gränslösa språkrummet: Om barns tal- och skriftspråk i
didaktiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Långström, Sture & Viklund, Ulf (2006). Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur.
Lärarnas tidning (2008-05-08). Läxor – vad är de till för? Tillgänglig 2009-12-27.
http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?ArticleID=392061&CategoryID=8752 &ArticleOutputTemplateID=92&ArticleStateID=2
Löwing, Madeleine (2006). Matematikundervisningens dilemman – Hur lärare kan hantera
lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik. Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur.
Magne, Olof (1998). Matematik på elevens villkor. Lund: Studentlitteratur.
Maltén, Arne (1995). Lärarkompetens i ett mångdimensionellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling (2004). Familjematematik – Hemmet och skolan i
samverkan. Göteborg: NCM/Nämnaren.
Nationalencyklopedin (2009-10-18). Läxor. Tillgänglig 2009-10-18.
http://www.ne.se.support.mah.se/lang/pragmatism
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Piaget, Jean (2008). Barns själsliga utveckling. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
Skolporten (2008-04-28). Forskning och utveckling. Tillgänglig 2009-12-09.
http://www.skolporten.com/art.aspx?id=a0A200000013cYA&typ=
Skolporten (2009-02-19). Forskning och utveckling. Tillgänglig 2009-12-09.
http://www.skolporten.com/art.aspx?id=3uXQL
Skolverket (2003). Lusten att lära – Med fokus på matematik. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2008). Grundskolans kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig 2009-12-27.
Westlund, Ingrid (2004). Läxberättelser – Läxor som tid och uppgift. Linköping: UniTryck.
Westlund, Ingrid (2007). Läxan - en svårfångad företeelse. Forskning i fokus, (33), 81-94.
Åkerblom, Hans (1993). Läsinlärning från teori till praktik. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Åsberg, Rodney (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen: Det kvalitativa - kvantitativa argumentets missvisande retorik. Pedagogisk
forskning i Sverige, 6(4), 270–292.
Österlind, Eva (2001). Elevers förhållningssätt till läxor, en uppföljningsstudie. Falun: Högskolan Dalarna.
Östman, Leif (2000). Didaktik och didaktisk kompetens. I Säfström, Carl Anders & Svedner, Per Olov (red). Didaktik. (s. 66-76).Lund: Studentlitteratur.
Hej!
(Bilaga 1) Vi är två studenter, Åsa Ahlgren och Jessica Nilsson, som läser vår sista termin pålärarutbildningen på Malmö högskola. I vårt examensarbete ska vi göra en studie om matematikläxans innehåll i årskurs 3. Anledningen till att vi har valt årskurs 3 är att vi vill kunna relatera arbetet till de nationella uppnåendemålen för just denna årskurs.
Till vårt arbete behöver vi Din hjälp. Vi undrar om Du skulle kunna bidra med underlag till vår studie. Underlaget ska bestå av insamlade matematikläxor från årskurs 3. Insamlingen kommer att ske under måndagen den 16:e november vecka 47 och ska innefatta de matematikläxor som ges i klassen under veckorna 46 och 47. Såväl materialet som skolan och berörda personer kommer att hållas anonyma i arbetet.
Eventuellt kommer insamlingen att kompletteras med en kort intervju under vecka 48 eller 49. Det kommer att ske i de fall vi känner att vi vill ha Dina tankar om läxan som ett komplement till vår tolkning. Medverkan i intervju är naturligtvis frivillig och Du kan när som helst avbryta intervjun och avsäga Din medverkan.
Vi hoppas på just Din medverkan!
Vid frågor är Du välkommen att kontakta oss per telefon eller mejl.
Med vänliga hälsningar och hopp om snabbt positivt svar, Åsa Ahlgren och Jessica Nilsson
Tel. XXX-XXX XX XX, XXX-XXX-XX XX Mejl XXXXXXXXXXX, XXXXXXXXXXX
(Bilaga 3)
Kluring vecka 46:
Boris är född 1 januari 2002 och han är 1 år och 1 dag äldre än Irina. Vilken dag föddes Irina?
a: 2 januari 2003 b: 2 januari 2001 c: 31 december 2000 d: 31 december 2002 e: 31 december 2003
Kluring vecka 47:
En film är 90 min. lång. Den börjar kl. 17.10. Under filmen blir det två avbrott för reklam. Ett avbrott varar i 8 min. ett varar i 5 min. Hur dags slutar filmen?
(Bilaga 4)