Den genomförda studien indikerar att ledarskapet vid EHT-möten får konsekvenser för huruvida tvärvetenskapligt samarbete sker eller inte. Vidare forskning kring på vilket sätt ledarskap och andra faktorer påverkar samarbete i elevhälsoarbete vore intressant att undersöka vidare.
Eftersom elevhälsan, i den sammansättning som råder sedan den senaste lagtexten (Skollagen, SFS 2010:800), är en relativt ny företeelse i svensk skola vore det intressant att undersöka de
31
skolor som anses bedriva ett föredömligt förebyggande och hälsofrämjande arbete för att se vad andra skolor kan lära av dem.
Att undersöka om det gör skillnad för elevhälsoteamets arbete om den specialpedagogiska kompetensen utgörs av en specialpedagog med examen (alternativt speciallärare med examen) eller av någon som anses ha specialpedagogisk kompetens men saknar formell examen, kan även detta vara intressant att forska vidare kring.
32
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber AB.
Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan – organisation, resurser och praktik. (Doktorsavhandling, Socialhögskolan, Stockholm. Hämtad från http://su.diva- portal.org/smash/get/diva2:196991/FULLTEXT01.pdf .
Bjørndal R.P., C. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber AB. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Bronstein, R.L., Anderson, E. & Terwilliger, H.S. (2012). Evaluating a Model for School-based Health and Social Services: An Interdisciplinary Community- University Collaboration. Children & Schools, v34 (3) 155-165. Hämtad från: http://eds.b.ebscohost.com.proxy.mah.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=e3cf21d6- 9118-405f-a8d8-686ed3939214%40sessionmgr104&vid=17&hid=112
Cernerud, L. (2015). I Milerad, J. & Lindgren, C. (Red.) Evidensbaserad elevhälsa (s. 23- 33). Lund: Studentlitteratur AB.
D’amour, A., Ferrada-videla, M., Rodriguez, L. & Beaulieu, M-D. (2005). The conceptual basis for interprofessional collaboration: Core concepts and theoretical frameworks. Journal of Interprofessional Care. 1; (19) 116-131. Hämtad från: http://eds.b.ebscohost.com.proxy.mah.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=e3cf21d6- 9118-405f-a8d8-686ed3939214%40sessionmgr104&vid=6&hid=112 .
Forsyth R., D (2010). Group Dynamics 5th edition. Wadsworth: Cengage Learning. Graham, Jackie & Wright, Jannet A. (1999). What Does 'Inter-professional Collaboration'
Mean to Professionals Working with Pupils with Physical Disabilities? British Journal of Special Education, 26 (1) Hämtad från: http://eds.b.ebscohost.com.proxy.mah.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=e3cf21d6- 9118-405f-a8d8-686ed3939214%40sessionmgr104&vid=10&hid=112
Granström, K. (2015). Dynamik i arbetsgrupper – om grupprocesser på arbetet. Lund: Studentlitteratur AB.
Gustafsson, L. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB. Guvå, G. (2009). Och de tre skola bliva ett. Om Elevhälsans tre spår (FOG-rapport nr
67). Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings Universitet.
33
Hallberg, J. (2015). Elevhälsa - utveckling för hela skolan. I Milerad, J. & Lindgren, C. (Red.) Evidensbaserad elevhälsa (s. 73-84). Lund: Studentlitteratur AB.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla. Lund: Studentlitteratur AB. Hjörne, E. & Säljö, R. (2014). Analysing and preventing school failure: Exploring the
role of multi-professionality in pupil health team meetings. International Journal of Educational Research, 63. 5-14. (SI) Hämtad från: http://www.sciencedirect.com.proxy.mah.se/science/article/pii/S088303551200081 X
Höög, J. (2013). Elevhälsan i den svenska skolan – teman med variationer. Stockholm: Skolverket.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lam, W., Chan, A.E & Yeeung, K.S. (2013). Implications for school nursing through interprofessional education and practice. Journal of Clinical Nursing. 22, 13/14. 1988-2001. Doi: http://dx.doi.org.proxy.mah.se/10.1111/jocn.12163
Lundin, N. (2015). Att leda och kvalitetssäkra elevhälsan enligt den nya skollagen. I Milerad, J. & Lindgren, C. (Red.) Evidensbaserad elevhälsa (s. 59-72). Lund: Studentlitteratur AB.
Myndigheten för skolutveckling (2007). Strategi för samverkan: kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Nilsson, L. (2003). Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik. Pedagogiska
institutionen: Örebro Universitet.
Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/142368
San Martín-Rodríguez, L., Beaulieu, M., D'Amour, D. & Ferrada-Videla, M (2005). The determinants of successful collaboration: A review of theoretical and empirical studies. Journal of interprofessional care, 1 (19): 132-147. Hämtad från: http://eds.b.ebscohost.com.proxy.mah.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=e3cf21d6- 9118-405f-a8d8-686ed3939214%40sessionmgr104&vid=26&hid=112
Skolinspektionen. (2015). Elevhälsa. Elevers behov och skolans insatser. Hämtad: 2016- 12-06 från: https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/elevhalsa/
Socialstyrelsen. (2013). Samverka för barns bästa. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen.
34
Socialstyrelsen. (2016). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen.
SFS 2007:638. Förordning om ändring i högskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
SOU, Statens offentliga utredningar (2000:19). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Svedberg, L. (2012). Grupp-psykologi, om grupper, organisationer och ledarskap. Lund:
Studentlitteratur AB.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber AB.
Thörnsén, M. (2014). Rektor, elevhälsan och elevers lärande och utveckling. Artikel: Skolverket.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys (s. 71-89). Stockholm: Liber AB.
Widén, P. (2015). Kvalitativ textanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys (s. 176-193). Stockholm: Liber AB.
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken – konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia fortbildning.
Öquist, O. (2014). Framgångsrikt ledarskap med systemteori - mönster, sammanhang och nya möjligheter. Stockholm: Gothia fortbildning.
35
Bilaga 1: Intervjuguide
Berätta om din yrkesbakgrund t ex. utbildning
befattning år i yrket
år på arbetsplatsen
hur länge du varit en del av EHT på skolan
Beskriv din roll i EHT.
Var det EHT-möte jag besökte representativt för hur mötena brukar gå till?
Vilket syfte har EHT-mötena?
På vilket sätt upplever du att EHT-s arbete gör skillnad i de elevärenden som lyfts där?
Hur skulle du beskriva samarbetet mellan olika aktörer i EHT?
På vilket sätt tycker du att EHT tar tillvara den kunskap de olika professionerna i EHT har i arbetet?
Hur skulle du beskriva EHT-s arbete idag – främst som åtgärdande eller som förebyggande?
Beskriv vad förbyggande och främjande insatser betyder för dig.
På vilket sätt arbetar EHT med förebyggande insatser idag tycker du?
Finns det hinder för EHT att arbeta med förebyggande insatser? I så fall vad?
På vilka sätt kan EHT-s arbete med förebyggande insatser utvecklas enligt dig?
Hur blir EHT-s arbetet synligt ute i verksamheten (bland lärare/elever)?
Skolan har som ett av sina målområden att få fler elever att lämna gymnasiet med examen, som en del i ökad måluppfyllelse för eleverna. På vilket sätt bidrar EHT-s arbete till att nå målet enligt dig?
Möjliga uppföljningsfrågor: Du sa “...”, kan du utveckla det? Förstår jag dig rätt om...
TEMAN: EHT, förebyggande arbete, ökad måluppfyllelse, egen roll, samarbete/teamarbete, utveckling.