Det tycks finnas stora variationer i eftervården av grad II-bristningar, en kartläggande studie som visar på likheter och skillnader mellan regioner kunde vara av intresse. Vidare hade det varit intressant att utforska kvinnornas erfarenheter av de olika typer av eftervård som erbjuds.
Det hade även varit av intresse att undersöka barnmorskors erfarenheter av eftervård vid uppkommen grad II-bristning.
13 Referenser
Barimani, M., Oxelmark, L., Johansson,S-E., & Hylander, I. (2015). Support and continuity during the first 2 weeks postpartum. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29, 409-517. doi: 10.1111/scs.12144
Edqvist, M., Hildingsson, I., Mollberg, M., Lundgren, I., & Lindgren, H.
(2016). Midwives' Management during the Second Stage of Labor in Relation to Second-Degree Tears-An Experimental Study. BITH, 44(1), 86-94. doi: 10.1111/birt.12267
Ekman, I., Lundberg. M., Lood, Q., Swedberg, K., & Norberg, A. (2020).
Personcentrering - en etik i praktiken. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso och sjukvård. Från filosofi till praktik. (2 uppl., s.27-57).
Stockholm: Liber AB
Gommensen, D., Nøhr, E., Qvist, N., & Rach, V. (2019). Obstetric perineal tears, sexual function and dyspareunia among primiparous women 12 months postpartum: a prospective cohort study. BMJ Open, 9(12), Artikel e032368 doi:10.1136/bmjopen-2019-032368
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve
trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi:
10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gynop (u.å). Bristningsregistret. Hämtad 2020-12-07 från http://www3.gynop.se/bristningsregistret/
Hedman, H. (2020). Patientens- personens röst, I I. Ekman (Red.),
Personcentrering inom hälso och sjukvård. Från filosofi till praktik. (2 uppl., s.11-26). Stockholm: Liber AB.
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet. Hämtad 2020-12-14 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
International Confederation of Midwives. (2014). International Code of Ethics for Midwives. Hämtad 2020-12-14 från
https://www.internationalmidwives.org/assets/files/definitions-
files/2018/06/eng-international-code-of-ethics-for-midwives.pdf?fbclid=IwAR1tx9yU74S2xmxTe_0UABbjfp95FlpfBU565L78 s4ZFcGEALgwu-A-pqBI
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS2003:460).
Hämtad från riksdagens webbplats:https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Lindberg, I., Persson, M., Nilsson, M., Uustal, E., & Lindqvist, M. (2020).
”Taken by suprise” – Women´s Experience of the first eight weeks after a second degree perineal tear at childbirth. Midwifery, 87, 1-7. doi:
10.1016/j.midw.2020.102748
Lindqvist, M., Lindberg, I., Nilsson, M., Uustal, E., & Persson, M. (2019).
"Struggling to settle with a damaged body" - A Swedish qualitative study of women's experiences one year after obstetric anal sphincter muscle injury (OASIS) at childbirth. Sexual & reproductive healthcare, 19, 36–41.
doi:10.1016/j.srhc.2018.11.002
Martin, A., Horowitz, C., Balbierz, A., & Howell, E. (2013). Views of Women and Clinicians on Postpartum Preparation and Recovery. Matern Child Health Journal 18(3), 707-713. doi: 10.1007/s10995-013-1297-7 Monard, B., Sagon, M-J., Chehab, M., Riethmuller, D., & Ramanah, R.
(2016). Post-partum quality od life after second degree perineal tears.
European Journal of Of Obstetrics & Gynecology and Reproductive Biology, 206, 78-79. doi:10.1016/j.ejogrb.2016.07.215
Olsson, A. (2016). Förlossningsskador och suturering. I H. Lindgren, K.
Christensson & A-K. Dykes (Red.), Reproduktiv hälsa - barnmorskans kompetensområde (upplaga 1:3 s.509-521). Lund: Studentlitteratur.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2016). Nursing Research- Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (Tenth Edition). Philadelphia:
Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins
Priddis, H., Schmied, V., & Dahlen, H. (2014). Women's experiences following severe perineal trauma: a qualitative study. BMC women's health, 14(1), 32. doi:10.1186/1472-6874-14-32
Socialstyrelsen (2019). Stärk förlossningsvården och kvinnors hälsa (artikelnummer 2019-12-6531). Hämtad 2020-04-03 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-12-6531.pdf
Socialstyrelsen (2017). Vård efter förlossning – en nationell kartläggning av vården till kvinnor efter förlossning (artikelnummer 2017-4-13). Hämtad
2020-04-02 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-4-13.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2019).
Förlossningsbristningar – åtgärder för att främja diagnostik samt erfarenheter och upplevelser av bemötande och information från vården (diarienummer SBU 2019/368). Hämtad 2020-11-13 från
https://www.sbu.se/sv/pagaende-projekt/forlossningsbristningar--atgarder- for-att-framja-diagnostik-samt-erfarenheter-och-upplevelser-av-bemotande-och-information-fran-varden/
Svenska Barnmorskeförbundet. (2018). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Hämtad 2020-12-04 från
https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundet-se/uploads/2020/04/Kompetensbeskrivning-for-legitimerad-barnmorska.pdf Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi [SFOG]. (u.å.a). Bäckenbottenutbildning. Epidemiologi. Hämtad 2020-04-12 från
http://backenbottenutbildning.se/index.php/utbildningsmaterial/epidemiologi -forlossningbristningar/klipp-1-2
Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi [SFOG]. (u.å.b). Bäckenbottenutbildning. Anatomi och fysiologi vid bristning. Hämtad 2020-11-12 från
http://backenbottenutbildning.se/index.php/utbildningsmaterial/klassificering -av-bristningar/anatomi-bristning
Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi [SFOG]. (u.å.c). Bäckenbottenutbildning. Klassificering av bristningar. Hämtad 2020-04-03 från
http://backenbottenutbildning.se/index.php/utbildningsmaterial/klassificering -av-bristningar
Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi [SFOG]. (u.å.d). Bäckenbottenutbildning. Rekommendationer.
Hämtad 2020-04-03 från
http://backenbottenutbildning.se/index.php/utbildningsmaterial/bristningsregi stret/bristningsregistret-rekommendationer
Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi [SFOG]. (u.å.e). Bäckenbottenutbildning. Patientinformation.
Hämtad 2020-11-17 från
http://backenbottenutbildning.se/images/backenbotten/Patientinformation_sv
enska.pdf
Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi [SFOG]. (2016).
Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa (Rapport nr 76). Hämtad 2020-12-07 från https://www.sfog.se/natupplaga/ARG76web4a328b70-0d76-474e-840e-31f70a89eae9.pdf
Thompson, S., & Walsh, D. (2015). Woman´s perceptions od perineal repair as an aspect of normal childbirth. British Jornal of Midwifery 23(5), 555-559.
doi: 10.12968/bjom.2015.23.8.553
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (upplaga 4:1). Lund: Studentlitteratur.
Way, S. (2012). A qualitative study exploring women´s personal experiences of their perineum after childbirth: Expectations, reality and returning to normality. Midwifery 28(5), 712-719. doi:10.1016/j.midw.2011.08.011 World medical association. (2013).WMA Declaration of Helsinki - ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 2020-04-01 från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Zetterström, J. (2014). Perinealbristningar. I H. Hagberg, K. Marsal, & M.
Westgren (Red.), Obstetrik (upplaga 2:4 s.529-541). Lund: Studentlitteratur.
Åhlund, S. (2019). Pelvic floor complication after vaginal birth – short- and long- term consequenses for primiparous women in Sweden.
[Doktorsavhandling, Karolinska institutet].
Åhlund, S., Rothstein, E., Rådestad, I., Zwedberg, S., & Lindgren, H. (2019).
Urinary incontinence after uncomplicated spontaneuos vaginal birth in primarous women during the first year after birth. International
Urogynecology Journal 31(7), 1409-1416. doi: 10.1007/s00192-019-03975-0 Åhlund, S., Rådestad, I., Zwedberg, S., & Lindgren, H. (2019). Perineal pain the first year after childbirth and uptake of post-partum check-up- A Swedish cohort study. Midwifery 78, 85-90. doi: 10.1016/j.midw.2019.08.00