Studien har fått mig att inse att det finns många goda idéer och teorier angående matematikundervisning av elever med dyskalkyli. Att utforma undervisningen utifrån dessa idéer och teorier samtidigt som vi ser till elevens behov är svårt. Då ett vetenskapligt och pedagogiskt perspektiv naturligtvis måste användas, gör det inte lättare. Det är viktigt att ta tillvara den omfattande vetenskapliga forskningen för att kunna bryta ett gammalt och traditionellt inlärningsmönster vid undervisning av dessa elever. Det skulle vara intressant att se mer forskning inom dyskalkyli, med exempel på meningsfulla och framgångsrika laborationer i undervisningen och hur de kan genomföras.
Enligt Karlsson (2019) saknas det i Sverige ett fungerade interventionsprogram för elever som har låga matematikprestationer. Behovet av ett sådant program som både är individualiserat och kunskapsinriktat är stort. Det skulle vara intressant med longitudinella studier av interventionssätt som spänner över en längre tidsperiod så resultat kan mätas över tid. Jag är även intresserad av att göra en studie som tydliggör skillnader mellan fungerande interventioner för dessa elever.
43
Referenser
Adler, B. (2001). Vad är dyskalkyli?: [en bok om matematiksvårigheter] : [orsaker, diagnos och hjälp]. (1. uppl.) Höllviken: NU-förl.
Adler, B. (2007). Dyskalkyli & matematik: en handbok i dyskalkyli. Höllviken: NU-förlaget. Bentley, P.O. & Bentley, C. (2011). "Det beror på hur man räknar!": matematikdidaktik för grundlärare. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Boyle, J. R., & Forchelli, G. A. (2014). Differences in the note-taking skills of students with high achievement, average achievement, and learning disabilities. Learning and Individual Differences, 35, 9-14.
Boyle, J. R., Rosen, S. M., & Forchelli, G. (2016). Exploring metacognitive strategy use during note-taking for students with learning disabilities. Education 3-13, 44(2), 161-180.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber. Bryman, A. & Bell, E. (2015). Business research methods. (4. ed.) Oxford: Oxford Univ. Press.
Butterworth, B. & Yeo, D. (2010). Dyskalkyli: att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Butterworth, B., Varma, S., & Laurillard, D. (2011). Dyscalculia: from brain to education. science, 332(6033), 1049-1053.
Crane, N., Zusho, A., Ding, Y., & Cancelli, A. (2017). Domain-specific metacognitive calibration in children with learning disabilities. Contemporary Educational Psychology, 50, 72-79.
Dowker, A. (2005). Individual Differencess in Arithmetic: Implications for Psychology. Neuroscience and Education. NewYork: Psychology Press.
Dowker, A., & Sigley, G. (2017). Targeted interventions for children with arithmetical difficulties. In BJEP Monograph Series II, Number 7-Understanding number development and difficulties(Vol. 65, No. 81, pp. 65-81). British Psychological Society.
Engström, A. (2016). Från dyskalkyli till låga prestationer i matematik: arvet efter Olof Magne. Karlstad: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Matematikdidaktik, Karlstads universitet.
44
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (första upplagan). Stockholm: Natur & Kultur.
Fekjær, S.B. (2016). Att tolka och förstå statistik. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Gelman, R., & Gallistel, C. R. (1986). The child's understanding of number. The child's understanding of number.
Gillum, J. (2012). Dyscalculia: issues for practice in educational psychology. Educational psychology in practice, 28(3), 287-297.
Gustafsson, B., Hermerén, G., & Petersson, B. (2005). Vad är god forskningssed?: synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådet.
Jesson, J., Matheson, L., & Lacey, F. M. (2011). Doing your literature review: Traditional and systematic techniques. Sage.
Karlsson, I. (2019). Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik (Doctoral dissertation, Lund University).
Klingberg, T., Illiste, A., & Söderling, S. (2007). Den översvämmade hjärnan: en bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden.
Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan: om barns minne och utveckling.
Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder: en utvärdering av matematiksatsningen. (2011). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2724
Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli - finns det?: aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.
Tillgänglig på Internet: http://ncm.gu.se/media/ncm/dokument/dyskalkyli_finns_det.pdf
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos: matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2019. (2019). Stockholm: Skolverket
45
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman: hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Löwing, M. (2016). Diamant - diagnoser i matematik: ett kartläggningsmaterial baserat på didaktisk ämnesanalys. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2016. Göteborg.
Löwing, M. (2017). Grundläggande aritmetik: matematikdidaktik för lärare. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Mazzocco, M. M., & Räsänen, P. (2013). Contributions of longitudinal studies to evolving definitions and knowledge of developmental dyscalculia. Trends in Neuroscience and Education, 2(2), 65-73.
Mazzocco, M. M. (2007). Defining and differentiating mathematical learning disabilities and difficulties.
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal: en handbok. (1. uppl.) Göteborg: Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM), Göteborgs universitet.
Nationellt centrum för matematikutbildning (2007). Lära och undervisa matematik: internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning.
Nemmi, F., Helander, E., Helenius, O., Almeida, R., Hassler, M., Räsänen, P., & Klingberg, T. (2016). Behavior and neuroimaging at baseline predict individual response to combined mathematical and working memory training in children. Developmental Cognitive
Neuroscience, 20, 43-51.
Nilholm, C. (2017). Smart: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C., & Göransson, K. (2015). Forskningen om inkludering-en smart översikt.
Rushworth-Little, C. (2013). 7 Learning difficulties in mathematics. Improving Primary Mathematics Teaching And Learning, 108.
46
Sjöberg, G. (2004). Dyskalkyli, skolans största pedagogiska problem?: En granskning av forskningslitteraturen mellan 1993-2003. In The 2nd Nordic Research Conference on Special Needs Education in Mathematics (pp. 14-10). Örebro universitet.
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?: en multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006. Umeå.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. TPB.
Sterner, G. (2015). Tal, resonemang och representationer-en interventionsstudie i matematik i förskoleklass.
Sterner, G., Helenius, O. & Wallby, K. (2014). Tänka, resonera och räkna i förskoleklass. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Unsworth, N., & Engle, R. W. (2007). The nature of individual differences in working memory capacity: active maintenance in primary memory and controlled search from secondary memory. Psychological review, 114(1), 104.
Witzel, B., & Mize, M. (2018). Meeting the Needs of Students with Dyslexia and Dyscalculia. SRATE journal, 27(1), 31-39.
Wong, B., Graham, L., Hoskyn, M., & Berman, J. (2008). The ABCs of learning disabilities 2nd ed.
Östergren, R. (2013). Mathematical Learning Disability: Cognitive Conditions, Development and Predictions (Doctoral dissertation, Linköping University Electronic Press).
47
Bilaga 1 - Tabell av vald litteratur
Årtal / Kategori
Författare Land Akademiska tidskrifter Titel Perspektiv
2011 Empirisk originalforskning Butterworth Varma Laurillard UK Science 27 May 2011: Vol. 332, Issue 6033, pp. 1049-1053 DOI: 10.1126/science.1201536
Dyscalculia: From Brain to Education Medicinskt 2016 Empirisk originalforskning Nemmi Helander Helenius Hassler Räsänen Klingberg Sverige Finland Developmental Cognitive Neuroscience Volume 20, August 2016, Pages 43-51 Behavior and neuroimaging at baseline predict individual response to combined mathematical and working memory training in children Medicinskt 2013 Forskningsöversikt Mazzocco & Räsänen USA Finland Trends in Neuroscience and Education, 2(2), 65- 73 Contributions of longitudinal studies to evolving definitions and knowledge of developmental dyscalculia Medicinskt 2012 Forskningsöversikt
Gillum, G. UK Educational Psychology in Practice, Volume 28, 2012 – Issue 3
Dyscalculia: issues for practice in educational psychology
Kognitivt
2013 Longitudinellt
Östergren Sverige Linköpings universitet, Linköping. Doktorsavhandling Mathematical Learning Disability: Cognitive Conditions, Development and Predictions Kognitivt 2005 Forskningsöversikt
Dowker UK Journal of Learning Disabilities Volume: 38 issue: 4, page(s): 324-332 Issue published: July 1, 2005
Early Identification and Intervention for Students With Mathematics Difficulties Pedagogiskt 2017 Empirisk originalforskning Dowker & Sigley
UK The British Psychological Society
Understanding Number Development and Difficulties, 65–81 BJEP Monograph Series II, 7
Targeted interventions for children with difficulties in learning mathematics Pedagogiskt 2018 Teoretiskt arbete Witzel & Mize
USA SRATE Journal, 27(1),
31-39.
Meeting the Needs of Students with Dyslexia and Dyscalculia
Pedagogiskt
2019 Longitudinellt
Karlsson Sverige Doktorsavhandling Lund universitet
Elever i
matematiksvårigheter: lärare och elever om låga prestationer i matematik