Det har under undersökningens gång dykt upp många frågor som jag hade velat veta mer om, förslag på fortsatt forskning. Ett intressant förslag är att genomföra en större undersökning gällande extra anpassningar, en som undersöker mer än de sex lärare som jag undersöker eller de femton skolor som Skolinspektionen undersökte. Ett annat förslag är att göra samma undersökning men med ett annat perspektiv, nämligen elevers och vårdnadshavares upplevelser av arbetet med extra anpassningar. Ett tredje förslag är att fördjupa sig i arbetet kring kombinationer av olika diagnoser och undersöka olika sätt att arbeta med elever i dessa svårigheter då detta var något som upplevdes som ett utvecklingsområde hos informanterna i undersökningen. Ett fjärde och sista förslag på fortsatt forskning är en utvärdering av den statliga satsningen ”Läslyftet”, då flera informanter nämnde detta i samband med tankar kring ett språkutvecklande arbetssätt.
41
Referenser
Ahlberg, A (2007a) Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling I: C. Nilholm & E. Björck-Åkesson, Eva (red.) Reflektioner kring specialpedagogik – sex
professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (s. 66-84) Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Ahlberg, Ann (2007b). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk
forskning i Sverige, 12(2), 84-95.
Ahlberg. A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.
Allington, Richard. L. (2011). Reading Intervention in the Middle Grades. Voices from
The Middle, 19(2), 10-16.
Anmarkrud, Ø (2008). Skickliga lärares läsundervisning – med fokus på läsförståelse I: I. Bråten, (red.) Läsförståelse i teori och praktik. (s. 197-227), Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups. Berg Nestlog, E. & Tinglev, I. (2010). En idé om samverkan mellan klasslärare och
speciallärare. Hämtad 2017-04-01 från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9022
Bruce, B. Sventelius, E., Ivarsson, U., & Svensson, A. (2016). Språklig sårbarhet i
förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Damber, U., Samuelsson, S., och Taube, K. (2012) Differences between overachieving and underachieving classes in reading: Teacher, classroom and student characteristics. Journal of Early Childhood Literacy 12(4), 339-366.
Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (Prop. 2009/10:165). Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Emanuelsson, I., Rosenqvist, J. & Persson, B. (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
Föhrer, Ulla & Magnusson, Eva (2003). Läsa och skriva fast man inte kan -
Kompenserande hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Gustafson, Stefan (2009) Dyslexi och interventioner I: Samuelsson, S. (red.), Dyslexi och
42
Graham, S., & Hebert, M. (2011). Writing to Read: A Meta-Analysis of the Impact of Writing and Writing Instruction on Reading. Harvard Educational Review, 81(4), 710-744.
Haug, Peder (2015) Spesialundervisning og ordinær opplæring. Nordisk tidsskrift for
pedagogikk og kritikk, 1, 1-14.
Höög, Jonas (2014) Elevhälsan i skolan – teman med variationer. Stockholm: Skolverket. Jakobsson, Anders (2012) Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: lärande
som begreppsmässig precisering och koordinering. (2012). Pedagogisk forskning, 2(4), 152–170.
Jakobsson, I-L & Lundgren, M (2013) Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt
stöd. Stockholm: Natur & kultur
Jakobsson, I-L (2002) Diagnos i skolan. En studie av skolsituationer för elever med
syndromdiagnos. (Licentiatuppsats, Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad från
http://hdl.handle.net/2077/15701
Liberg, C. (2014) Skrivutveckling – en utveckling på bred front I: S. Fischbein (red.)
Ungdomar läser och skriver (s. 71-90). Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, T. (2014) Personliga erfarenheter av dyslexi I: S. Fischbein (red.) Ungdomar
läser och skriver (s. 19-31). Lund: Studentlitteratur.
Rose, David & Martin, J.R (2013) Skriva, läsa, lära – genre, kunskap och pedagogik. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Svenska unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Skidmore, D. (2004). Inclusion – the dynamic of school development. Maidenhead: Open University Press
Socialstyrelsen (2016) Vägledning för elevhälsan. Hämtad 2017-04-01 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11- 4.pdf
Skolinspektionen (2016) Skolans arbeta med extra anpassningar – kvalitetsgranskningsrapport. Hämtad 2017-02-12 från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter /kvalitetsgranskningar/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra-
anpassningar.pdf
43
Skolverket (2009) Kraften av samverkan – om samverkan kring barn och unga som far
illa eller riskerar att fara illa. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014a) Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Arbete med extra
anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014b) Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra
anpassningar och särskilt stöd Stockholm: Skolverket.
Säljö, Roger. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Utbildning & Demokrati:
Tidskrift För Didaktik Och Utbildningspolitik, 20(3), 67-82.
Säljö, R. (2014) Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Sämfors, Helén (2009) Kompensation och strukturerat datorarbete. I: L. Bjar, & A. Frylmark, (red.), Barn läser och skriver (s. 253-269), Lund: Studentlitteratur. Thornberg, R. & Fejes, A. (2015) Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I:
R. Thornberg & A. Fejes (red.), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
(Prop. 2013/14:160). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Tjernberg, C. (2013) Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande – en praxisorienterad
studie med utgångspunkt i skolpraktiken (Doktorsavhandling, Stockholms
universitet, Stockholm). Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-88780
Wengelin, Åsa & Nilholm, Claes (2013) Att ha eller sakna verktyg – om möjligheter
och svårigheter att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
44
Bilaga 1
Hej!
Mitt namn är Johanna Hansson och jag håller just nu på att skriva mitt examensarbete inom speciallärarutbildningen med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling. Jag hör av mig för att fråga om du kan tänka dig att delta i en intervju för mitt forskningsområde. Idén till mitt examensarbete kom i höstas då Skolinspektionen publicerade en granskning av 15 skolor gällande deras arbete kring extra anpassningar och de fann att skolorna hade kommit olika långt och hade olika rutiner. Syftet med mitt examensarbete är därför att titta på olika sätt att arbeta med extra anpassningar gällande läs- och skrivutveckling och jag har följande frågeställningar:
1. Vilka exempel finns det på extra anpassningar som görs för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling?
2. Hur kan rutinerna för utvecklandet och uppföljningen av dessa extra anpassningar se ut?
3. Vilka olika yrkeskategorier deltar i arbetet med utvecklandet och uppföljningen av dessa extra anpassningar och vilken roll har specialläraren/specialpedagogen?
Jag följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer så det är enbart jag och min handledare, Elaine Kotte, som kommer att ha tillgång till transkriptionen av din intervju. Som deltagare kommer du att anonymiseras i publikationen. Din medverkan är frivillig och du har möjlighet att när som helst under undersökningens gång avbryta din medverkan. Examensarbetet ska lämnas in i månadsskiftet april/maj 2017 och kommer under sommaren att publiceras på Malmö Högskolas elektroniska publiceringstjänst, MUEP.
Intervjun är max en timme lång och du kommer att kunna ta del av intervjufrågorna i förväg.
Jag hoppas att du vill delta!
Vänliga hälsningar Johanna
45
Bilaga 2
Innan intervjun önskar jag att ni som ska bli intervjuade, om det är möjligt, väljer en gemensam elev som intervjun ska utgå från. Eleven ska (helst) ha en diagnosticerad språklig sårbarhet, t.ex. dyslexi eller språkstörning.
Undervisande lärare:
• Berätta lite om dig, vilka ämnen du undervisar i, hur länge du varit lärare, hur länge du haft eleven.
• Berätta lite kort om elevens styrkor och svagheter och vad som lett till att eleven har extra anpassningar.
• Vilka anpassningar har eleven? • I vilka ämnen gäller anpassningarna?
• Hur samarbetar du i dag med andra undervisande lärare kring den aktuella eleven? (när det gäller elevens extra anpassningar)
• Hur fick du veta att eleven är i behov av extra anpassningar? • Vad gjorde ni när behovet syntes? Vem var inblandade i beslutet?
• Berätta om hur du planerar din undervisning för att anpassa utifrån elevens behov • På vilket sätt stödjer elevhälsan er i arbetet med den aktuelle elevens anpassningar? • På vilket sätt samarbetar ni med de aktuella eleverna och dessas vårdnadshavare (i
identifieringen av behov och utformningen av extra anpassningar)? • Finns elevens extra anpassningar dokumenterade och isåfall var? • På vilket sätt sker uppföljningen av elevens extra anpassningar?
• Har elevens extra anpassningar förändrats någon gång under tiden du haft eleven? • Finns det något annat gällande extra anpassningar som vi inte har pratat om och som
du vill lyfta?
Speciallärare/specialpedagog:
• Berätta lite om dig, vilka arbetsuppgifter du har, vilken relation du har till den aktuelle eleven etc.
• Berätta om vilka rutiner skolan har för att upptäcka om en elev kan vara i behov av extra anpassningar.
• Ge exempel på hur du deltar i skolans arbete med att utforma och genomföra extra anpassningar kring elever i språklig sårbarhet.
• Vilka metoder/verktyg använder skolan för att identifiera elevers språk- läs-, och skrivutveckling?
• Vilka rutiner har skolan för att alla undervisande lärare ska samarbeta kring de aktuella elevernas behov av extra anpassningar?
46
• Ge exempel på hur skolan arbetar för att involvera eleverna och deras vårdnadshavare i arbetet kring extra anpassningar.
• Finns det något annat gällande extra anpassningar som vi inte har pratat om och som du vill lyfta?
47