6 DISKUSSION
6.4 Förslag på fortsatt forskning
Något som saknas i den föreliggande studien var barnets och vårdnadshavarnas perspektiv. Det vore intressant att undersöka vidare hur de uppfattar stödet kring barnets rättigheter i olika verksamheter. Det kan motiveras av Tregeagle et al. (2019), där det redogörs för att hemförhållanden kan vara avgörande i barnets utsatthet. Vårdnadshavarnas personliga situation kan också inverka på huruvida barn blir utsatta och påverka barnets mående (Alexanderson & Näsman, 2017). Av den aspekten är det av betydelse att involvera även barnets och vårdnadshavarens perspektiv för att möjliggöra ett helhetsperspektiv kring arbetet för barnets rättigheter.
Av resultatet att bedöma vore det intressant att även involvera ledningens perspektiv. För att undersöka deras kunskap och upplevelser av barnpilotsverksamheten, eftersom det saknas olika delar av det sociala stödet från ledning. Undersökningar med fokus på ledarskap i förhållande till barnpiloter, kan skapa förutsättningar för ännu bättre implementering av barnpiloter i Västerås, eftersom ett tydligt och engagerat ledarskap, som har insikt i de anställdas arbetsuppgifter är avgörande för utveckling och produktivitet för hela
verksamheten (Kaufmann & Kaufmann, 2016). Det vore också intressant att djupare studera skillnader i de olika verksamheterna, eftersom det perspektivet föll bort i den föreliggande studien, men ändå visade en variation av verksamheter.
REFERENSLISTA
Alexanderson, K., & Näsman, E. (2017). Barns upplevelser när föräldrars missbruk upphört: Alltså det är svårt att må bra igen. Nordisk Alkohol- & Narkotikatidskrift : NAT, 34(5), 400–414. https://doi.org/10.1177/1455072517732277
Antonovsky, A. (1979). Health, Stress and Coping. Jossey-Bass.
Barnpilotverksamheten i Västerås. (8 mars 2021). Enkätundersökning barnpiloter [Hej alla barnpiloter! Under förra året hade vi en praktikant från Folkhälsoprogrammet, Pernilla Olsson, som har valt att fokusera på]. Facebook.
https://www.facebook.com/search/top?q=barnpilotverksamheten%20i%20v%C3%A 4ster%C3%A5s.
Brottsförebyggande rådet (2020). Skolundersökningen om brott 2019 – om utsatthet och delaktighet i brott (2020:11). Brottsförebyggande rådet.
https://www.bra.se/download/18.7d27ebd916ea64de5306dead/1606817015507/202 0_11_Skolundersokningen_om_brott_2019.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 2). Liber.
Dahlgren, G., & Whitehead, M. (1991). Policies and Strategies to Promote Social Equity in Health. Institute for Futures Studies. https://core.ac.uk/download/pdf/6472456.pdf Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik (uppl. 4.2).
Studentlitteratur.
Eriksson, A., & Engström, M. (2015). Distriktssköterskors beskrivningar av
sjukdomsförebyggande arbete i daglig verksamhet och strukturella förutsättningar för detta arbete: District nurses’ perceptions of their preventive work and structural conditions for this work. Nordic Journal of Nursing Research, 35(2), 77–84. https://doi.org/10.1177/0107408315569122
Field, A. (2009). Discovering statistics using SPSS (uppl. 3). Sage Publications.
Folkhälsomyndigheten (2020). På väg mot en god och jämlik hälsa – stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet (20121). Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/om-
myndigheten/folkhalsoportalen/illustrationer/riktlinjer-illustrationer- folkhalsopolitiskamalomraden.pdf
Gellerstedt, M. (2013). Grunderna i SPSS.
https://www.hv.se/globalassets/dokument/utbilda/intro-till-spss-20.pdf Gustafsson, B., Proczkowska-Björklund, M., & Gustafsson, P. (2017). Emotional and
behavioural problems in Swedish preschool children rated by preschool teachers with the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ). BMC Pediatrics, 17(1), 110–110. https://doi.org/10.1186/s12887-017-0864-2
Hayden, J. (2019). Introduction to health behavior theory (uppl. 3). Jones & Bartlett Learning.
Höjer, I., & Johansson, H. (2013). School as an opportunity and resilience factor for young people placed in care. European Journal of Social Work, 16(1), 22–36.
https://doi.org/10.1080/13691457.2012.722984
Johansson, B., Pettersson, K., Tydesten, K., Lindgren, A., & Andersson, C. (2018).
Implementing a salutogenic treatment model in a clinical setting of emergency child and adolescent psychiatry in Sweden. Journal of Child and Adolscent Psychiatric Nursing, 31(2-3), 79-86). https://doi.org/10.1111/jcap.12212
Kaufmann, G., & Kaufmann A. (2019). Psykologi i organisation och ledning (uppl. 4.3). Studentlitteratur.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Riksdagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197). Riksdagen. http://rkrattsbaser.gov.se/sfst/adv?fritext=Lag+2018%3A1197&sbet=&rub=&org=&u pph=false&sort=desc
Larsson, J., Backstrom, I., & Wiklund, H. (2009). Leadership and organisational behaviour – similarities between three award-winning organisations. International Journal of Management Practice, 3(4), 327-345. https://doi.org/10.1504/IJMP.2009.026960 Maccallum, R., Zhang, S., Preacher, K., Rucker, D., & West, S.(2002). On the Practice of
Dichotomization of Quantitative Variables. Psychological Methods, 7(1): 19–40. doi10.1037/1082-989X.7.1.19
Merrill, R. (2013). Introduction to epidemiology (6th ed). Jones & Bartlett. Learning.
Mittelmark, M., Sagy, S., Eriksson, M., Bauer, G., Pelikan, J., Lindström, B., & Espnes, G. (2017). The Handbook of Salutogenesis (1st ed. 2017). Springer Inernational Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-319-04600-6
Morrow, V., & Pells, K. (2012). Integrating Children’s Human Rights and Child Poverty Debates: Examples from “Young Lives” in Ethiopia and India. Sociology (Oxford), 46(5), 906–920. https://doi.org/10.1177/0038038512451532
Murray, C. (2009). Diffusion of Innovation Theory: A Bridge for the Research-Practice Gap in Counseling. Journal of Counseling and Development, 87(1), 108-116.
https://doi.org/10.1002/j.1556-6678.2009.tb00556.x
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning (uppl. 4). Studentlitteratur.
Ponnert, L., & Sonander, A. (2019). Perspektiv på barnkonventionen – forskning, teori och praktik (red) (upp. 1.1). Studentlitteratur.
Statistiska centralbyrån. (2020). Lämna ingen utanför – statistisk lägesbild av
genomförandet av Agenda 2030 i Sverige, oktober 2020. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/992b5ef6a28a451286cfff1672acea73/mi1303_202 0a01_br_x41br2002.pdf
Seibert, S., Wang, G., & Courtright, S. (2011). Antecedents and Consequences of
Psychological and Team Empowerment in Organizations: A Meta-Analytic Review. Journal of Applied Psychology, 96(5), 981–1003. https://doi.org/10.1037/a0022676 Socialstyrelsen (2020). Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård,
socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. (27120012HSLF).
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/a1350246356042fb9ff3c515129 e8baf/hslf-fs-2020-12-allmanna-rad-om-allas-ansvar-covid-19-tf.pdf
Stamatovic, J., & Zunic Cicvaric, J. (2019). Child rights in primary schools - the situation and expectations. CEPS Journal, 9(1), 83–102. https://doi.org/10.26529/cepsj.661 Statens offentliga utredningar. (2016). Barnkonventionen blir svensk lag. (SOU 2016:19).
https://www.regeringen.se/49315c/contentassets/7bcd0fe8815345aeb2ff0d9678896 e11/barnkonventionen-blir-svensk-lag-sou-2016_19.pdf
Svensson. E-M. (2001). Barnets bästa i främsta rummet. Reflektioner utifrån en konferens om Barnets bästa som rättsligt begrepp i Tromsø 4 - 7 januari 2001. Utbildning Och Demokrati, 10(2), 39–50. https://doi.org/10.48059/uod.v10i2.699
Tillgren, P., Ringsberg. K.C., & Olander, E. (2017). Det moderna folkhälsoarbetet och dess utmaningar. Ringsberg, K.C., Olander, E., & Tillgren, P (Red.). Health literacy: Teori och praktik i hälsofrämjande arbete (s. 19-36). Studentlitteratur.
Tregeagle, S., Moggach, L., Trivedi, H., & Ward, H. (2019). Previous life experiences and the vulnerability of children adopted from out-of-home care: The impact of Adverse Childhood Experiences and child welfare decision making. Children and Youth Services Review, 96, 55–63. https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2018.11.028 United Nations. (2015). The 2030 Agenda for Sustainable Development.
https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/21252030%20Agenda% 20for%20Sustainable%20Development%20web.pdf
Västerås stad. (2013). Utvärdering av barnpilotverksamheten 2013 (2013:2931). Västerås stad.
https://www.vasteras.se/download/18.3c98327214c332c6cc3dd09/1554824422672/ 13.%20Beslut-
%20Utv%C3%A4rdering%20av%20barnpilotverksamheten%202013.pdf
Widmark, M. (2005). Det nya arbetslivet – en explorativ studie som jämför två dominerande psykosociala arbetsmiljömodeller med aktuell arbetsmiljöproblematik och
organisationsförhållanden (315-2005). Töres Theorell.
https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.233333.1429526654!/menu/standa rd/file/SFR315_HELA.pdf
Öhlin, L., Fridell, M., & Nyhlén, A. (2015). Buprenorphine maintenance program with contracted work/education and low tolerance for non-prescribed drug use: a cohort study of outcome for women and men after seven years. BMC Psychiatry, 15(56). https://doi.org/10.1186/s12888-015-0415-z
BILAGA A MISSIVBREV
Hejsan!
Jag heter Pernilla och jag läser min sista termin på Folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola. Just nu genomför jag mitt examensarbete där syftet är att undersöka i vilken omfattning barnpiloter i Västerås har förutsättningar i form av tid och socialt stöd från ledning för att möjliggöra uppdraget som barnpilot i den verksamhet de arbetar på, samt eventuella samband mellan barnpiloternas enskilda engagemang kring uppdraget som barnpilot i verksamheten och socialt stöd från ledning.
Därför är denna webbenkät riktad till dig som är utbildad barnpilot och arbetar i Västerås. Deltagandet är helt frivilligt och du kan avbryta deltagandet fram tills att du lämnat in enkäten. När du lämnat in enkäten ger du samtycke till att delta i studien. Svaren kommer användas till att sammanställa ett resultat för att besvara studiens syfte. Resultatet kommer att redovisas i min uppsats som publiceras på DiVA portalen, där även ni kan ta del av uppsatsen när den är publicerad. Svaren är anonyma och kommer att behandlas
konfidentiellt, där enbart jag och min handledare kommer att hantera dem. Enkäterna kan inte individualiseras eller kopplas till en specifik individ eller verksamhet och kommer att raderas efter uppsatsen är färdig och därmed inte användas till fortsatta studier.
Enkäten innefattar totalt åtta frågor och tar cirka fem minuter att besvara. Enkäten behöver vara besvarad senast 22/3. Ditt deltagande är värdefullt för att möjliggöra god kvalité av studien och vidare utvecklingsmöjligheter inom det berörda området.
Kontakta mig gärna vid frågor. Tusen tack för din tid och din medverkan!
Student Pernilla Olsson pon18002@student.mdh.se Handledare Helena Olsson helena.1.olsson@mdh.se
BILAGA B WEBBENKÄT
Enkätundersökning för utbildade barnpiloter i
Västerås stad
1. I vilken verksamhet arbetar du?
p Förskola
p Grundskola förskoleklass – årskurs 9 p Fritidsgård
p Familjecentrum p Annat
2. Om du svarat annat på föregående fråga, skriv vilken typ av verksamhet du arbetar inom
nedan.
___________________________________________________________
3. Nedan finns fyra påståenden gällande det egna engagemanget i uppdraget som barnpilot.
Välj det svarsalternativ som stämmer bäst in på ditt engagemang som barnpilot i den verksamhet du arbetar inom, för respektive påstående. Välj endast ett svarsalternativ per påstående.
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt 3a) Jag tar mig tid till att lyssna på det
enskilda barnet
3b) Jag agerar alltid när ett barn far illa eller
riskerar att fara illa
3c) Jag delar med mig av min kunskap som
barnpilot till mina kollegor och ger dem det stöd som behövs för att kunna agera när ett barn far illa eller riskerar att fara illa
3d) Jag har god kontakt med myndigheter och
verksamheter som är kopplade till barnpilotskonceptet
q
q
q
q
q
q
q
q
q
4. Hur bedömer du ditt enskilda engagemang vad gäller barnfokus, civilkurage, kunskap och
samverkan kring ditt uppdrag som barnpilot? p Inte engagerad
p Lite engagerad p Mycket engagerad
5. Hur bedömer du att du har den tid som behövs för att möjliggöra ditt uppdrag som
barnpilot i den verksamhet du arbetar i? Fyll i det alternativ i skalan som stämmer bäst för dig.
6. Nedan finns fyra påståenden kring känslomässigt stöd från din chef för ditt uppdrag som
barnpilot. Välj det svarsalternativ som stämmer bäst överens enligt din uppfattning av respektive påstående. Välj endast ett svarsalternativ per påstående.
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt 6a) Jag kan vända mig till min chef och
få det stöd jag behöver för att klara av mitt uppdrag som barnpilot
6b) Om jag är osäker kring något i mitt
uppdrag får jag stöd av min chef i hur jag ska agera
6c) Vid situationer som är mentalt
påfrestande kan jag vända mig till min chef och få stöd
6d) Jag blir uppskattad av min chef
för min extra uppgift som barnpilot i verksamheten
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
1 2 3 4
7. Nedan följer två påståenden kring praktiskt stöd från din chef kring ditt uppdrag som
barnpilot. Välj det svarsalternativ som stämmer bäst överens enligt din uppfattning av respektive påstående. Välj endast ett alternativ per påstående.
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt 7a) Jag får tydlig information av min chef
hur jag ska agera i situationer som uppstår i mitt uppdrag som barnpilot
7b) Det finns styrdokument och riktlinjer
som beskriver hur jag ska ta ställning och agera i situationer som handlar om barnets rättigheter i verksamheten.
8. Vill du lägga till något som du anser fattas i ovanstående frågeställningar? Skriv en kort
förklaring nedan.
______________________________________________________________
q
q
q
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00