I vår studie har vi undersökt rektorer och specialpedagogers resonemang kring inkludering och särskilda undervisningsgrupper. Under vårt arbete har det dykt upp flera frågor som varit utanför vårt syfte och det är förslag på vidare forskning man kan göra. En fråga som dykt upp flera gånger är hur de elever som är i behov av särskilt stöd uppfattar frågan, då både de elever som är placerade i en särskild undervisningsgrupp men även elever som är i behov av särskilt stöd och är placerade i de ordinarie klassrummen. Under två av våra intervjuer menade respondenterna att lärarna på skolorna mår dåligt och vissa till och med rädda för utåtagerande elever i klassrummen. Hur upplever lärare det i de olika undervisningsformerna? Under en av intervjuerna kom det fram att det fanns en central undervisningsgrupp i kommunen där elever från olika skolor kunde vara. Frågan vi ställde oss då var, vem har ansvar för dessa elever? Hur lägger de upp sin verksamhet för att passa alla?
41
9 Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? (Doktorsavhandling,
Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/16941/5/gupea_2077_16941_5.pdf
Bjørnsrud, H. & Nilsen, S. (2019). Joint reflection on action – a prerequisite for inclusive education? A qualitative study in one local primary/lower secondary school in Norway. International Journal of Inclusive Education, 23(2), 158-173.
Braun, V. & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Folkhälsorådet. (2018). Styrdokument från staten. Hämtad 2019-12-08 från https://www.folkbildningsradet.se/om-folkbildningsradet/hur-styrs-
folkbildningsradet/Styrdokument-fran-staten/
Göransson, K., Nilholm, C. & Karlsson, K. (2011). Inclusive education in Sweden? A critical analysis. International Journal of Inclusive Education, 15(5), 541-555.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.
42
Karlsson. Y. (2012). Elever i särskild undervisningsgrupp: en studie med barnens perspektiv i fokus. Stockholm: Liber.
Lai Mui Lee, F., Seeshing Yeung, A., Tracey, D. & Barker, K. (2015). Inclusion of children with special needs in early childhood education: what teacher characteristics matter. Topics in early childhood special education, 35(2), 79-88.
Lantz, B. (2013). Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska problem. Studentlitteratur: Lund.
Larsen, A-K. (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups.
Malmqvist, J. (2018). Has schooling of ADHD students reached a crossroads? Emotional and Behavioural Difficulties, 23(4), 389-409.
Malmqvist, J. & Nilholm, C. (2016). The antithesis of inclusion? The emergence and functioning of ADHD special education classes in the Swedish school system. Emotional and Behavioural Difficulties, 21(3), 287-300.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2019). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av forskningen? Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Persson, B. (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Sandström, M. (2014). Inledning. I: Sandström, M., Stier, J. & Nilsson, L. (Red.), Inkludering: möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen. (2014). Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp. Hämtad 2019-12-10 från https://www.skolinspektionen.se/sv/beslut-och- rapporter/publikationer/granskningsrapport/kvalitetsgranskning/sarskilt-stod-i-enskild-- undervisning--och-sarskild--undervisningsgrupp/
43
Skolverket. (2014). Särskilda undervisningsgrupper: en studie om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolvärlden. (2019). Forskaren om inkludering: lärare känner sig utlämnade. Hämtad 2019- 12-17 från
https://skolvarlden.se/artiklar/forskaren-om-inkludering-larare-kanner-sig-utlamnade
Socialdemokraterna. (2019). Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan socialdemokraterna, centerpartiet, liberalerna och miljöpartiet de gröna. Hämtad 2019-12-16 från
https://www.socialdemokraterna.se/download/18.1f5c787116e356cdd25a4c/1573213453963/ Januariavtalet.pdf
Specialpedagogik. (2016). Ett begrepp i blåsväder. Hämtad 2019-12-02 från https://specialpedagogik.se/ett-begrepp-i-blasvader/
Specialpedagogik. (2019). Formuleringen om inkludering får mothugg. Hämtad 2019-12-16 från https://specialpedagogik.se/formuleringen-om-inkludering-far-mothugg/
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma.
Taneja Johansson, S. (2014). A critical and contextual approach to inclusive education: perspectives from an Indian context. International Journal of Inclusive Education, 18(12), 1219-1236.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur: Lund.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
44
45
10 Bilagor
Bilaga 1, intervjuguide
Intervjuguide
1. Hur länge har du varit rektor/specialpedagog på denna skolan? 2. Hur många år har du varit rektor/specialpedagog?
3. Hur ser organisationen ut; hur många anställda och hur många elever? 4. Vad är inkludering för dig?
5. Hur jobbar ni med detta i praktiken?
6. Hur jobbar ni med inkludering av elever i behov av särskilt stöd på denna skolan? 7. Varför har ni valt att ha särskilda undervisningsgrupper/inkludera elever i behov av
särskilt stöd i klassrummen?
8. Hade ni kunnat göra på något annat sätt?
9. Vad förhåller ni er till? Styrdokument och så vidare? 10. Har ni någon läroplan? Eller några andra riktlinjer? 11. Hur ser ni att inkludering finns med i styrdokumenten?
12. Hur fungerar de särskilda undervisningsgrupperna / inkludera eleverna i klassrummet? 13. Under hur lång tid?
14. Vilka utmaningar finns i detta arbetssätt? Svårigheter? Vad fungerar bra? 15. Vem? Vilka elever? Diagnos? Särskilt stöd? Vårdnadshavares godkännande? 16. Om inkluderade – finns assistenter? Hur används de? Vad har de för roll?
Arbetsfördelning?
46
Bilaga 2, samtyckesblankett
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE SKOLUTVECKLING OCH
LEDARSKAP
2019-11-12
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Vi heter Anneli Klintesten och Mikaela Svensson. Vi läser sista terminen på specialpedagogprogrammet på Malmö Universitet och kommer att ta vår examen i januari 2020.
Vi skriver nu vårt examensarbete och vill då undersöka hur rektorer och specialpedagoger ser på arbetet med inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Vi kommer att genomföra intervjuer för att inhämta kunskap kring syftet. Intervjuerna kommer att handla om rektorers och specialpedagogers synsätt och upplevelser kring inkludering inom olika skolformer.
Intervjuerna kommer att spelas in, transkriberas och användas som underlag i vår studie. Vi kommer att använda fiktiva namn i studien men den verkliga yrkeskategorin kommer att finnas med i arbetet. Det kommer inte att framgå vilken skola eller kommun som intervjuerna har skett.
Det inspelade materialet laddas upp och förvaras på en säker server som Malmö Universitet ansvarar för. Det är endast vi som forskare som har tillgång till det insamlade materialet.
Vår studie följer vetenskapsrådets forskningsetiska principer i följande avseenden:
På specialpedagogprogrammet vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://muep.mau.se).
47
• Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
• Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
• Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
……… Studentens underskrift och namnförtydligande
Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail):
Ansvarig handledare på Malmö universitet:
Kursansvarig på Malmö universitet:
Kontaktuppgifter Malmö universitet: www.mau.se