Dyskalkyli, hur anpassar vi undervisningen?

Fakulteten för lärande och samhälle

Vidareutbildning av lärare

Examensarbete i fördjupningsämnet

15 högskolepoäng, grundnivå

Dyskalkyli, hur anpassar vi

undervisningen?

Dyscalculia, how do we accommodate the teaching?

Tina Forsberg

Fördjupningsämne

Slutseminarium 2021-01-12

Examinator: Birgitta Nordén Handledare: Anna Wernberg

1

Förord

Den här forskningsöversikten har förhoppning att berika mig i kunskap om dyskalkyli. Det är betydelsefullt att elever med dyskalkyli får möta undervisning som kompenserar för deras matematiksvårigheter för att öka elevernas måluppfyllelse i matematiken.

Jag vill först rikta ett tack till Malmö universitet och alla lärare som har varit en del av min studieresa. Tack även till alla lärare och övriga kolleger på skolan som har visat intresse för min studie och för all hjälp och stöd.

Jag vill också uttrycka min tacksamhet till min responsgrupp för konstruktiv kritik som jag är väldig tacksam för. Tack min handledare Anna Wernberg för stöttning och uppmuntran under examensarbetets gång.

Slutligen vill jag tacka min familj - min älskade man och son - för ert aldrig sviktande tålamod. Under hela min utbildningsperiod har ni stöttat mig genom att vara mitt bollplank. Tack för alla kvällar, helg och alla diskussioner vi har haft. Ni vet att jag verkligen uppskattar det!

2

Abstract

Inom forskningen råder stor oenighet angående vad som orsakar dyskalkyli och det används olika benämningar på liknande företeelser. Studiens övergripande syfte är därför att utifrån aktuell forskning om dyskalkyli undersöka vilka resultat som kan urskiljas samt undersöka i vilken grad man kan använda dessa i den dagliga verksamheten. Studien utgår ifrån två forskningsfrågor, ur vilka olika perspektiv beskrivs dyskalkyli i aktuell forskning, internationell såväl som svensk, samt vilka lämpliga och gynnsamma undervisningsmodeller rörande dyskalkyli rekommenderas av forskarna? För att besvara studiens frågeställningar har en litteraturstudie av nyare vetenskaplig forskning om dyskalkyli genomförts med blicken på vad som ligger bakom fenomenet, svårigheter vid kartläggning, samt att urskilja gynnsamma undervisningssätt för elever med dyskalkyli. Forskningsöversikten bygger på de forskare som varit mest aktiva och tongivande sedan decennieskiftet, detta för att ge en bild av dyskalkyli utgående från den senaste forskningen. Även vissa äldre arbeten nämns, då de hänvisas till i nyare arbeten. Studiens resultat tolkades och analyserades genom att använda systemteori samt Piagets utvecklingspsykologiska teori. Resultat visar att forskning om dyskalkyli genomförs i huvudsak från tre perspektiv, medicinskt, psykologiskt och pedagogiskt. Resultaten pekar på att det finns stor oenighet vad gäller forskningsinriktningar och intressen. Studien visar på några principer för undervisning av elever med dyskalkyli, vilka kan bli en vägledning för lärare. Fler konkreta pedagogiska exempel vilka bygger på vetenskapliga metoder, samt har prövats i verkligheten, behövs i framtiden. Resultaten visar att det finns ett behov av tvärvetenskaplig forskning för att kunna reda ut hur låga prestationer i matematik fastställs och förebyggs, samt vilken hjälp eleverna får i undervisningssituationen. Vidare kan man se att forskare är både positiva och negativa till begreppet dyskalkyli. Den övervägande delen av den forskningslitteraturen - såväl från det medicinska, psykologiska och pedagogiska området – nämner svårigheter i taluppfattning.

Nyckelord:

3

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 5

STYRDOKUMENT OM ELEVERS RÄTTHETER ... 7

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8

TEORETISKA PERSPEKTIV OCH TIDIGARE FORSKNING ... 9

TEORETISK FÖRANKRING ... 9

PIAGETS UTVECKLINGSPSYKOLOGISKA TEORIER ... 9

SYSTEMTEORI ... 9

TIDIGARE FORSKNING ... 10

BEGREPPET DYSKALKYLI ... 10

TALUPPFATTNING ... 10

ARBETSMINNET OCH MATEMATIK ... 12

UNDERVISNING ... 13

HJÄRNFORSKNING ... 13

DIAGNOSTISERING OCH KARTLÄGGNING ... 14

METOD ... 16 URVAL ... 16 STUDIENS DESIGEN ... 16 ETISKA ASPEKTER ... 16 BESKRIVNING AV SÖKPROCESSEN... 17 URVALSKRITERIER ... 17 DATABASER ... 17 SÖKSTRATEGI ... 17 RESULTAT AV LITTERATUREN ... 19

PRESENTATION AV UTVALD LITTERATUREN ... 20

ANALYS AV UTVALDA LITTERATUREN ... 21

RESULTAT OCH ANALYS ... 23

RESULTAT ... 23 MEDICINSKT PERSPEKTIV ... 23 DYSKALKYLI ... 23 UNDERVIISNING ... 24 PSYKOLOGISKA PERSPEKTIV ... 26 DYSKALKYLI ... 26

4

UNDERVISNING ... 27

PEDAGOGISKA PERSPEKTIV ... 28

DYSKALKYLI-KARTLÄGGNING OCH UTREDNING ... 28

UNDERVISNING ... 30

RESULTAT ANALYS... 32

BEGREPPET DYSKALKYLI I FORSKNINGSLITTERATUREN ... 32

DYSKALKYLI OCH ARBETSMINNE ... 33

DYSKALKYLI OCH UTREDNING ... 33

DYSKALKYLI OCH UNDERVISNING ... 34

SLUTSATS OCH DISKUSSION ... 36

RESULTATDISKUSSION ... 36

METODDISKUSSION ... 40

FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 41

REFERENSER ... 42

5

Inledning

Under mina år som matematiklärare har jag läst och funderat mycket på diagnosen dyskalkyli. Förhoppningsvis kan mitt arbete bidra till att ge nya tankar och perspektiv inför det pedagogiska arbetet, så att lärare vilka läser den ska kunna få några råd gällande undervisning av elever som har dyskalkyli. Enligt skollagen (Skolverket, SFS 2020:800) ska det pedagogiska arbetet vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samspelet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet är grunden för pedagogiskt arbete. Här fick jag idén till mitt examensarbete, att läsa ännu mer forskning om dyskalkyli för att göra en litteraturöversikt.

Dyskalkyli är ett forskningsområde vilket fått större utrymme under senare tid, både nationellt och internationellt. Begreppet dyskalkyli är inte helt enkelt då det inte finns någon enighet inom forskarvärlden om innebörden av begreppet eller hur det bör uppfattas och definieras (Lundberg & Sterner, 2012; Karlsson, 2019). Det finns en rad av förklaringar till varför begreppet dyskalkyli är svårdefinierat och problematiserat i skolan (Dowker & Sigley, 2017; Witzel & Mize, 2018; Karlsson, 2019).

Karlsson (2019) hävdar i sin doktorandavhandling att den svenska grundskolan står inför ständiga, stora utmaningar. En utmaning är det stora antalet elever med betyget F i matematik. Karlsson (2019) redovisar resultaten av betygsinventeringen för åk 7, 8 och 9 i 11 kommunala skolor där det visade sig att matematik var det ämne som hade störst andel underkända elever. Engström (2016) menar att elevers låga matematikprestationer i hög grad påverkar deras möjligheter att studera vidare. Ett dilemma uppstår att ju mer insatser i skolmatematiken, bland annat matematiklyftet, desto mindre uppmärksamhet får elever i gruppen med låga matematikprestationer (ibid). Sjöberg (2006) skriver att en förklaring som fått allt större genomslag är att en del av dessa elever skulle ha dyskalkyli. I samma ton menar Karlsson (2019) att begreppet dyskalkyli har blivit mer eller mindre vedertaget i den svenska skolan och att det kan bero på att det finns många elever som har låga prestationer i matematik. Sjöberg (2006) samt Ahlberg (2001) hävdar däremot att inlärningsproblem i matematik är ett komplext problemområde som inte bara beror på en specifik orsak. Karlsson (2019) beskriver i sin studie att oro, otrygghet och brist på stöd påverkar elevernas studiero och många känner sig stressade över sitt skolarbete. Eleverna tycker att det är viktigt att få föra fram vad som fungerar bra och vad de vill förändra. Detta betraktar Karlsson (2019) som ett dilemma då det inte alltid finns möjligheter för lärare att använda fungerade interventioner för att möta elevers matematiksårigheter och behov. Karlsson (2019) poängterar att skolans stöd och insatser bör

6

omfatta en förändring och förbättring av undervisningen för dessa elever. Detta stöds av läroplanen Lgr, 11 (Skolverket, 2019) som anger att läraren skall se till att elever har inflytande på arbetssätt och undervisningens innehåll. Skollagen slår fast att grunden för elevens rätt att få stöd är dessas låga prestationer, inte diagnoser. Om svårigheter visar att eleven riskerar att inte nå kunskapsmålen ska särskilt stöd erbjudas (Skolverket, SFS2020: 800)

En helhetsbild om dyskalkyli kan vara nödvändigt för att ge läraren en ökad förståelse och kunskap så att eleven kan ges så goda förutsättningar som möjligt att klara av skoluppgifterna i matematik. Det räcker inte att uppmärksamma att en elev har diagnosen dyskalkyli. Dowker & Sigley (2017) och Witzel & Mize (2018) lyfter fram vikten av att stöd och hjälp inte påbörjas för sent utan att det tvärtom blir ett naturligt steg under elevens skolgång. Lundberg och Sterner (2012) hävdar även de att skolans insatser bör påbörjas så tidigt som möjligt under elevernas skolgång. Karlsson (2019) lyfter att andra faktorer som kan orsaka elevers låga matematikprestationer inte alltid har neurofysiologiskt ursprung utan baseras i elevernas och lärarnas egna förklaringar av elevens svårigheter, exempelvis brist i koncentrationsförmåga, dåliga sociala förhållanden och matematikängslan. Engström (2016) anser att genom att ställa en diagnos för elever försöker skolan frita både personen och omgivningen (föräldrar, lärare, speciallärare och skolan) från ansvar.

I den här studien sammanställer jag forskning om dyskalkyli vilken förhoppningsvis kan gynna undervisning för elever som har dyskalkyli. Jag har valt att lägga upp översikten av den aktuella forskningen om dyskalkyli med nio avhandlingar och vetenskapliga artiklar (se bilaga 1). Detta för att ur den aktuella forskningslitteraturen konkret lyfta fram vilka interventioner som har prövats ut med vetenskapliga metoder, så att lärare kan använda dem i sin undervisning.

7

Styrdokument

om elevers rättigheter

I läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet Lgr. 11 (Skolverket, 2019) rekommenderas ett inkluderat arbetssätt då det förväntas att de extra anpassningarna ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Extra anpassningar är enligt Skolverket (2019) den första insatsen om en lärare ser att eleven riskerar att inte nå kunskapsmålen i visst skolämne. Enligt läroplanen (Skolverket, 2019) har eleven rätt till särskilt stöd om de extra anpassningarna inte räcker till, vilket beskrivs som:

”Insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer”(Skolverket 2019, S. 11).

Rektor beslutar om det särskilda stödet ges enskilt eller i en liten undervisningsgrupp. Tidsperioden för elevens särskilda stöd ska alltid utgå ifrån elevens behov (Skolverket, 2019). Enligt läroplanen (Skolverket, 2019) ska elever ges den stimulans och ledning de behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Det är värdefullt att läraren skaffar sig kunskap om varje elevs lärarande för att på bästa sätt att erbjuda anpassad undervisning med hänsyn till elevers olika behov och förutsättningar. Enligt läroplanen (Skolverket, 2019) omfattar taluppfattning en stor del av det centrala innehållet i matematik i årskurs 1–3. Att problemfritt kunna arbeta med siffror är viktigt såväl i skolan som på fritiden.

Skollagen (SFS 2020:800) slår fast att om läraren misstänker att eleven inte kommer att uppnå kunskapskraven ska stöd och anpassning skyndsamt sättas in i den ordinarie undervisningen. Föreskrifter för elevers rättigheter till stöd slås fast i skollagen (Skolverket, SFS 2020: 800). Grunden till elevers rätt till stöd är inte en diagnos utan elevens låga prestationer i matematik, utan villkor. Undervisning i skolan får inte vara arbiträr såsom att enbart motiveras utifrån enskilda lärarens egna idéer. Undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov (Skolverket, SFS 2020:800).

8

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att utifrån aktuell forskning om dyskalkyli undersöka vilka olika resultat som återfinns i den moderna forskningen samt undersöka i vilken grad man kan använda dessa i den dagliga verksamheten.

Frågeställningar

 Ur vilka olika perspektiv beskrivs dyskalkyli i aktuell forskning, internationell såväl som svensk?

 Vilka lämpliga och gynnsamma undervisningsmodeller rörande dyskalkyli rekommenderas av forskarna?

9

Teoretisk förankring och

tidigare forskning

I detta kapitel redogör jag först för mitt val av teoretiska perspektiv. Därefter presenteras tidigare och för studien relevant forskning gällande dyskalkyli och undervisning. Två teoretiska perspektiv ligger till grund för studien: Piagets utvecklingspsykologiska teori samt systemteori.

Teoretisk förankring

Mitt val av teorier grundar sig på ett holistiskt synsätt vilket harmonierar med den valda litteraturens syn på dyskalkyli. Genom att se helheten i kunskapsutvecklingen, inte bara delarna, kan de bästa förutsättningarna för varje elevs individuella utveckling skapas. Detta stämmer överens både med Piagets utvecklingspsykologiska teori och systemteori. Inom systemteorin har jag valt att ha fokus på systemteori utifrån Erikssons m.fl. (2013) och Nilholm (2017) som ett sätt att tolka teorin på. I analysen kring dyskalkyli har jag valt att använda mig av det kategoriska perspektivet.

Genom att använda mig av dessa teorier när jag tolkar resultat förväntar jag mig att se hur olika uppfattningar i den valda litteraturen visar mot en helhet som påverkar eleverna till att utvecklas inom matematiken.

Piagets utvecklingspsykologiska teori

Den konstruktivistiska kunskapssynen har som grund Piagets utvecklingspsykologiska teori. Denna anför skäl för att elever med dyskalkyli har brist i taluppfattning och konkreta handlingar vid inlärning i matematik är därför betydelsefulla i ett socialt sammanhang.

Piaget (1986) menar att undervisningens centrum är eleven och att lärandemiljön spelar en stor roll för elevers inlärning. Med intellektet i fokus ville Piaget klargöra hur människan bildar kunskap i samspel med andra. Enligt Piaget (1986) är det genom våra handlingar och vårt tänkande som förändringar av våra tankestrukturer uppkommer. Eleverna blir med tiden kompetenta genom att genomföra handlingar i integration med lärare och andra elever. Piaget (1986) hävdar att barnen skapar kunskap genom aktiv reflektion och att transformationerna är reversibla. När barnet tänker reversibelt kan det utföra konkreta eller abstrakta operationer samt har möjlighet att tillägna sig matematisk förståelse.

Löwing (2010) betonar, precis som Piaget, att gruppers sammansättning är en viktig del av planeringen och måste göras med omsorg.

10

Systemteori

Nilholm (2017) poängterar att ett holistiskt synsätt, att studera samspelet mellan de olika delarna, är det grundläggande i systemteori. Nilholms (2017) beskriver dessa olika delar som att ett mikrosystem är systemet barnen befinner sig i, exempelvis skolan eller hemmet. Mesosystem är exempelvis IUP-utvecklingssamtal (individuella utvecklingsplaner) som visar relationen mellan de olika mikrosystemen. Exosystem är dock vad som berör barnet trots de inte fysiskt närvarande, som exempelvis vårdnadshavarnas jobbplats. Makrosystem beskrivs som ett övergripande synsätt med exempelvis styrdokument eller lagar. Nilholm (2017) hävdar att en förutsättning för att på bästa sätt kunna hjälpa elever som har olika svårigheter i skolan är att genom att analysera en elevs situation i skolan och hemmet, för att få en bättre och djupare förståelse.

Eriksson m.fl. (2013) förklarar att en systematisk litteraturstudie är att man söker i och kritiskt granskar litteraturen inom ett ämne, för att få en djupare förståelse för kunskapen. För att nå det målet, det vill säga att få en tydlig och djupare förståelse kring dyskalkyli, kan en forskningsöversikt vara till hjälp, enligt Nilholm (2017).

Tidigare forskning

Forskningen om dyskalkyli har hittills inte varit särskilt omfattande. Lunde (2011) beskriver att neurologer på 1910-talet såg att individer med skador på vänster hjärnhalva kunde få stora problem med siffror trots att de språkliga funktionerna var fullständiga. Efter det såg man enbart några enstaka forskningsprojekt innan början av 2000-talet, då forskningen tog fart, om än fortfarande i begränsad omfattning (ibid). På 60-talet kom teorin om att det kan vara sociala och psykologiska orsaker bakom dessa svårigheter. Begreppet dyskalkyli började användas av neurologer för att beteckna svårigheter i aritmetik. Enligt Lunde (2011) kom begreppet developmental dyscalkulia inom specialpedagogiken på 70-talet då det ansågs att vissa svårigheter i matematik troligen var ärftliga. I dessa fall är specialundervisning och intensivträning till hjälp för eleverna. Sjöberg (2004) menar att inom denna forskningsriktning blir diagnosen dyskalkyli en medicinsk diagnos, inte en pedagogisk. Lundberg och Sterner (2012) konstaterar att det finns en stor förvirring kring begreppet inom forskningen och att

resultaten från de olika forskargrupperna är ganska splittrade. Det urskiljs i huvudsak tre infallsvinklar; den medicinska, den psykologiska och den pedagogiska. På senare tid har även bakomliggande sociala faktorer (Karlsson, 2019) börjat diskuteras.

11

Begreppet dyskalkyli

Tidigare forskning har visat att begreppet dyskalkyli beskrivs, bland annat av Lundberg och Sterner (2012) ur pedagogiskt perspektiv, som ett tillstånd vilket påverkar möjligheten att tillgodogöra sig aritmetiska färdigheter. Dyskalkylektiker kan ha svårigheter med att förstå enkla talbegrepp, inte intuitivt kunna ¨greppa¨ tal samt ha svårigheter med antalsuppfattning och olika matematiska procedurer. Även om de kan svara korrekt, eller använda korrekta strategier, gör de det mekaniskt och utan självförtroende (Lundberg & Sterner, 2012).

Begreppet dyskalkyli beskrivs i ICD (International Classification of Diseases, 2007), alltså ur ett mediciniskt perspektiv, som specifika räknesvårigheter där avser en specifik försämring av matematiska färdigheter som inte kan skyllas på psykisk utvecklingsstörning eller bristfällig skolgång. Räknesvårigheterna innefattar bristande förmåga att behärska basala räknefärdigheter såsom addition, subtraktion, multiplikation och division snarare än de mer abstrakta matematiska färdigheter som krävs i algebra, trigonometri, geometri och komplexa beräkningar (Socialstyrelsen 2010, F81.2).

Enligt Lundberg och Sterner (2012) är forskarna ganska eniga om att dyskalkyli innebär en bristfällig taluppfattning som ger sig tillkänna i svårigheter i den grundläggande taluppfattning, som till exempel att jämföra antal punkter i två avgränsade mängder.

Taluppfattning

McIntosh (2015) och Lunde (2011) framhäver att en tidig utveckling av grundläggande taluppfattning är avgörande för att förstå och kunna tillgodogöra sig matematik och matematikundervisning. Sterner m.fl. (2016) betonar att elevers matematiska kunskaper vid skolstarten har ett starkt samband med senare skolframgångar i matematik i grundskolan och att elever som visar brister i den grundläggande taluppfattningen riskerar att utveckla matematiksvårigheter som försvåras under hela grundskolan. Lundberg och Sterner (2012) beskriver att matematiksvårigheter är ett överordnat, generellt begrepp som innefattar svårigheter att nå målen i hela grundskolans kursplan i matematik. Lunde (2011) framhåller att matematiksvårigheter bör betraktas som ett multifaktoriellt problem. Enligt Lunde (2011) delar både matematiksvårigheter och dyskalkyli innebörd med varandra till mycket stor del. Matematiksvårigheter är en bredare definition som kan beskrivas som innehållande såväl generella svårigheter i matematik som dyskalkyli.

Sterner, Helenius & Wallby (2014) menar att elever som har utvecklat en grundläggande taluppfattning tänker och resonerar abstrakt, använder matematiska begrepp, upptäcker mönster och kan resonera om matematiska relationer, medan elever med svag taluppfattning försöker

12

komma ihåg regler och tekniker för hur man räknar i stället för att se på uppgifterna i sin helhet. Detta kan resultera i att de fastnar i ohållbara strategier såsom fingerräkning (McIntosh, 2008). Att snabbt kunna uppfatta ett mindre antal objekt utan att räkna (subitizing), till exempel att kunna uppfatta antal tärningsprickar utan att räkna dem, är enligt McIntosh (2015) ett viktigt led i matematikutvecklingen. McIntosh (2007) hävdar att förmågan att se skillnader i antal av två, tre eller fyra saker är en intuitiv förmåga som människan föds med. En undervisning som hjälper elever att utveckla en grundläggande taluppfattning kan förebygga matematiksvårigheter (Boesen m.fl, 2007).

Begreppet taluppfattning är komplext och forskningslitteraturen definierar det på olika sätt, men en direktöversättning för den engelska termen ”number sense” är ”känsla för tal”. Gallistel och Gelman (1986) definierar följande sju principer som komponenter i den grundläggande taluppfattningen:

 Abstraktionsprincipen (föremål som är väl avgränsade kan räknas)

 Ett-till-ett-principen (ett föremål i en mängd kan bilda par med ett annat föremål i en annan mängd)

 Principen om godtycklig ordning (föremål kan räknas från vilket håll som helst och ett föremål räknas bara en gång)

 Antalskonstans (föremål i en mängd är densamma oavsett hur dessa är grupperade)  Principen om räkneordens ordning (föremålen i en mängd räknas och paras ihop med

ett bestämt räkneord i en bestämd ordning)

 Antalsprincipen (varje föremål som räknas paras ihop med ett räkneord)

 Kardinaltalsprincipen (det sista räkneordet vid uppräkning anger antalet föremål) Det är en nödvändig förkunskap för elever att förstå tal och antal och det är lärarens uppgift att skapa aktiviteter som utvecklar barnens förståelse för antalskonservation (McIntosh, 2015). Genom erfarenhet av olika tals storlek bygger elever upp en mental representation av alla tal. För att denna mentala representation ska utvecklas måste elever erfara de olika talens storlekar, vilket fortlöpande måste erbjudas i matematikundervisningen (Bentley & Bentley, 2016). Löwing (2015) instämmer i detta och menar att en god taluppfattning handlar om förståelse av hur tal är uppbyggda och relaterar till varandra. Det handlar om talens grannar, positionssystemet, grundläggande räknelagar, uppdelning av tal samt att kunna storleksordna tal.

Arbetsminne och matematik

En begränsad kapacitet i arbetsminnet är kopplat till inlärningssvårigheter i matematik och språk, beskriver Klingberg (2011). Lundberg och Sterner (2012) betonar vikten av arbetsminnet

13

vid aritmetik, beräkningar med hela tal som kräver flera operationer i huvudet. Vidare har Bentley och Bentley (2011) poängterat att om begrepp inte fokuseras på mer i undervisningen är risken stor att elever lär sin en massa isolerade detaljer utan sammanhang, vilket gör att det blir extra svårt för eleverna att memorera. Dowker (2005) hävdar att förutom arbetsminnet även långtidsminnet samt förmågan att uppfatta tal är viktiga för matematikinlärning. Klingberg (2011) hänvisar till en amerikansk studie som visar en tydlig korrelation mellan nedsatt arbetsminne och låga prestationer i matematik hos eleverna. Vidare fann forskaren att elever som har matematiska svårigheter arbetar långsammare vid språklig information på grund av sitt försämrade arbetsminne. De svårigheter elever möter i matematiken är enligt Klingberg (2013) kopplade till det centrala verkställande arbetsminnet. Elever med låga prestationer i matematik verkar ha lägre kapacitet i arbetsminnet (ibid). Unsworth och Eagle (2007) håller med om detta genom att hävda att elever med försämrad kapacitet i arbetsminnet har svårt att sortera bort irrelevant information, vilket krävs vid arbete med kognitiva aktiviteter i skolan. På samma sätt beskriver Karlsson (2019) i sin avhandling att en bättre förståelse är nödvändig för att kunna hjälpa dessa elever med inlärningssvårigheter, vilka lätt tappar koncentrationen, till att nå ett bättre resultat.

Östergren (2013) har utfört en studie med syftet att se hur de olika komponenterna i arbetsminnet utvecklades med elevernas stigande ålder. I den deltog elever i åldrarna 6, 7 och 8 år. Han fann att de olika komponenterna i arbetsminnet förändrades gradvis under de tre åren. Arbetsminnet såväl som de numeriska färdigheterna utvecklades med stigande ålder, enligt Östergren (2013).

Undervisning

Butterworth och Yeo (2010) framhåller att undervisningen ska utgå från barnets spontana uppfattning och detta medför att vilken kunskap barnet får är beroende av hur barnet tolkar sina upplevelser. Detta beskrivs av författarna som stöttning där elever med dyskalkyli kan lära sig aritmetik, men samtidigt påpekar de att detta ställer mycket höga krav på undervisningen. En-till-en undervisning (en elev får enskild undervisning av en lärare) är ett bra förslag (Ibid.). Lundberg och Sterner (2012) delar denna åsikt och menar att arbetet med dessa elevers tal- och räknesvårigheter måste bli mer systematiskt, mer strukturerat och mer genomtänkt än vad de flesta andra elever har behov av. Elever med räknesvårigheter måste få möta uppgifter som upplevs som personligt angelägna, som berör och engagerar och som uppfattas som relevanta. Undervisningen på klass- och gruppnivå ger goda resultat när undervisningen kombineras med individualiserade insatser (Butterworth & Yeo, 2010; Lundberg & Sterner, 2012).

14

Hjärnforskning

Karlsson (2019) påpekar att modern hjärnforskning, genom att studera hjärnans aktivitet med hjälp av avancerade magnetkameror, har ökat uppmärksamheten för begreppet dyskalkyli. Det är bland annat Klingberg (2011) som hävdar att det bakom matematiksvårigheter finns en avgränsad funktionsenhet i elevernas hjärna som orsakar matematiksvårigheter. Forskaren poängterar att hjärnan hos dyskalkyliker ser annorlunda ut och därför behöver framtidens matematiklärare uppdatera sina kunskaper om neurovetenskap. Olika forskare har länge hävdat att diagnosen dyskalkyli ska ses som en subgrupp till dyslexi och att grundproblemet har med språket att göra. Karlsson (2019) nämner att Klingberg har belyst att barn med diagnosen dyskalkyli har problem med det visuospatiala arbetsminnet som är förmågan att koppla ihop synintryck med rumsliga dimensioner. I samma studie fann Klingberg att barn med dyskalkylidiagnos inte har svårigheter med det fonologiska korttidsminnet, att tillfälligt kunna lagra verbal information. Visuospatialt arbetsminne är sammankopplat med matematik. Klingberg (2011) har i sin sammanställning försökt att ge en översikt av aktuell forskning om kopplingen mellan matematisk förmåga och hjärnan. Han fann i en studie att barn med dyskalkyli har lägre hjärnaktivitet i högra intraparietala cortex och mindre volym av vit substans. Roi Cohen Kadosh har tillsammans med sina kollegor vid University College i London utfört en studie med hjälp av Transkraniell Magnetisk Stimulering då man slog ut funktionen i parietalcortex fick försökspersonerna problem med enkla matteuppgifter (ibid). Klingberg (2011) framhäver därmed att olika studier av dyskalkyli stämmer väl överens med det att peka ut intraparietala cortex som den avgörande regionen i sammanhanget. Han talar om att många hoppas förbättra analysmetoderna så att vi i framtiden kan upptäcka dessa små avvikelser hos de individuella eleverna, vilket skulle kunna leda till att barn som riskerar att få framtida kognitiva problem identifieras på ett tidigt studium, långt innan dessa märks i skolan. Detta ger möjligheter till att ge det tidiga stöd och den extra träning som eleverna behöver. Klingberg föreslår att barnen inte skall kategoriseras utifrån sina diagnoser utan på de områden i hjärnan där man sett en förändring. En uppdatering av lärarutbildningen när det gäller neurovetenskap blir nödvändig, anser Klingberg (2011).

Diagnostisering och kartläggning

Löwing (2017) lyfter vikten av speciallärarens uppdrag att systematiskt följa elevernas matematikutveckling, samt kontinuerligt kartlägga denna för att nå högre måluppfyllelse. Alla elever som är i behov av särskilt stöd ska få det stödet oavsett om det finns en diagnos eller inte, vilket regleras i skollagen (Skolverket, SFS 2020:800). Det är i detta fall elevens låga

15

prestationer som är grunden för det särskilda stödet, inte en diagnos. Men stödinsatser i skolan är ofta relaterade till svårigheter som bedöms som beteende eller sociala problem snarare än inlärningssvårigheter (Karlsson, 2019). Han menar dessutom att användning av den medicinska modellen har ökat då det finns ett behov av att förklara elevers svårigheter (ibid).

För att få en helhetsbild av elevens kunskapsnivå i matematik behöver både elevens aktuella situation i skolan och tidigare insatser diskuteras (Ljungblad, 2000). Ett kartläggningsmaterial i matematik är nödvändigt för lärare att lättare kunna se barnets starka och svaga sidor, samt vilka behov eleven har (ibid). I en undersökning fann Mazzocco och Myers (2003) att det är avgörande vilket diagnostiseringsmaterial lärare använder för att identifiera elevers behov av särskilt stöd i matematik. Lunde (2011) påpekar samtidigt att olika typer av tester för matematiksvårigheter har ökat i användning under de senaste åren. Han ställer frågan om testerna verkligen mäter det som ska mätas hos eleverna. Lunde framhäver att valet av kartläggningsmaterial hänger samman med hur lärarna har definierat elevens matematiksvårigheter. Att välja ”rätt” kartläggningsmaterial är en av de mest omdiskuterade och besvärliga uppgifterna både inom specialpedagogiken och i den vanliga undervisningen. Innan ett material för kartläggning och diagnos inom matematiken används bör man fundera över syftet med diagnosen. Dowker (2005) poängterar att en god kartläggning av elevens behov är en förutsättning för att utforma individuellt stöd. Mazzocco och Räsänen (2013) beskriver att aktuell forskning om fenomen dyskalkyli är splittrad på grund av att det saknas en allmänt accepterad metod för att testa elever för dyskalkyli. I nuläget har forskare utvecklat olika tester och lärare använder därmed olika kartläggnings- och diagnosmaterial för dyskalkyli. Därför är kraven på välfungerande kartläggnings- och diagnosmaterial både rimligt och aktuellt (Karlsson, 2019).

16

Metod

Detta kapitel kommer att redogöra för studiens datainsamlings- och urvalsmetoder och design. En beskrivning av de etiska övervägande som gjorts i denna kunskapsstudie följer därefter. Avslutningsvis redogörs för den manuella sökprocessen av tidigare litteraturstudier om dyskalkyli för att hitta eventuella artiklar som rör ämnet.

Urval av metod

Utifrån studiens syfte har jag valt att analysera ett avgränsat urval ur litteratur inom det valda ämnet, samt försöka finna gynnsamma undervisningssätt för elever med dyskalkyli. Systemteori användes när jag valde ut och analyserade litteraturen och Piagets utvecklingspsykologiska teori valdes för att finna gynnsamma undervisningssätt av elever med dyskalkyli. Bryman (2018) framhäver att en systematisk litteraturstudie kan ge bättre generalisering av forskningen jämfört med att enbart ett antal informanter svarar i kvalitativa intervjuer. En systematisk litteraturstudie skapar möjligheter att bearbeta sekundärdata för att hitta perspektiv i den befintliga forskningen. Eriksson m.fl. (2013) betonar, precis som Bryman, att syftet med en systematisk litteraturstudie är att uppnå en slutsats grundad på tidigare forskning. Vidare hävdar Eriksson m.fl. (2013) att den tidigare forskningen ska vara aktuell i ämnesområdet för att kunna leda till nya tolkningar. Enligt denna beskrivning ingår följande åtta steg i en systematisk litteraturstudie:

 Motivera varför studien görs – problemformulering  Formulera frågor som går att besvara

 Bestämma sökord och sökstrategi

 Identifiera och välja litteratur i form av vetenskapliga artiklar eller vetenskapliga rapporter

 Kritiskt värdera, kvalitetsbedöma och välja den litteratur som ska ingå  Analysera och diskutera resultatet

 Sammanställa och dra slutsatser

Studiens design

Detta arbete har gått igenom aktuell forskning om dyskalkyli, hur dyskalkyli beskrivs, vad som är grunden till dyskalkyli, samt svårigheter i kartläggningen. Den försöker även att lyfta upp principer för gynnsam undervisning av elever som har dyskalkyli. En systematisk litteraturstudie används, vilket enligt Jesson m.fl. (2011) har som syfte att skapa nya dimensioner och perspektiv på forskningen. Eriksson m.fl. (2013) framhåller att en systematisk

17

litteraturstudie innebär att man inom ett ämne systematiskt söker i och kritiskt granskar litteraturen, för att få en djupare förståelse för kunskapen inom ämnet. För att få en tydlig överblick kring ett forskningsområde, i detta fall dyskalkyli, kan en forskningsöversikt vara till hjälp (Nilholm, 2017).

Jesson m.fl. (2011) lyfter fram vikten av transparens i en litteraturstudie och menar att tydlig dokumentation ska ske genom hela arbetet. Bryman (2018) förtydligar att transparens innebär att man för att få en så hög trovärdighet som möjligt i en studie måste redogöra för hur forskningsprocessen gått till samt redovisa resonemang kring urval av forskningsobjekt. Även att noggrant redovisa metoder för, och resonemang kring, urval av resultat som valts för analys och analysmetoder är mycket viktigt om man vill uppnå god trovärdighet. Den information som ska visas i litteraturstudien är enligt Jesson m.fl. (2011) namn på databaserna, årtal på artiklar och avhandlingar, tidpunkt då sökning skett, sökord och begrepp, språk och även träffars antal.

Etiska aspekter

Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska en litteraturstudie ta hänsyn till samt noggrant följa de etiska principerna. Eriksson m.fl. (2013) lyfter fram vikten av att en etisk reflektion görs under skrivarbetet. I denna studie kommer jag att välja endast avhandlingar samt peer-reviewed artiklar som, enligt Eriksson m.fl. (2013), betyder att alla artiklar är granskade av sakkunniga inom ämnet innan de har blivit publicerade, för en god kvalitet och trovärdighet. Valet att använda endast peer-reviewed artiklar gjorde att redovisning av alla artiklars forskningsetik blir ovidkommande i min studie. Alla artiklar som ingår i min studie kommer att arkiveras i tio år och redovisas i detta arbete, även de artiklar som inte besvarar frågeställningen eller stödjer forskarens egen åsikt.

Beskrivning av sökprocessen

Vetenskapligt material har valts enligt Erikssons m.fl. (2013) riktlinjer. Publiceringsperioden är i huvudsak begränsad till de senaste åtta åren, 2012–2020, då ny läroplan och skollag trädde i kraft år 2011. All litteratur som ligger till grund för min studie behandlar på något sätt dyskalkyli och undervisning. Jag valde således artiklar och avhandlingar utifrån abstract och nyckelord (Eriksson m.fl. 2013).

Kriterierna för mina sökningar är:

 Peer-Reviewed artiklar

18

 Artiklar som behandlar dyskalkyli och undervisning, åtta av tio artiklar uppfyller detta kriterium.

 Urvalet är begränsat till avhandlingar och vetenskapliga artiklar

Databaser

Litteratursökningen har gjorts i Libsearch, först och främst för den riktar in sig på vetenskaplig forskning. Libsearch täcker många av de viktiga databaserna som jag har tillgång till. Men även i databaserna ERIC – Educational Resources Information Center, Libris, Swepub och Google Scholar har litteratur sökts.

Min sökning är enligt Eriksson m.fl. (2013), således ingår inte utbildningsrapporter eller populärvetenskapliga artiklar. Utifrån de valda artiklarna har jag funnit att det finns tre centrala inriktningar inom forskningen om dyskalkyli. Hur dyskalkyli yttrar sig, bakomliggande orsaker till dyskalkyli samt gynnsamma undervisningssätt för elever med dyskalkyli

Sökstrategi

En litteraturstudie har enligt Eriksson m.fl. (2013) två sätt att söka efter litteratur, manuell sökning samt databassökning. Mina sökord har varit på engelska och svenska vilket har resulterat i träffar med litteratur skrivna på engelska dyscalculia eller svenska dyskalkyli. PICO-metoden har använts för att på bästa sätt strukturera sökning i olika databaser samt hitta relevanta teoretiska förankringar för frågeställningen och resultatanalysen (Eriksson m.fl. 2013). PICO, som står för population, intervention (åtgärd, metod), kontrollgrupp (intervention, jämförelse) och outcome (resultatmått), är enligt författarna som visas på följande figur:

Figur 1 – PICO enligt Eriksson-Barajas m.fl. (2013) i min studie

Studiens syfte är att undersöka hur dyskalkyli beskrivs i olika forskningslitteratur, jag har därför fokus enbart på forskningsfältet kring ämnet. Sökord som använts anser jag är lämpliga för

PI

C

O

Vad ska uppnås?

PIC

O

i m

in s

tud

ie

I - Intervention Åtgärd metod C - Intervention jämförelse O - Förbättrade skolresultat

19

studiens syfte och frågeställning. En snabbsökning på det svenska ordet dyskalkyli för att få inspiration samt en övergripande bild av ämnet. På sökningen där får jag endast fyra resultat via Swepub och ingen träff på Libsearch. Vid en manuell genomgång av dessa träffar finner jag två artiklar relevanta och intressanta för min litteraturöversikt. När jag läser abstract till dessa artiklar kan jag identifiera betydelsebärande begrepp och synonymer som jag anser är användbara sökord (Eriksson m. fl. 2013). Fortsatta sökningar på det engelska ordet dyscalculia har jag därefter gjort för att bredda fältet med internationell forskning.Jag använder AND med syftet att kombinera alla sökord såsom interventions, poor mathematical performance och

mathematical difficulties i sökningen. På detta sätt kan antalet träffar avgränsas samt ge ett så

bra sökresultat som möjligt. Resultatet visar att det visas betydligt fler studier kring ämnet vid engelska sökordet dyscalculia än det svenska dyskalkyli.

Jag valde att kategorisera sökorden utifrån mina frågeställningar och kan därigenom identifiera fyra teman. Dessa är: mathematical learning disability AND dyscalculia, dyscalculia AND intervention, arithmetic learning disabilities AND teaching strategies. Under varje kategori sammanställer jag sökord och synonymer samt översätter orden från svenska till engelska för att kunna kombinera orden på olika sätt och på så sätt få fram en bra avgränsning med relevanta och användbara artiklar.

Resultat från litteraturen

Sökning med det engelska dyscalculia på Libsearch med åren 2012-2020 gav totalt 2098 Peer Reviewed-träffar vilken tyder ett behov av avgränsning för att få fram användbara artiklar. Vid avgränsning ”dyscalculia intervention” gavs 196 träffar och ”arithmetic learning disabilities AND teaching strategies” gav 37 artiklar. Att sökningen resulterar i att endast engelska peer-reviewed artiklar fick träffar beror inte bara på att sökorden är på engelska utan på att forskning inom dyskalkyli mest sker internationellt. Jag väljer därmed artiklar baserade på relevans utifrån abstract och nyckelord enligt Eriksson m.fl. (2013). I sökprocessen får jag fram 36 artiklar och avhandlingar. Vid genomläsning sätter jag in alla valda artiklar och avhandlingar i en tabell och jag väljer att utesluta 32 artiklar/avhandlingar vid genomläsning av fulltext, eftersom de inte faller inom mina frågeställningar. Det blev alltså kvar fem artiklar som är relevanta för min studie.

Vid manuella sökningar på Google Scholar hittar jag två artiklar som bedöms relevanta för studien. Några artiklar som ingick i min nyss avslutade speciallärarutbildning i matematikutveckling valde jag att ta med då de tangerar mitt arbete. Resultat blir två

20

doktorsavhandlingar på SwePub, en artikel ur min nyss avslutade speciallärarutbildning i matematikutveckling samt fyra artiklar från Libsearch är det totala antalet nio arbeten jag valt.

Nedan presenteras tabeller som visar resultat av databassökningarna.

Tabell 1: Sökning via databaser

Databaser Avgränsning Antal träffar Avgränsning med sökorden Urval utifrån rubrik & abstract Urval efter läsning Libsearch Peer-reviewed 2098 196 36 4 SwePub Peer-reviewed 6 4 2 2

Google Scholar Rubriken av artikeln 2 2 Speciallärarutbildning i matematikutveckling Artiklar i spanarverkstad 2 2 1

Presentation av utvald litteratur

Nilholm (2017) beskriver att en litteraturstudie kan vara till hjälp för att få en tydlig överblick kring forskningsområdet genom de följande systematiska stegen:

 Definiera forskningsområde och avgränsning – Hur begreppet dyskalkyli beskrivs i olika forskning och studier?

 Identifiera forskningsarena – Sverige som internationellt

 Välja ut artiklar/avhandling – med urvalskriterium och urvalsstrategier

 Kartlägga utvalda arbeten utifrån relevanta aspekter – från tre olika perspektiv såsom medicinskt, kognitivt samt pedagogiskt

 Analysera de perspektiv som kartlagts

 Diskutera forskningsfältets styrkor och svagheter

Under urvalsprocessen har jag utgått ifrån urval av litteratur utifrån dessa tre olika perspektiv, medicinskt, psykologiskt och pedagogiskt.

21

En tabell har skapats för att presentera alla artiklar som valts ut för att ingå i min litteraturstudie (se bilaga 1). Jag väljer att kategorisera artiklar efter de vanliga genrer som Nilholm (2017) föreslår för att urskilja likheter och skillnader mellan artiklarna, samt för att identifiera mönster. Två artiklar är longitudinella då datainsamling skett under flera års tid. Artiklarna är skrivna på engelska eller svenska.

Analys av den utvalda litteraturen

En jämförande analys av samtliga artiklar och avhandlingar påbörjades direkt efter urvalet. Nedan i tabellen presenteras valda artiklar, kategoriserade efter de vanliga genrerna (Nilholm, 2017), för att kunna jämföra och analysera metoder.

Tabell 2 - över valda artiklar och forskningsgenre

Forskningsgenre Antal artiklar Författare

Empirisk originalforskning 5 Nemmi m.fl. (2016); Butterworth m.fl, (2011); Dowker & Sigley (2017)

Teoretiska arbete 2 Witzel & Mize (2018)

Forskningsöversikts artiklar 3 Dowker, (2005); Mazzocco & Räsänen (2013); Gillum (2013)

Longitudinell studie 2 Östergren (2013); Karlson (2019)

Analysen visar att endast tre av mina artiklar bygger på empirisk originalforskning. I mitt urval är det främst Butterworth m.fl. (2011); Nemmi m.fl. (2016) och Dowker och Sigley (2017) som hamnar inom spannet för effektforskning. Nilholm (2017) framhäver att det kan vara problematiskt med effektforskning som är en typ av empirisk originalforskning eftersom forskarna ofta kommer in under endast en begränsad period och därefter lämnar verksamheten. Därför säger effektforskningens resultat inte så mycket om verkliga effekter.

22

Resultat och analys

I detta kapitel redovisas resultat utifrån en kritisk granskning av de valda studierna. Eriksson m.fl. (2013) belyser att kännetecken på ett innehållsanalysarbete är att systematiskt samt stegvist klassificera data för att underlätta och möjliggöra identifikation av mönster och teman. Vid analys av resultaten har jag utgått ifrån mitt arbetes syfte, att beskriva vilka resultat som hittas i den aktuella forskningen om dyskalkyli, samt även undersöka i vilken grad man kan använda dessa forskningsresultat i den dagliga undervisningen. Tre perspektiv har jag funnit i litteraturen; medicinska, kognitiva och pedagogiska, och resultaten presenteras ur dessa tre perspektiv. Inom varje perspektiv presenteras resultaten från de olika studierna, hur analys och uppfattning av begreppet dyskalkyli presenteras. Sedan går jag vidare med att titta på den gynnsamma undervisningen för elever med dyskalkyli, ur olika perspektiv. Kapitlet avslutas med analys av resultaten utifrån mitt val av teori och tidigare forskning, där likheter och skillnader mellan de olika studierna synliggörs.

Resultat

Följande resultatredovisning bygger på de nio av mig utvalda arbeten om dyskalkyli, utan anspråk på en allomfattande redogörelse. Redovisningen sker här var för sig med en löpande text för att göra resultaten intressanta, såsom Stukát (2011) förespråkar.

Medicinskt perspektiv

Ur det medicinskt perspektiv har Butterworthm.fl. (2011) utifrån sin studie lyft att dyskalkyli inte behöver bero på dålig undervisning, låg allmänintelligens eller kaotiska uppväxtvillkor, utan beror på medicinska och biologiska orsaker. I studien framkommer forskarna ”blindhet för antal” i hjärnan kan orsakas av störning i posterior parietal och fronto-parietal systemen vilket påverkar den aritmetiska förmågan hos eleverna. Genom sin neuropsykologiska forskning om dyskalkyli i hjärn-nervsystemet hos elever i åldern 8-14 år, beskriver forskarna tre olika minnesystem som har specifika platser i hjärnan:

 det autobiografiska långtidsminnet har hand om upplevda händelser, var och när de inträffade.

 det ”semantiska” långtidsminnet är för allmänna kunskaper, vilket inte innehåller var och när vi lärde oss.

23

 Korttidsminnet har förmågan att komma ihåg saker endast en kort stund, utan repetition förlorar vi dem på några sekunder.

Butterworth m.fl. (2011) hävdar att det går att fastställa diagnosen dyskalkyli genom psykologiska tester.

The clinical approach has identified behavioural deficits in dyscalculic learners typically by performance on standardized tests of arithmetic. (Butterworth m. fl 2011, s. 3)

Enligt Butterworth m.fl. (2011) handlar dyskalkyli om specifika matematiksvårigheter grundade i medicinska och biologiska orsaker. Han nämner att det finns indikationer på att området intraparietala sulcus i hjärnan har betydelse för dyskalkyli.

Nemmi m.fl. (2016) är inne på samma spår i en forskningsöversikt av den aktuella forskningen om kopplingen mellan aritmetisk förmåga och hjärnan. Orsaken till dyskalkyli anses även av Nemmi m.fl. (2016) vara att intraparietala sulcus, som är specialiserad för den enkla taluppfattningen, har en förändrad funktion hos elever med dyskalkyli.

Brain activity in the right parietal region, especially the intra-parietal sulcus, has been associated with WM capacity (Todd and Marois, 2004), and abnormal morphology of this area has been associated with dyscalculia (Molko et al., 2003; Cohen Kadosh and Walsh, 2007. (Nemmi m.fl 2016, s. 8)

Mazzocco och Räsänen (2013) ligger i linje med Butterworth m.fl. (2013) och Nemmi m.fl. (2016) vilkas tidigare slutsatser framhäver att dyskalkyli är en biologiskt influerad diagnos som kopplar till elevens svårigheter i den aritmetiska förmågan. Vidare diskuterar Mazzocco och Räsänen (2013) korrelationer mellan de genetiska, sociala och pedagogiska faktorerna som kan medföra dyskalkyli.

Dyscalculia is a biologically influenced disorder characterized by difficulty in learning and performing mathematics across the lifespan. DD reflects both numerical and non- numerical sources of individual differences in function and development. Although distinct from other forms of mathematics difficulties (MD), it shares features of the relationships between cognitive, socio-emotional, and mathematics specific skills seen in the general population. (Mazzocco & Rasanen, 2013, s. 7)

U

Butterworth m.fl. (2011) poängterar att elever som har dyskalkyli kan lära sig aritmetik trots biologiska svårigheter, men detta ställer mycket höga krav på undervisningen. Undervisningen måste vara väl strukturerad och varierad så eleverna får positiva upplevelser av att lära sig matematik. I huvudsak förordas en-till-en undervisning. I sin studie har Butterworth m.fl., (2011) nämnt att i Storbritannien ges individuellt stöd till elever som har svårigheter i aritmetisk förmåga. Många visuella, verbala och fysiska aktiviteter som bygger på kommunikation och

24

samspel i mindre arbetsgrupper har visat sig gynnsamma för att utveckla elevernas taluppfattning. Även erfarenheter av att göra aritmetiska uppskattningar och räkna i större talområden hjälper eleverna att utveckla en bättre känsla för kvantiteter.

The current National Strategy in the United Kingdom gives special attention to children with low numeracy by (i) diagnosing each child’s conceptual gaps in understanding and (ii) giving the child more individual support in working through visual, verbal, and physical activities designed to bridge each gap. (Butterworth m.fl. 2011, s. 3)

Butterworth m.fl. (2011) framhäver att undervisningen för dessa elever måste vara väl strukturerad och varierad. Lektionerna kan inledas med några enkla uppgifter som eleverna kan lösa på egen hand. Det fortsatta arbetet bör fortsätta genom kontinuerliga utmaningar med en tydlig progression. Det är viktigt att eleverna får fortsätta sitt arbete med tillräckligt konkret stöd. Enligt Butterworth m.fl. (2011) är en positiv, varsam och tålmodig undervisning betydelsefull för elever med dyskalkyli. Det är viktigt för dessa elever att få mer tid att tänka och räkna när det gäller tal och räkning. Ett laborativt material, eller till exempel spel och andra lekar, är bra för eleverna att skapa förståelse för skillnaden mellan det konkreta och det abstrakta arbetet med tal.

Ur det mediciniska perspektivet uttrycker Nemmi m.fl. (2016) att mellan 3-6% av alla skolbarn får diagnosen dyskalkyli. I sin studie fann Nemmi m.fl. (2016) att matematikprestation har en stark korrelation med flera kognitiva förmågor såsom arbetsminne. Låg kapacitet i arbetsminnet bidrar till låg matematikprestation.

Mathematical performance is highly correlated with several general cognitive abilities, including working memory (WM) capacity. (Nemmi m.fl, 2016, s. 1)

Vidare beskriver Nemmi m.fl, (2016) att barn med dyskalkyli har problem med det visuospatiala arbetsminnet vilket är sammankopplat med matematik. Barn med dyskalkylidiagnos har inte svårigheter med det fonologiska korttidsminnet, det vill säga att tillfälligt kunna lagra verbal information. Forskarna (ibid) betonar att matematiklärarna i framtiden behöver uppdatera sina kunskaper inom neurovetenskap för att kunna upptäcka dessa små avvikelser hos de individuella eleverna. Detta ger möjligheter att ge det tidiga stöd och den extra träning som eleverna behöver för att undvika framtida kognitiva problem, långt innan skolan uppmärksammar problemen.

Mazzocco och Räsänen (2013) har belyst att forskningen inom dyskalkyli är splittrad på grund av det saknas en allmänt accepterad metod för att testa om elever har dyskalkyli.

25

In view of the lack of universally accepted screening tools for DD or validated “core deficits”, researchers develop and use a range of measures in their studies. These measures vary even when addressing the same construct (such as “counting” or “magnitude comparison”); even standardized test norms vary across countries. (Mazzocco & Räsänen, 2013, s. 2)

Precis som Nemmi m.fl. (2016) framhåller Mazzocco och Räsänen (2013) att elever som har dyskalkyli inte har svårigheter med allt i matematiken. Forskarna betonar att begreppet dyskalkyli inte omfattar alla lärandesvårigheter i matematik. Det är därför svårt att fastställa om elevers matematiksvårigheter beror på dyskalkyli eller något annat, till exempel genetiska eller sociala faktorer (ibid). I en undersökning fann Mazzocco och Räsänen (2013) att det är avgörande vilket diagnostiseringsmaterial lärare använder för att identifiera elevers behov av särskilt stöd i matematik.

Det psykologiska perspektivet

Gillum (2012) menar ur det psykologiska perspektivet att den aktuella medicinska forskningen om dyskalkyli har öppnat upp möjligheter för ett nytt och spännande forskningsområde ur det psykologiska perspektivet.

The task ahead for EPs is perhaps more so, but it also exemplifies an exciting and important new area for educational psychology work in educational neuroscience. (Gillum, 2012, s. 9)

I en forskningsöversikt (Gillum, 2012) uppskattade forskarna att mellan 3% och 7% av befolkningen var drabbade av dyskalkyli. Gillum (2012) går inte närmare in på var andra forskare, såsom Butterworth m.fl, (2011), menar att störningen i hjärnan sitter, men poängterar att det finns många oklarheter vad beträffar att diagnostisera elever med dyskalkyli. Författaren anser att det krävs mycket mer belägg och forskning kring dyskalkyli, därför betonar han att begreppet dyskalkyli bör användas med stor försiktighet, eller kanske inte alls, då det i praktiken inte finns någon vetenskaplig grund till begreppet (ibid).

Although it is possible to conceive of “clear-cut” cases where poor numerosity and, by extension dyscalculia, provide the best explanation of a child’s difficulties, there remain questions which are likely to present themselves in more complex cases, (Gillum, 2012, s. 6)

Vidare menar författaren att samhället är format så att man ser negativt på funktionshinder och de negativa konsekvenserna av att sätta etiketter på barn kan medföra att föräldrar väljer att inte undersöka barnets svårigheter. Detta resulterar i att barnet blir utan diagnos och därför inte får

26

tillräcklig hjälp. Gillum (2012) lyfter även fram olika faktorer vilka kan medföra att elever hamnar i matematiksvårigheter, både miljömässiga och sociala faktorer som hemmiljö, föräldrarnas attityd till matematik, undervisningen i skolan, elevens motivation, självbild och attityd till skolan. Gillum (2012) har därför en kritisk inställning till diagnosen dyskalkyli och hävdar att man bör vara försiktig när det gäller diagnostisering av elever med dyskalkyli. I likhet med Butterworth m.fl. (2011) och Nemmi m.fl. (2016) lyfter Östergren (2013) fram att elever som har brister i de kognitiva-domänspecifika förmågorna har svårigheter med taluppfattning och talsystemet samt svårigheter i den visuospatiala förmågan, arbetsminne och språkförmåga med brist i de domängenerella förmågorna. Till skillnad mot ovanstående forskning har Östergren (2013) lyft fram att dyskalkyli är inlärningssvårigheter i matematik utifrån kognitivförmågeaspekt.Forskaren delar upp dessa kognitiva förmågor i domänspecifika och domängenerella förmågor. I studien har Östergren (2013) under fyra år utfört olika tester om vilket samband det kunde finnas mellan elevers aritmetiska förmåga och deras arbetsminne och taluppfattning. Han beskriver att en orsak till matematiksvårigheter kan vara att elevens förståelse i taluppfattning är svag, som i sin tur gör att elevens arbetsminne inte stödjer matematiskt arbete. Arbetsminne och taluppfattning är grundläggande för räkneförmågan, betonar han. I studien fann Östergren (2013) samtidigt att eleverna med dyskalkyli hade svaga punkter i de olika kognitiva systemen, men påpekar att dessa förmågor kan samverka och kompensera för varandra. Precis som Gillum (2012) tar Östergren (2013) även upp de sociala faktorer som kan påverka elevernas matematiska förmågor och påpekar att man bör vara försiktigt att diagnostisera elever med dyskalkyli.

We should use our terminology with caution, as we risk labelling a child too early in development. I suggest using “child at risk of developing MLD” rather than “child with MLD” during the child’s first two years of school. (Östergren, 2013, s. 45)

Undervisning

I enighet med medicinskt perspektiv belyser Gillum (2012) en hypotes ur det psykologiska perspektivet som framhäver att dyskalkyli kan vara en konsekvens av att elever har dyslexi. Detta innebär att elever som har dyskalkyli även samtidigt kan ha svårigheter i läsning och skrivning.

Furthermore, there is a higher than expected co-morbidity of diagnosis of dyscalculia with dyslexia and ADHD (Landerl, Fussenegger, Moll, & Willburger, 2009; Von Aster & Shalev, 2007). Wilson and Dehaene (2007) argue that further investigation of this relationship may lead to the identification of new subtypes of dyscalculia. (Gillum, 2012, s. 4)

27

Östergren (2013) utvecklar detta genom att framhålla att elever som har matematiska svårigheter arbetar långsammare efter språklig information på grund av sitt försämrade arbetsminne.

The results of study II indicated that verbal working memory is important both for number knowledge and arithmetic. Looking at the model again (Figure 3), it is clear that a deficit in the ANS (an imprecise ANS) would be a foundational flaw, affecting all aspects of number knowledge development and directly affecting some aspects of arithmetic ability. (Östergren, 2013, s. 41)

För att tidigt upptäcka och identifiera små avvikelser som gör att elever riskerar att få framtida kognitiva svårigheter efterlyser Östergren (2013) en bättre arbetsmetod. I studien visar Östergren (2013) att när arbetsminnet förbättrades, så förbättrades även elevernas uppmärksamhet vid inlärning.

Gillum (2012) lyfter fram vikten av långsiktiga studier kring dyskalkyli för att kartlägga korrelationen mellan genetiska och sociala faktorer när det gäller dyskalkyli. Östergren (2013) delar denna mening med Gillum (2012) genom att belysa att det är svårt att i praktiken avgöra om en elevs problem är dyskalkyli eller om andra faktorer ligger bakom problemen. Östergren (2013) har i sina studier ur det psykologiska perspektivet undersökt vilka kognitiva funktioner som kan ligga till grund för dyskalkyli. Studien visar att trots att eleverna uppvisar liknande svårigheter i matematik finns det ändå olika underliggande kognitiva orsaker till dyskalkyli. Lärare bör därför vara lyhörda för komplexiteten i elevers svårigheter för att kunna ge individanpassat stöd och dito undervisning i skolmiljö.

Overall, the recommendation is to use a longitudinal approach when classifying children as having MLD, as study III highlights the variability that exists in arithmetic achievement over time. This is especially so during the early years of schooling when children’s arithmetic ability can change dramatically over a short period of time. (Östergren, 2013, s. 45)

Det pedagogiska perspektivet

Karlsson (2019) har i sin forskningsöversikt om dyskalkyli framhållit att begreppet dyskalkyli uppmärksammas även på grund av modern hjärnforsknings förfinade metoder att studera hjärnans aktivitet med hjälp av avancerade magnetkameror. I en mindre studie har Karlsson (2019) ur pedagogiskt perspektiv kommit fram till att enbart 0,5–1% av eleverna i årskurs 9 har dyskalkyli.

Karlsson (2019) menar att användning av den medicinska modellen har ökat då det finns ett behov av att förklara elevers svårigheter. Vidare påtalar Karlsson (2019) ur det pedagogiska perspektivet att det är elevens låga prestationer som är grunden för det särskilda stödet, inte en

28

diagnos. Skollagen (Skolverket, SFS 2020:800) som reglerar att alla elever med behov av särskilt stöd ska få det stödet oavsett om det finns en diagnos eller inte, säger detsamma. Enligt Karlsson (2019) är stödinsatser i skolan ofta relaterade till svårigheter som bedöms som beteende eller sociala problem snarare än inlärningssvårigheter.

Stödinsatser i skolan är i allt högre grad relaterade till sådana skolsvårigheter som skolpersonal bedömer som beteende- eller sociala problem snarare än egentliga inlärningssvårigheter. Medicinska förklaringsmodeller får en ökad betydelse därför att åtgärdsplanering beträffande elever med skolsvårigheter skapar ett behov av förklaringar som ger legitimitet. (Karlsson, 2019, S. 35)

Karlsson (2019) beskriver ur det pedagogiska perspektivet det att bedöma en elevs kunskaper i första hand handlar om att samla in information om elevens prestationer genom kartläggning för att sedan tolka denna. Ur ett undervisningsperspektiv är de mest framträdande syftena med bedömningar att de används for att kartlägga och värdera kunskaper. Dessutom är det viktigt att bedömningar kan användas för att återkoppla för lärande och utvärdering av undervisningen (Skolverket (2011b). För att få en helhetsbild av elevens kunskapsnivå i matematik måste, enligt Karlsson (2019), både den aktuella situationen för eleven i skolan och tidigare insatser diskuteras. Lärare behöver ett kartläggningsmaterial i matematik för att kunna se barnets starka och svaga sidor, samt vilka behov eleven har.

Witzel och Mize (2018) diskuterar i sin teoretiska artikel samtidigt både dyslexi och dyskalkyli och poängterar att dyskalkyli kan ses som dyslexi i matematikversion. Forskarna redogör för existerande forskning kring dyskalkyli och menar att det handlar om inlärningssvårigheter i taluppfattning och sifferkänsla.

Dyscalculia is an umbrella term for intense difficulty or learning disability in mathematics that affects mathematics computation and numerical processing, typically in areas of number sense (Emerson & Babtie, 2010, i Witzel & Mize, 2018, s. 32).

Enligt Witzel och Mize (2018) är det många elever med låga matematikpresentationer som i USA kämpar med skolmatematiken, trots lärares hårda arbete. En uppskattning från University of Michigan (2017) visar att ca 5–10% av befolkningen har dyskalkyli (ibid). Forskarna rekommenderar att använda bedömningsmaterial för att få rätt information om elevers kunskapsnivå i matematik samt ge rätt stöd och hjälp.

Accommodations and modifications will help improve access, but employing assessment-informed empirically-validated approaches has the highest potential to improve both reading and math achievement. (Witzel & Mize, 2018, s. 36)

Vidare menar Witzel och Mize (2018) att lärare måste lära sig hur de ska kunna bedöma och undervisa elever med såväl dyslexi som dyskalkyli.

29

Teachers and teacher candidates alike must learn how to assess and instruct students with dyslexia and dyscalculia. (Witzel & Mize, 2018, s. 36)

Dowker (2005) har i sin litteraturöversikt hänvisat till Siemann och Petermann vilka försökt att se dyskalkyli ur psykologiskt perspektiv (kognitiva förmågor) respektive medicinskt perspektiv (medfödd förmåga till taluppfattning). Forskarna drar slutsatsen att dyskalkyli inte enbart kan tillskrivas en orsak, utan snarare kan bero på många olika faktorer.

Siemann and Petermann discussed explanations for developmental dyscalculia, and in particular, the question of whether mathematical ability depends purely on domain general cognitive abilities, or requires an innate number sense. They suggest that the controversy arises from ambiguity about what number sense is. They argue that it is common for early number competence to be used as a proxy for innate magnitude processing, even though it requires some knowledge of the number system (i.e., the sequence of symbols, counting words or Arabic numerals, to represent number). Thus, most studies that refer to “non-symbolic” number processing are in fact referring to tasks requiring some symbolic knowledge as well. The authors suggest that developmental dyscalculia is in fact due to a conglomerate of deficits rather than a single deficit.(Dowker, 2005, s. 3)

Dowker och Sigley (2017) framhåller att innan ett material för kartläggning och diagnos inom matematiken används bör man fundera över syftet med diagnosen. En god kartläggning av elevens behov är en förutsättning för att utforma individuellt stöd. I nuläget har forskare utvecklat olika tester vilket gör att lärare använder olika kartläggnings- och diagnosmaterial för dyskalkyli. Karlsson (2019) poängterar därför att kraven på välfungerande kartläggnings- och diagnosmaterial är både rimligt och aktuellt.

Dowker och Sigley (2017) har i sin studie undersökt effekten av interventioner för elever med matematiksvårigheter. I studien använder forskarna begreppet specifika matematiksvårigheter för att beskriva dyskalkyli. En uppskattning från Dowker och Sigley (2017) är att ur ett pedagogiskt perspektiv har cirka 6% av eleverna specifika matematiksvårigheter.

These studies suggest that about 6% of children have severe specific difficulties with arithmetic. (Dowker & Sigley, 2017, s.)

I linje med Karlsson (2019), som menar att elever med matematiska svårigheter arbetar långsammare vid språklig information, hänvisar Dowker och Sigley (2017) till en hypotes som framhävs av Butterworth och Yeo (2010), att dyskalkyli kan vara en konsekvens av att elever har dyslexi. I sin studie visar Butterworth och Yeo (2010) på att det av de elever som har dyskalkyli är det mellan 20% och 60% som även har svårigheter i läsning och skrivning.

Difficulty with arithmetic is a common problem. There is a significant overlap between difficulties in reading and mathematics. The overlap between diagnoses of dyslexia and dyscalculia has

30

ranged from 20 to 60% in different studies (Butterworth & Yeo, 2004, i Dowker & Sigley, 2017, s. 13).

Undervisning

En viktig pedagogisk hållning till undervisning är att sträva efter att tidigt förebygga att svårigheter uppstår samt göra elevers möten med matematik meningsfulla, lustfyllda och inspirerande. Det innebär att utveckla en god undervisning för alla elever, men med hänsyn till elever som har dyskalkyli. Witzel och Mize (2018) lyfter, ur det pedagogiska perspektivet, fram att elever som har dyskalkyli är resistenta mot den vanliga undervisningen. Vi måste räkna med att en del elever kommer att behöva särskilt mycket stöd och hjälp. För att kunna undervisa dessa elever behöver vi mer kunskap och förståelse för dyskalkyli samt att interventioner måste ha fokus på elevernas speciella behov.

Having dyslexia or dyscalculia means that students are resistant to general evidence-supported practices. There is certainly no cure and interventions must be targeted and focused specific to their needs. (Witzel & Mize, 2018, s. 32)

Även Dowker och Sigley (2017) samt Karlsson (2019) fann i sina studier att interventioner där elever fick individuellt stöd och hjälp har haft en positiv effekt. Elevernas känsla för antal, hastighet i att jämföra antal, lösa uppgifter samt att klara av räkneoperationer har blivit bättre. Precis som Gillum (2012), Östergren (2013) och Witzel och Mize (2018) framhäver Karlsson (2019) vikten av att läraren är tillgänglig och att inlärningsmiljön är stöttande när det gäller att hjälpa elever med svårigheter i matematik. Detta beskrivs av Dowker och Sigley (2017) som ett effektivt sätt för elever med den specifika matematiksvårigheten att lära sig aritmetik genom individuellt stöd och hjälp.

The findings suggest that individually targeted interventions are effective for children with mathematical difficulties, and may work better than similar amounts of individual attention in mathematics that are not targeted to a child’s specific strengths and weakness. (Dowker & Sigley, 2017, s. 13)

Witzel och Mize (2018) diskuterar att elever som har dyskalkyli har dåligt arbetsminne och svårt att förstå matematik. Forskarna föreslog därför en strategi där man bryter ner arbetsmoment, vilket kan göra det lättare för eleverna:

 task analysis – bryta ner en uppgift till små steg för att uppmuntra eleven inför varje steg.

 explicit instruction – ge tydliga instruktioner