Akademin för hälsa, vård och välfärd
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR
BARNPILOTSUPPDRAGET I
VÄSTERÅS
En kvantitativ webbenkätundersökning gällande tid och socialt stöd från
ledning i uppdraget som barnpilot samt barnpiloters enskilda engagemang.
PERNILLA OLSSON
Folkhälsovetenskap Grundnivå 15 hp Folkhälsoprogrammet Examensarbete i folkhälsovetenskap FHA032Handledare: Helena Olsson Examinator: Rebecka Keijser Seminariedatum: 2021-04-29 Betygsdatum: 2021-05-05
SAMMANFATTNING
Utsatthet mot barn och ungdomar är ett folkhälsoproblem som behöver förebyggas för att inte utveckla problematik senare i livet och för att främja barnets rättigheter, därför är tidiga insatser och professioner som arbetar med barn, ungdomar och vårdnadshavare avgörande. Barnpiloter, har ett betydelsefullt uppdrag för barnets rättigheter i Västerås och olika förutsättningar för att möjliggöra barnpilotsuppdraget är därför intressant att undersöka. Syftet med studien var att undersöka omfattningen av tid som tilldelas barnpilotsuppdraget inom ordinarie verksamheter samt att utvärdera det sociala stödet från ledningen och det enskilda engagemanget kring barnpilotsuppdraget.
En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign och webbenkäter användes för att besvara syftet och dess frågeställningar. Urvalet bestod av barnpiloter i Västerås, varav 112 respondenter. Analysen genomfördes av frekvenstabeller och korrelationsanalyser.
Resultatet påvisade att barnpiloter i Västerås hade hög omfattning av förutsättningar av tid och socialt stöd från ledning. Barnpiloters enskilda engagemang var omfattande och det förekom ett positivt svagt samband mellan det enskilda engagemanget hos barnpiloter och vissa delar av socialt stöd från ledning. Brister förekom i samtliga delar. Slutsatserna var att barnpiloter hade goda förutsättningar för arbetet med barnpilotsuppdraget, men
förbättringsmöjligheter fanns inom samtliga områden.
ABSTRACT
Exposure to children and youth is a public health problem that needs to be prevented in order not to develop problems later in life and to promote the rights of the child, therefore early interventions and professions working with children, adolescents and guardians are crucial. Child pilots, have an important assignment for the child's rights in Västerås and the conditions for enabling the child pilot assignment are therefore interesting to investigate. The purpose of the study was to investigate the extent of time allocated to the child pilot assignment within regular activities and to evaluate the social support from the management and the individual commitment around the child pilot assignment.
A quantitative method with cross-sectional design and web surveys were used to answer the purpose and its questions. The sample consisted of child pilots in Västerås, of which 112 respondents. The analysis was performed by frequency tables and correlation analyzes. The results showed that child pilots in Västerås had a high level of conditions of time and social support from management. Child pilots' individual assignment was extensive and there was a positive weak connection between the individual involvement of child pilots and
certain parts of social support from management. Deficiencies occurred in all parts. The conclusions were that child pilots had good conditions for working with the child pilot assignment, but there were opportunities for improvement in all areas.
INNEHÅLL
1
INTRODUKTION ... 1
2
BAKGRUND ... 2
2.1
Barnkonventionen ... 2
2.1.1 Barnets perspektiv och barnrättsperspektiv ... 3
2.2
Barnpilotsverksamheten ... 3
2.2.1
Barnpilotsuppdraget ... 4
2.2.2
Folkhälsovetenskaplig motivering för barnpilotsverksamheten ... 4
2.3
Förutsättningar på arbetsplatsen för barnpilotsuppdraget ... 5
2.3.1 Tid ... 5
2.3.2
Socialt stöd från ledning ... 5
2.3.3
Enskilt engagemang kring barnpilotsuppdraget ... 6
2.4
Teoretiskt perspektiv ... 6
2.4.1 Diffusion of innovation ... 6
2.5
Problemformulering ... 7
3
SYFTE ... 8
3.1
Frågeställningar ... 8
4
METOD OCH STUDIEDESIGN ... 8
4.1
Studiepopulation och urval ... 8
4.2
Enkätutformning ... 9
4.2.1
Variabler ... 9
4.3
Datainsamling ... 11
4.3.1 Bortfall ... 12 4.4
Databearbetning ... 13
4.5
Analys ... 13
4.6
Kvalitetskriterier ... 15
4.7
Etiska ställningstaganden ... 15
5
RESULTAT ... 17
5.1
Omfattning av tid för uppdraget som barnpilot i olika verksamheter ... 17
5.2
Omfattning av socialt stöd från ledning för barnpilotsuppdraget ... 17
5.2.1 Emotionell del av socialt stöd från ledning ... 18
5.2.2 Praktisk del av socialt stöd från ledning ... 19
5.3
Barnpiloters enskilda engagemang kring barnpilotsuppdraget ... 20
5.4
Samband mellan barnpiloters enskilda engagemang och socialt stöd från ledning ... 20
6
DISKUSSION ... 21
6.1
Metoddiskussion ... 21
6.1.1
Metodval och studiedesign ... 21
6.1.2 Studiepopulation och urval ... 22
6.1.3 Enkätutformning ... 22
6.1.4 Datainsamling ... 23
6.1.5
Databearbetning och analys ... 24
6.2
Resultatdiskussion ... 25
6.2.1 Tid som förutsättning för uppdraget som barnpilot i olika verksamheter ... 25
6.2.2 Socialt stöd från ledning som förutsättning för barnpilotsuppdraget ... 26
6.2.3 Barnpiloters enskilda engagemang och socialt stöd från ledning ... 26
6.2.4
Förutsättningar för praktisk tillämpning av barnpiloter i Västerås enligt teorin diffusion of innovation ... 27
6.3
Slutsatser ... 28
6.4
Förslag på fortsatt forskning ... 29
REFERENSLISTA ... 30
BILAGA A MISSIVBREV BILAGA B WEBBENKÄT
1 INTRODUKTION
Barn och ungdomar utsätts för både fysiskt och psykiskt våld i olika utsträckning i dagens samhälle. Ett barn i utsatthet, är ett barn för mycket. För att förebygga utsatthet mot barn och ungdomar samt främja jämlika förutsättningar för god hälsa och utveckling för gemene man, behövs ett integrerat förhållningssätt som genomsyras av barnrättsperspektivet i alla verksamheter som möter barn, ungdomar och dess vårdnadshavare i samhället.
Tvärsektoriell samverkan mellan olika professioner och anpassade metoder för att bemöta denna problematik i tidigt skede är därmed avgörande och behöver undersökas.
Både innan och under mina studier till folkhälsovetare, växte intresset för barnets rättigheter och uppväxtvillkor fram. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv och med motivering av barnkonventionen som blev lagstadgad i Sverige år 2020, är barnets rättigheter avgörande i kampen för en god hälsa för alla och ett jämlikt samhälle fritt från våld och utsatthet. Där alla människor respekteras oavsett ålder, ursprung eller enskilda förutsättningar. Under den praktiskt förlagda utbildningen som genomfördes på Förebyggarcentrum i Västerås stad, väcktes intresset ytterligare kring det förebyggande arbetet kring barnrättsperspektivet. Ämnesvalet, motiveras utifrån behovet av att undersöka vilka förutsättningar som fanns för arbetet kring en specifik metod, Barnpilotsverksamheten, som är specifikt utvecklad för att möta utmaningar kring barnets rättigheter i Västerås. Verksamheten utgår dels från att utbilda barnpiloter som avser att främja barnets rättigheter i olika verksamheter genom att ha kunskap och verktyg till att kunna agera när och där det behövs, för att förebygga
utsatthet mot barn. Därifrån växte det valda ämnet fram i samråd med barnombudsman på Förebyggarcentrum. Studien avser att bidra med betydelsefull kunskap som med fördel kan vara ett underlag för utveckling av barnpilotsverksamheten i Västerås.
2 BAKGRUND
Utsatthet mot barn och ungdomar förekommer både bakom stängda dörrar och i offentlighet i dagens samhälle. Detta trots en lagstadgad nollvision kring diskriminering och våld.
Mobbning, fysisk eller psykisk misshandel samt sexualvåld är olika typer av utsatthet (Statistiska centralbyrån [SBU], 2020). Nästan hälften av de ungdomar som deltog i en undersökning kring utsatthet av Brottsförebyggande rådet [BRÅ] (2020), blev utsatta för någon typ av brott som misshandel och sexualbrott under det senaste året.
Vårdnadshavares personliga situation kan påverka det enskilda barnet och dess utsatthet, där exempelvis problematik av missbruk kan vara en utsatt situation och därför inverka på
barnets mående (Alexanderson & Näsman, 2017). Detta utgör en ojämlikhet bland barn och ungdomar med olika uppväxtvillkor. Hemförhållanden har också inverkan på barnets
enskilda situation och dess utsatthet, samtidigt som hemförhållanden kan inverka på barnets hanteringsstrategier i det fortsatta livet och eventuell utveckling av senare problematik (Tregeagle et al., 2019). För att kunna agera där det behövs och inte lämna något barn förbisett, är det av betydelse att anta ett helhetsperspektiv kring barnrättsperspektivet vid beslutsfattningar i samhället för att handla i enighet med barnets bästa, där både barn och ungdomar men även vårdnadshavare prioriteras (Svensson, 2001).
2.1 Barnkonventionen
Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197), blev lag i Sverige den första januari år 2020. Enligt den har gemene man i samhället ansvaret att tillgodose de mänskliga rättigheterna för varje enskilt barn. Lagen kallas vanligen för barnkonventionen (Statens offentliga utredningar [SOU], 2016) och kommer i denna studie att benämnas likadant. Lagen är omfattande och specifik inom olika områden gällande barnets
medborgerliga och politiska rättigheter, men även rättigheter så som ”sociala, ekonomiska och kulturella” (SOU, 2016, s. 90).
Varje enskilt barn har lika rättigheter, men ska behandlas, bli sedd och respekterad som enskild individ (SOU, 2016). Det finns ett flertal regelverk som reglerar hur professioner bör agera utifrån barnets bästa. Barnets bästa som begrepp kan vara komplext vilket gör det komplicerat att tillämpa i vissa sammanhang (Svensson, 2001). Det är därför relevant att professioner som möter barn, unga och dess vårdnadshavare samverkar och har insikt i olika regelverk som reglerar barnkonventionen och behandlar barnets rättigheter i olika
sammanhang. Utöver insikt i olika styrdokument som lagar och regler för barnets rättigheter behöver det omsättas till praktisk handling i det lokala arbetet, där strategier behöver
utvecklas och implementeras för att möjliggöra arbetet för barnets rättigheter (Morrow & Pells, 2012). Detta motiveras även av Öhlin et al. (2015), som redogör för betydelsen av tvärsektoriell samverkan, där olika berörda verksamheter och nätverk samverkar, för att skapa goda förutsättningar för ungdomar som av olika skäl har råkat illa ut.
2.1.1 Barnets perspektiv och barnrättsperspektiv
I denna studie benämns både barnets perspektiv och barnrättsperspektiv, vilka båda är centrala begrepp i barnkonventionen (SOU, 2016). Barnets perspektiv innebär att utgå från att främja barnets bästa i alla beslut som påverkar barnet, samt att ta hänsyn till och
respektera barnets eget perspektiv och delaktighet. Enligt Stamatovic & Zunic Cicvaric (2019) anses barnets yttrandefrihet och tillit för att dess rättigheter respekteras bristfällig, vilket stärker motiveringen av att även ta hänsyn till barnets perspektiv i arbetet för barnets rättigheter. Barnrättsperspektiv innebär att fokusera på barnets rättigheter och alltid värna om barnets bästa i alla sammanhang. Att exempelvis agera när ett barn far illa eller riskerar att göra det (SOU, 2016). Skillnaden mellan dessa begrepp kan beskrivas att barnets
perspektiv utgår från att involvera barnets eget perspektiv i olika handlingar och beslut. Barnrättsperspektivet utgår istället från att fokusera på att fatta beslut som grundar sig i ett förhållningssätt, där faktorer som innefattar barnets bästa avser grunden för hur situationen hanteras (SOU, 2016).
2.2 Barnpilotsverksamheten
Barnpilotsverksamheten är ett lokalt koncept som Västerås stad har utvecklat. Verksamheten grundades genom ett projekt som började planeras år 2000 och startades år 2003. Då
bestående av en samverkansgrupp med representanter från Västerås stad, Region Västmanland, Polisen i Västmanland samt Åklagarmyndigheten på initiativ av barn- och ungdomsnämnden i Västerås. Visionen var att bemöta de brister som fanns i staden i arbetet för barnets rättigheter genom att utveckla resurser med kunskap och verktyg att agera kring barnets rättigheter.
Projektet blev en del av ordinarie verksamhet vid årskiftet 2004/2005 och sedan år 2008 är Förebyggarcentrum i Västerås ansvariga för barnpilotsverksamheten. Samordnaren för barnrättsfrågor är ansvarig för samordning, utbildning och uppföljning av barnpiloter tillsammans med en samverkansgrupp. Samverkansgruppen består huvudsakligen av representanter från Barnhälsovården, Barnsjukvården, Barn- och ungdomspsykiatrin, Vuxenpsykiatrin, Förskolan, Skolhälsovården, Skolan, Familjecentrum, Socialtjänsten och Polisen. Samverkansgruppen ska agera stöd för barnpiloter och bedriver barnrättsfrågor i god samverkan med berörda aktörer och sprider kunskapen vidare i Västerås (Västerås stad, 2013).
Barnpilotsverksamheten utgår till stor del av att utbilda dem som möter barn, ungdomar upp till 18 år och vårdnadshavare i arbetet för barnets rättigheter, för att våga se och agera när barn far illa eller riskerar att fara illa. Därmed växte en barnpilotutbildning fram. Några av de yrkeskategorier utbildningen är avsedd för är exempelvis personal på förskola, grundskola förskoleklass till årskurs nio, familjecentrum och fritidsgårdar. Utbildade barnpiloter förekommer även i andra yrkeskategorier (Västerås stad, 2013).
Verksamheten genomsyras av barnfokus, ökat civilkurage, ökad kunskap och ökad samverkan. Ökat barnfokus innebär enligt barnpilotsverksamheten att agera med respekt för barnets rättigheter och fokusera på barnets perspektiv och barnrättsperspektivet i alla situationer som berör det enskilda barnet. Civilkurage avser i det här sammanhanget, att
alltid våga se och agera när ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Ökad kunskap utgår från att barnpiloter har den kunskap som behövs för att tillämpa barnets perspektiv och barnrättsperspektivet i verksamheter i Västerås, men också att de tillges verktyg som behövs för att förmedla kunskapen vidare i sin verksamhet. Ökad samverkan mellan olika aktörer i samhället gällande barnets rättigheter är avgörande för ett fungerande barnpilotskoncept (Västerås stad, 2013).
2.2.1 Barnpilotsuppdraget
Att vara utbildad barnpilot innebär att vara den som har kunskapen för att kunna ge stöd kring de frågor och situationer som omfattas av barnets perspektiv och barnrättsperspektivet i verksamheten. En barnpilot ska våga agera i situationer som behövs för barnets rättigheter, en barnpilot ska hantera situationen med fokus på barnets bästa och vara ett stöd kring det för övrig personal i verksamheten. Exempelvis kan en barnpilot vara den som utför en
orosanmälan kring ett barn om det bedöms finnas en risk att barnet blir utsatt av någon form av utsatthet. En barnpilot ska kunna agera i det fall något barn blir utsatt för våld eller annan kränkande behandling och vidta åtgärder kring detta (Västerås stad, 2013).
Barnpiloten har god insikt i barnkonventionen och andra lagar kring barnets rättigheter, men också kunskap om vilka insatser som finns i samhället för barn, ungdomar och
vårdnadshavare när situationer uppstår där dessa insatser behövs. Att upprätthålla god kommunikation och relation med dessa insatser, är en avgörande förutsättning för ett tvärsektoriellt arbete i samverkan för barnets rättigheter (Västerås stad, 2013).
Alla blivande barnpiloter genomgår en tredagars utbildning som innehåller verktyg för att bemästra uppdraget som barnpilot ute i verksamheten. Utbildningen följs sedan upp av en fortbildningsdag som arrangeras två dagar per år. Dessa dagar utgår från olika teman inom barnets rättigheter för att ge barnpiloterna förutsättningar till att vara uppdaterade inom ämnet. Det skapar också ett nätverk där barnpiloter kan ta del av andras upplevelser och åsikter kring uppdraget. Utöver detta finns samtalsgrupper att tillgå för barnpiloter, med ledning av familjecentrum inom olika stadsdelar i Västerås (Västerås stad, 2013).
Barnpilotutbildningen bidrar till att främja empowerment hos barnpiloterna. Genom att investera i att utbilda en barnpilot i verksamheten, som driver barnrättsfrågor och som kan vara behjälplig till övrig personal, utgör det även empowerment för verksamheten som helhet. Empowerment förutsätter egenmakt över att bemästra situationer och stärker därmed självkänslan och engagemanget över arbetet (Seibert, 2011).
2.2.2 Folkhälsovetenskaplig motivering för barnpilotsverksamheten
Barnpilotsverksamheten bemöter utöver barnkonventionen, andra styrdokument för barnets rättigheter. Några av de globala mål som presenteras i Agenda 2030 (United Nations [UN], 2015) som barnpilotsverksamheten främjar är: Mål 3 - God hälsa och välbefinnande, Mål 4 - God utbildning, Mål 10 - Minskad ojämlikhet och Mål 16 - Fredliga & inkluderande
samhällen. Eftersom målet med barnpiloter är att främja barnrättsperspektivet, barnets rättigheter och därmed förutsättningar till ett liv med hälsa och välbefinnande främjar det Mål 3. Barnpiloter befinner sig ofta i sammanhang som förskolor och skolor och bidrar
därmed till att främja Mål 4, som berör god utbildning för alla. Om förskolan eller skolan möjliggör en trygg bas för barn och ungdomar, förutsätter det att barnet kan tillgodose sig utbildningen bättre (Höjer & Johansson, 2013). Mål 10, Jämlikhet förutsätts eftersom barnpilotsverksamheten bidrar till utbildade barnpiloter i samhället, som med kunskap och insikt i barnets rättigheter behandlar varje enskilt barn med respekt och är därmed goda förebilder för kommande generation. Det främjar också Mål 16 - Fredliga & inkluderande samhällen.
Barnpilotsverksamheten bemöter även olika folkhälsopolitiska målområden som ingår i det nationella folkhälsomålet. Några nämnbara mål som främjas i den föreliggande studien är: Målområde 1 - Det tidiga livets villkor och Målområde 7 - Kontroll, inflytande och delaktighet (Folkhälsomyndigheten, 2020). Genom att främja utbildade vuxna som kan agera och
vägleda barn, unga samt vårdnadshavare och samtidigt agera i enlighet med
barnrättsperspektivet, bemöter det Målområde 1, eftersom det främjar det tidiga livets villkor inom flera dimensioner för varje enskilt barn. Målområde 7, främjas av barnets perspektiv som bidrar till kontroll, inflytande och delaktighet för varje enskilt barn.
2.3 Förutsättningar på arbetsplatsen för barnpilotsuppdraget
Goda förutsättningar på arbetsplatsen är avgörande för arbetstagarens inställning till arbete och prestation i arbetet. Socialt stöd från ledning är vidare en avgörande resurs för att uppnå goda förutsättningar på arbetsplatsen (Kaufmann & Kaufmann, 2019), likväl som tillräckligt med tid att utföra arbetsuppgifterna också är en avgörande resurs för att möjliggöra
förutsättningar till att klara av att hantera de krav och förväntningar som du har i din arbetsroll (Widmark, 2005).
2.3.1 Tid
I en utvärdering av barnpilotsverksamheten redogörs det för att mer tid behövs för att möjliggöra arbetet som barnpilot ute i verksamheterna (Västerås stad, 2013). Eftersom uppdraget ingår i redan befintliga arbetsuppgifter innebär det att uppdraget ska hinnas med inom den befintliga tidsramen för det dagliga arbetet (Västerås stad, 2013). Enligt Eriksson & Engström (2015) är tid en bristande resurs i det förebyggande arbetet. Om inte tillräckligt med tid finns, försvårar det att leva upp till det engagemang som eftersträvas av den enskilda medarbetaren men också att bemöta de arbetskrav som medarbetaren ställs inför. Tid som resurs är också avgörande för att möjliggöra för professioner att omsätta barnkonventionen som lag till praktiken enligt Ponnert & Sonander (2019). Föreliggande studie syftar därför till att undersöka barnpiloters förutsättningar till att ha tid för uppdraget i verksamheten.
2.3.2 Socialt stöd från ledning
Ledarskapet är enligt Larsson et al. (2009) en betydelsefull dimension i arbetslivet för att främja engagerade och nöjda medarbetare med förutsättningar till att prestera bättre. Socialt stöd i ledarskap kan delas in i olika kategorier:
och uppskattning för det arbete som utförs.
Praktiskt stöd kan innefatta information, styrdokument, strategier och riktlinjer över hur arbetet ska bedrivas (Kaufmann & Kaufmann, 2019).
Båda delarna av socialt ledarskap undersöks i denna studie, för att möjliggöra en kartläggning kring förutsättningar av socialt stöd från ledning för barnpiloter i olika verksamheter i Västerås. Utvärderingen av barnpilotverksamheten (Västerås stad, 2013) påvisar att stöd från chef är en faktor som varit svår att undersöka och en frågeställning som varit otydlig i dess svarsfrekvens. Slutsatsen visade därmed att barnpiloternas upplevda stöd från ledning var oklar. Något som däremot var utmärkande är att kunskap och förståelse kring uppdraget som barnpilot hos ledning är ett område som kan förbättras och motiverar därmed relevansen för vad som avser att undersökas i denna studie.
2.3.3 Enskilt engagemang kring barnpilotsuppdraget
Engagemang i arbetet är en förutsättning för att möjliggöra ett produktivt och effektivt arbete. Det enskilda engagemanget hos medarbetaren kan påverkas av olika faktorer på arbetsplatsen. Socialt stöd och positiv uppskattning är exempel på faktorer som kan inverka på hur medarbetarens engagemang kan påverkas (Kaufmann & Kaufmann, 2019). Det enskilda engagemanget hos barnpiloter i Västerås bedömdes enligt den senaste
utvärderingen av barnpilotsverksamheten uppskattningsvis bra. Däremot fanns påverkbara faktorer att beakta som inverkade på engagemanget (Västerås stad, 2013). I denna studie är engagemang bland barnpiloter och socialt stöd från ledning på arbetsplatsen därför
intressanta faktorer att beakta i relation till varandra.
2.4 Teoretiskt perspektiv
Det teoretiska perspektivet i denna studie utgår från teorin diffusion of innovation och redogörs för nedan.
2.4.1 Diffusion of innovation
Diffusion of innovation är en relevant teori för att förklara hur nya idéer implementeras och integreras i samhället kopplat till folkhälsoområdet. Teorin grundades år 1962 av Everett M Rogers. Vilka sociala system, strategier och metoder som finns för att möjliggöra en god implementering av en ny idé är avgörande för hur den nya idén antas av en verksamhet. Detta återspeglas också av den norm som skapas kring den nya idén och därmed också hur individerna i den verksamhet som berörs hanterar och antar den nya idén eller
förhållningssättet (Rogers, 2003).
Teorin är från grunden en kommunikationsteori som är utvecklad för att främja innovationer och dess processväg i samhället. Diffusion avser hur den nya idén kommuniceras via det sociala systemet över tid. Innovation är en ny idé som ska antas (Rogers, 2003). Murray (2009) förklarar den teoretiska tillämpningen av diffusion of innovation kring ett praktiskt ramverk. I den föreliggande studien undersöks en metod i Västerås stad som utgår från ett
förhållningssätt kring barnets rättigheter. Varför Murrays tolkning av teorin är en relevant vald utgångspunkt i denna studie.
Teorins diffusionsprocess utgår från fyra grundkategorier: idé, hur den nya idén
kommuniceras i verksamheten, tid och socialt system. Hur innovationen, den nya idéns implementering utvecklas utgörs av idéns relativa fördel som avser vilka fördelar idén genererar för verksamheten. Komplexitet avser hur enkel idén är för de berörda, att förstå innebörden av den. Kompatibilitet innebär att behovet av den nya idén behöver tydliggöras och motiveras. Testbarhet avgör hur idén är testad för implementering och observerbarhet avgör vilka resultat idén kan generera i verksamheten (Hayden, 2019). Samtliga delar inverkar på hur idén antas och integreras i en verksamhet och är således avgörande aspekter för en god utveckling och implementering kring den nya idén i verksamheten (Murray, 2009).
Diffusion of innovation, kan användas för att förklara hur förutsättningar i form av tid och socialt stöd från ledning möjliggör eller inte möjliggör uppdraget som barnpilot i olika verksamheter i Västerås, samt hur engagemanget kan påverkas av olika förutsättningar. Det kan också förklara huruvida väl integrerat och implementerat barnpilotskonceptet är i Västerås. Därför är det intressant att undersöka utifrån denna teoretiska utgångspunkt.
2.5 Problemformulering
Det är av betydelse att beakta och prioritera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för dem som arbetar med barn, ungdomar och dess vårdnadshavare för att ge framtidens barn och ungdomar goda förutsättningar för hälsa och utveckling, utan någon form av utsatthet (Folkhälsomyndigheten, 2020). Livsvillkor, utbildning, socialt stöd och barns
vuxenkontakter är faktorer som ingår i hälsans bestämningsfaktorer (Dahlgren & Whitehead, 1991) och är därmed avgörande för varje individs förutsättningar för hälsa och utveckling. Barnets rättigheter är nu, om inte förr, i samband med att barnkonventionen blev svensk lag ytterst aktuellt att beakta i allt folkhälsoarbete. Med fokus på att bygga starka barn tidigt i livet och agera i rätt lägen för att förebygga att barn råkar illa ut, kan samhället främja goda förutsättningar till en stark generation (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Om det inte finns tillräckligt med förutsättningar som möjliggör för barnpiloter i Västerås att arbeta med barnpilotsuppdraget, går stor del av den handlingskraft som finns för barnets rättigheter i Västerås förlorad. Det behövs vuxna som agerar när barn och ungdomar far illa eller riskerar att göra det. Om inte tidiga insatser främjas, kan det resultera i större
problematik med tiden (Gustafsson et al., 2017). Detta motiverar också att tidiga insatser behöver antas och bidrar enligt UN (2015) till ett hållbart jämlikt samhälle av god hälsa och utveckling. Förhoppningsvis kan den föreliggande studien bidra till betydelsefull kunskap som kan stärka arbetet kring barnets rättigheter i Västerås.
3 SYFTE
Syftet med studien var att undersöka omfattningen av tid som tilldelas barnpilotsuppdraget inom ordinarie verksamheter samt att utvärdera det sociala stödet från ledningen och det enskilda engagemanget kring barnpilotsuppdraget.
3.1 Frågeställningar
• I vilken omfattning har barnpiloter den tid som behövs för att möjliggöra uppdraget som barnpilot i olika verksamheter?
• I vilken omfattning har barnpiloter socialt stöd från ledning kring barnpilotsuppdraget?
• Hur bedömer barnpiloterna det enskilda engagemanget kring barnpilotsuppdraget? • Finns det något samband mellan barnpiloters enskilda engagemang kring
barnpilotsuppdraget och socialt stöd från ledning?
4 METOD OCH STUDIEDESIGN
Föreliggande studie avsåg att mäta förekomst och samband av en tillämpad metod kring barnets rättigheter i Västerås. Därför behövdes metodvalet utgå från en metod som
möjliggjorde en analys som är förenlig med det som avsåg att undersökas. Kvantitativ metod är enligt Bryman (2018) relevant vid avseenden att mäta förekomst och samband i relation till ett fenomen, vilket motiverar det kvantitativa metodvalet, som också möjliggör ett
objektivt förhållningssätt eftersom att ingen direkt kontakt med deltagarna tillfogas (Bryman, 2018). Det speglar förhållningsättet i föreliggande studie där ingen kontakt med
respondenter tillfogats.
Den föreliggande studiens tidsomfattning var begränsad och avsåg att undersöka indikatorer av förutsättningar kring barnpilotsuppdraget. Detta i nutid under ett tillfälle och därmed valdes tvärsnittsstudie som lämplig studiedesign. Tvärsnittsstudie är en relevant studiedesign i kvantitativ metod när indikatorer vill undersökas här och nu, när data samlas in under ett tillfälle, samt då tiden för studien är begränsad (Bryman, 2018).
4.1 Studiepopulation och urval
Studiepopulationen avgör vilken grupp som studeras och urvalet kan utgöra en liten del av studiepopulationen, varför urvalet därmed är avgörande för att vara representativt och för att möjliggöra generaliserbarhet av studien (Bryman, 2018). Studiepopulationen i föreliggande studie avsåg utbildade barnpiloter i Västerås. Totalt finns enligt S. Holm Stålhand (personlig kommunikation, 1 mars 2021) cirka 1000 utbildade barnpiloter i Västerås.
Ett stickprov valdes av studiepopulationen, där de barnpiloter som fanns tillgängliga för att delta i studien enligt deltagarlistor för genomförda barnpilotutbildningar tillfrågades, vilket avgör studiens bekvämlighetsurval. Bryman (2018) beskriver bekvämlighetsurval, där urvalet väljs utifrån dem som finns tillgängliga vid det tillfälle studien genomförs.
Urvalskriterierna var utbildade barnpiloter som arbetar i Västerås. En respondent exkluderades från studien då denne inte uppfyllde urvalskriterierna och var därmed inte relevant för studien. Totalt deltog 112 barnpiloter i undersökningen, varav 55 barnpiloter inom förskola (49%), 23 barnpiloter i grundskola förskoleklass – årskurs 9 (21%), nio barnpiloter på familjecentrum (8%), sex barnpiloter inom myndighetsutövning (5%), sju barnpiloter inom barnhälsovård (6%) och 12 barnpiloter inom övrig verksamhet (11%).
4.2 Enkätutformning
Webbenkäter valdes som datainsamlingsmetod. Det ansågs vara relevant i rådande situation kring Covid-19, eftersom socialt umgänge är en restriktion för att förebygga smittspridning (Socialstyrelsen, 2020). Webbenkäter är också vanligt förekommande som
datainsamlingsmetod i kvantitativa studier, eftersom det förenklar insamling av data genom att nå representanter via länk och e-post (Ejlertsson, 2019).
Webbenkäten skapades i verktyget Google Formulär (https://docs.google.com/forms). Verktyget har tidigare använts i kvantitativa undersökningar i examensarbeten, därmed ansågs det även relevant att tillämpa i denna studie. Det ställdes in så att respondenterna inte behövde vara inloggade för att besvara enkäten. Ett missivbrev utformades för att informera deltagarna om var deltagandet innebar och placerades i första sidan av enkäten (Bilaga A). För hela enkätens utformning (Bilaga B).
4.2.1 Variabler
Åtta enkätfrågor skapades för att besvara samtliga frågeställningar av syftet.
Bakgrundsvariablerna utgjordes av enkätfråga ett och två, gällande vilken verksamhet respondenterna arbetade inom. Till enkätfråga ett fanns förbestämda svarsalternativ i form av ”Förskola”, ”Grundskola förskoleklass- årskurs nio”, ”Fritidsgård”, ”Familjecentrum” och ”Annat”. Om respondenten svarat ”Annat” på denna fråga, ombades denne att specificera sitt svar i enkätfråga två som utgjordes av en fritextsvarsfråga. Bakgrundsfrågor är enligt Bryman (2018) av betydelse för att beskriva urvalet.
Tid valdes ut som en variabel att undersöka som en förutsättning för barnpilotsuppdraget,
då uppdraget ingår som ett extra uppdrag i den befintliga arbetsrollen. Detta mättes genom enkätfråga fem ”Hur bedömer du att du har den tid som behövs för att möjliggöra ditt uppdrag som barnpilot i den verksamhet du arbetar i? Fyll i det alternativ i skalan som stämmer bäst för dig”. Svarsalternativen utgjordes av en likertskala, som innebär ett mått där respondenten kan uppskatta värdet på en skala (Bryman, 2018). Likertskalan bestod av värdet ”1-4”, där 1 motsvarade otillräckligt med tid och 4 motsvarade tillräckligt med tid.
Socialt stöd från ledning, var också en variabel som valdes ut i syfte att undersöka
förutsättningar för barnpilotsuppdraget på arbetsplatsen, då socialt stöd enligt Kaufmann och Kaufmann (2019) är avgörande för att främja goda förutsättningar på arbetsplatsen. För att mäta det sociala stödet från ledning utformades enkätfrågorna sex och sju, med flerindikatorsmått, som avsåg att motsvara olika delar av definitionen av socialt stöd.
Flerindikatorsmått är enligt Bryman (2018) en fördel att använda när det är svårt att mäta ett begrepp med enbart en indikator och därmed behöver komplettera måttet med flera
indikatorer. Detta var relevant för att täcka olika delar av definitionen av socialt stöd i den föreliggande studien.
Enkätfråga sex, angående socialt stöd från ledning avsåg att mäta känslomässigt stöd och utgjordes av fyra påståenden. Dessa var 6a) ”Jag kan vända mig till min chef och få det stöd jag behöver för att klara av mitt uppdrag som barnpilot”, 6b) ”Om jag är osäker kring något i mitt uppdrag får jag stöd av min chef i hur jag ska agera”, 6c) ”Vid situationer som är mentalt påfrestande kan jag vända mig till min chef och få stöd” samt 6d) ”Jag blir uppskattad av min chef för min extra uppgift som barnpilot i verksamheten”. Svarsalternativen var ”Stämmer inte alls”, ”Stämmer delvis”, ”Stämmer helt”.
Enkätfråga sju, angående socialt stöd från ledning avsåg att mäta den praktiska delen av socialt stöd, vilket också gjordes genom ett flerindikatorsmått med två påståenden.
Påståendena för det praktiska stödet var 7a) ”Jag får tydlig information av min chef hur jag ska agera i situationer som uppstår i mitt uppdrag som barnpilot” och 7b) ”Det finns
styrdokument och riktlinjer som beskriver hur jag ska ta ställning och agera i situationer som handlar om barnets rättigheter i verksamheten”. Även här var svarsalternativen ”Stämmer inte alls, ”Stämmer delvis” och ”Stämmer helt”.
Engagemang valdes ut som en variabel för att mäta det enskilda engagemanget hos
barnpiloter. Enkätfråga tre och fyra utformades för att mäta detta.
Enkätfråga tre, utgjordes av ett flerindikatorsmått med fyra påståenden relaterade till barnfokus, civilkurage, kunskap och samverkan som är olika delar av definitionen av barnpilotsuppdraget. Påståendena var 3a) ”Jag tar mig tid till att lyssna på det enskilda barnet” (barnfokus), 3b) ”Jag agerar alltid när ett barn far illa eller riskerar att fara illa” (civilkurage), 3c) ”Jag delar med mig av min kunskap som barnpilot till mina kollegor och ger dem det stöd som behövs för att kunna agera när ett barn far illa eller riskerar att fara illa” (kunskap), 3d) ”Jag har god kontakt med myndigheter och verksamheter som är kopplade till barnpilotskonceptet” (samverkan). Svarsalternativen var ”Stämmer inte alls”, ”Stämmer delvis”, ”Stämmer helt”.
Enkätfråga fyra, utformades i syfte att skapa ett sammanslaget mått för det enskilda engagemanget gällande barnfokus, civilkurage, kunskap och samverkan. ”Hur bedömer du ditt enskilda engagemang vad gäller barnfokus, civilkurage, kunskap och samverkan kring ditt uppdrag som barnpilot?”. Svarsalternativen till denna enkätfråga var ”Inte engagerad”, ”Lite engagerad” och ”Mycket engagerad”.
Enkäten avslutades med en fritextfråga, enkätfråga åtta, där respondenterna fick möjlighet att lägga till något om de ansåg att något av relevans för ämnet saknades i enkäten.
4.3 Datainsamling
Innan publicering av webbenkäten genomfördes en pilotstudie av en utbildad barnpilot, för att möjliggöra respons över frågornas utformning. Enligt Bryman (2018) är pilotstudier att föredra för att bli upplyst om något inte stämmer eller om måtten inte avser att mäta vad som avser att undersökas. Däremot genererade inte pilotstudien i någon förbättringsmöjlighet och därmed genomfördes inga ändringar i webbenkäten före publicering.
Barnombudsman på Förebyggarcentrum bistod med hjälp av datainsamlingen eftersom denne hade tillgång till kontaktuppgifter och var därmed den som skickade ut webbenkäten till urvalet. Webbenkäten skickades ut den 8 mars år 2021 via e-post till 230 barnpiloter och publicerades samtidigt via ett inlägg med länk på den öppna Facebooksidan,
Barnpilotverksamheten i Västerås (2021), som har totalt 659 följare. Länken till enkäten skickades ut via e-post och Facebooksidan med texten;
Hej alla barnpiloter! Under förra året hade vi en praktikant från
Folkhälsoprogrammet, som har valt att fokusera på er i sitt examensarbete. Så nu behöver vi er! Jag vore tacksam om ni som är barnpiloter, vill gå in på länken och besvara enkäten. Den kommer att vara otroligt värdefull för barnpilotsverksamheten i framtiden och dessutom ge oss en bild av hur det ser ut och vad vi kanske behöver förändra och förbättra för att arbetet för barnets bästa ska genomsyra alla verksamheter. Dessutom hjälper ni Pernilla att göra ett riktigt bra arbete. Enkäten tar fem minuter att fylla i, och det är åtta frågor. I början av enkäten finns mer information från Pernilla och också kontaktuppgifter till henne om du har någon fråga. Sista dag för att svara är 22 mars. Jag och Pernilla tackar på förhand för alla svar! /S. Holm Stålhand.
Utöver detta lades också en kort text in som kopierades från missibrevet, texten innefattade den första delen av missivbrevet och bestod av en hälsning från undersökaren och syftet med enkätstudien.
Systematiska fel upptäcktes i verktyget under tiden enkäten fanns publicerad, detta innebar att respondenterna under några timmar inte hade möjlighet att besvara enkäten. Orsaken var att enkätverktyget var inställt så att endast ett svarsalternativ kunde besvaras. Däremot gick det inte att besvara ett svarsalternativ under varje påstående i de frågor som avsåg
flerindikatormått. Det var därför inte möjligt att behålla den inställningen. För att åtgärda detta krävdes ett förtydligande i frågan där ett svar per påstående skulle besvaras.
Information om det systematiska felet skickades ut till berörda. Det genomfördes också ett test när det systematiska felet upptäcktes och därför räknas den enkäten inte med i
resultatet. Information skickades ut den 9 mars år 2021 av barnombudsman på
Facebooksidan för att informera om det uppkomna felet, med texten ”Några har haft problem med att fylla i enkäten för barnpiloter. Om du är en, snälla – testa igen – det ska funka nu”. Enkäten fanns publicerad på nätet under två veckor, för att möjliggöra att så många
respondenter som möjligt hade förutsättningar till att besvara enkäten. Då enkäten riktar sig mot yrkesverksamma barnpiloter var det av betydelse att enkäten fanns tillgänglig att
besvara under en tid för att inte belasta de vardagliga arbetsuppgifterna. En påminnelse skickades ut av barnombudsman den 16 mars år 2021, både via e-post och Facebooksidan,
med texten ”Hej barnpilot! Om du ännu inte svarat på enkäten, så blir jag otroligt tacksam om du har några minuter och gör det. Vi behöver just ditt svar”.
Totalt antal visningar på de inlägg som publicerades på Facebook var 8 mars 235 visningar, 9 mars 99 visningar och 16 mars 241 visningar. Totala räckvidden av inläggen var därmed 575 visningar.
4.3.1 Bortfall
Det gick enbart att få en översikt av vilken räckvidd, det vill säga antal visningar som
webbenkätens utdelning genererat, men inte unika visningar. Därför var det inte möjligt att avgöra om det var samma eller olika personer som sett inläggen och inte heller om det enbart var urvalet som omfattades av sidvisningarna. På grund av dessa svårigheter var det därför inte möjligt att bedöma det externa bortfallet, vilket enligt Bryman (2018) avser hur många som tillfrågats men avböjt deltagande i studien.
Internt bortfall, vilket Bryman (2018) förklarar som enkätfrågor som inte besvarats eller besvarats felaktigt, förkom för de enkätfrågor som utgjordes av flerindikatorsmått (Tabell 1). Anledning till de interna bortfallen var att respondenterna besvarat fler än ett svarsalternativ per påstående, trots att det tydliggjordes i frågan att enbart ett svarsalternativ per påstående avsåg att besvaras. Interna bortfall där något svarsalternativ inte var besvarat förekom inte i denna studie. Det förebyggdes genom en inställning där det krävdes minst ett svar på varje fråga för att gå vidare i enkäten.
Tabell 1. Tabell som redogör för de interna bortfallen.
ENKÄTFRÅGA Bortfall
3a. Jag tar mig tid till att lyssna på det enskilda barnet 2
3d. Jag har god kontakt med myndigheter och
verksamheter som är kopplade till barnpilotskonceptet
1
6a. Jag kan vända mig till min chef och få det stöd jag behöver för att klara av mitt uppdrag som barnpilot
1
6d. Jag blir uppskattad av min chef för min extra uppgift som barnpilot i verksamheten
1
7a. Jag får tydlig information av min chef hur jag ska agera i mitt uppdrag som barnpilot
3
7b. Det finns styrdokument och riktlinjer som beskriver hur jag ska ta ställning och agera i situationer som handlar om barnets rättigheter i verksamheten
4.4 Databearbetning
Den insamlade datan bearbetades i analysprogrammet SPSS (IBM SPSS Statistics för Windows, Version 26.0, Armonk, NY: IBM Corp). Programmet är enligt Bryman (2018) vanligt förekommande och relevant att använda vid analys av data i kvantitativ metod. I ett första stadie registrerades samtliga frågor i enkäten, där varje enskild fråga i enkäten fick ett eget id nummer, baserat på det nummer frågorna hade i enkäten. För de frågor som innefattade flerindikatorsmått, registrerades varje enskilt påstående som enskilda variabler i SPSS, där numret var detsamma som den tillhörande enkätfrågan, följt av a, b, c och d. Varje enkätfråga utgör i programmet en enskild variabel, som utgår från mått baserade på ordinal, nominal och intervallskalenivåer. Svarsalternativen numrerades enligt lika ordning som i enkäten. Enkäterna tilldelades det id- nummer det hade i Google Formulär även i SPSS, för att underlätta att hitta berörd enkät vid eventuella fel.
För enkätfråga nummer åtta, formulerades svaren i ett eget word dokument, till de id- nummer enkätsvaren var kopplade till. Enkätfråga nummer två avsåg en selektiv fråga som enbart skulle besvaras om ”annat” hade besvarats på föregående fråga. Den frågan fick ett omfattande internt bortfall enligt statistikprogrammet. Däremot är detta inte medräknat som internt bortfall i studien eftersom frågan är en selektiv fråga. Selektiva frågor utgör
följdfrågor till följd av ett visst svar från tidigare fråga (Ejlertsson, 2019). Samtliga som svarat annat på enkätfråga ett, besvarade även enkätfråga nummer två.
Svarsalternativen kodades om för enkätfråga nummer fem ”I vilken omfattning anser barnpiloter att de har den tid som behövs för att möjliggöra uppdraget som barnpilot i den verksamhet de arbetar på?”. Det dikotomiserades från 1-2 till svarsalternativ ”Otillräckligt med tid” och 3-4 till ”Tillräckligt med tid”. Det var lämpligt att dikotomisera likertskalan för att förenkla tolkning och formulering av resultatet. Dikotomisering innebär att koda om svarsalternativen från flera till två svarsalternativ (Maccallum et al., 2002).
För enkätfråga nummer två kring vilken verksamhet respondenterna arbetade på, kodades de 16 olika svarsalternativen om till tre passande svarsalternativ eftersom vissa svar kunde anses som utpekande till specifika verksamheter. De svarsalternativ som valdes var ”Myndighetsutövning” ”Barnhälsovård” och ”Övriga verksamheter” och delades in enligt: Myndighetsutövning – biståndshandläggare LSS, socialtjänst, socialtjänst vuxna.
Barnhälsovård – BUP, BVC, elevhälsoenheten. Övriga verksamheter – kyrka, tolvstegs öppenvård, ideell organisation, scouting, gymnasiesärskola, korttidsboende,
fastighet/kvartersvärd, bibliotek, nattvandrare och skola åk 4-9.
Svarsalternativen till resterande frågor behöll sin ursprungliga utformning inför analysen.
4.5 Analys
För att besvara den första deskriptiva frågeställningen angående omfattning av variabeln tid för att genomföra uppdraget som barnpilot i olika verksamheter, genomfördes en deskriptiv univariat analys som redogjordes av en frekvenstabell. Deskriptiva analyser avser att beskriva
omfattning av en variabel och kan utgöras av en univariat analys där frekvenstabeller möjliggör en översikt av omfattning över den insamlade datan (Bryman, 2018)
Den andra deskriptiva frågeställningen, som avsåg att redogöra för omfattning av socialt stöd från ledning, besvarades också genom en univariat analys och redogjordes av två
frekvenstabeller där den ena redogjorde för omfattningen av emotionella delen av socialt stöd från ledning och den andra för den praktiska delen av socialt stöd från ledning.
Den tredje deskriptiva frågeställningen avsåg att beskriva omfattning av barnpiloters enskilda engagemang och besvarades också av en univariat analys och redogjordes av en frekvenstabell som gav översikt över engagemanget kring barnfokus, civilkurage, ökad kunskap och samverkan. Den sammanslagna variabeln för engagemang redogjordes av ett cirkeldiagram, som också är en relevant metod för att presentera resultat av en univariat analys i kvantitativ metod enligt Bryman (2018).
Den fjärde, analytiska frågeställningen som avsåg att undersöka samband mellan variablerna enskilt engagemang och socialt stöd från ledning, besvarades genom en bivariat
korrelationsanalys. Analysmetoder i kvantitativ metod väljs efter vad som avser att undersökas. En relevant metod som avser att undersöka samband mellan två variabler är enligt Field (2009) bivariat korrelationsanalys, därför valdes den statistiska analysmetoden i föreliggande studie. Vidare finns olika tillvägagångssätt att tillämpa för att mäta sambandet i en bivariat korrelationsanalys beroende på vilken skalnivå måtten och variablerna är
utformade (Field, 2009).
Båda variablerna, enskilt engagemang och socialt stöd från ledning, var kategoriska och avsåg en kvotskala som utgjordes av ordinalvariabler. Spearman korrelation ansågs därmed relevant att tillämpa, då det enligt Field (2009) är en lämplig analysmetod när variabler utgörs av ordinalskala och därmed ska rangordnas. Det genomfördes sex
korrelationsanalyser, en korrelation per påstående för den emotionella och praktiska delen av socialt stöd, i relation till engagemang.
Före analysen är det fördelaktigt att undersöka huruvida den insamlade datan är normalfördelad eller inte. Normalfördelning innebär att värdet ligger nära medelvärdet (Bryman, 2018). Den insamlade datans normalfördelning testades genom ett histogram i SPSS. Samtliga variabler som studien avsåg att mäta sambandet för var normalfördelad. Därmed valdes Spearman korrelation för att besvara den analytiska frågeställningen i denna studie. Sperman korrelation kan enligt Field (2009) användas vid data som är både
normalfördelad och snedfördelad.
Korrelationsanalys möjliggör att mäta om sambandet är positivt eller negativt samt styrkan av sambandet. Detta beskrivs genom korrelationskoefficient, rs=0 ± 1 är ett positivt samband
och det under 0 innebär ett negativt samband. + .1 innebär ett svagt positivt samband, + .3 ett medelstarkt positivt samband och + .5 ett starkt positivt samband. Vid ett positivt samband innebär det att om den ena variabeln ökar, kommer också den andra variabeln att öka. Vid ett negativt samband innebär det motsatta, att om den ena variabeln minskar, minskar även den andra variabeln (Field, 2009).
I den föreliggande studien valde signifikansnivån att tolkas för den analytiska frågeställningen genom ett p-värde på < 0.05. Denna nivå av p-värde är vanligt
förekommande vid samhällsforskning. I det fall sambandet är signifikant har det inte uppkommit av slumpen. Om det inte är signifikant är sannolikheten hög att sambandet uppkommit av slumpen och det statistiska sambandet går därför inte att konstatera (Bryman, 2018).
4.6 Kvalitetskriterier
Kvalitetskriterier är avgörande för att förutsätta kvalitét i forskning enligt Bryman (2018). I den föreliggande studien har validitet, reliabilitet och generaliserbarhet antagits där
undersökaren genomgripande haft ett objektivt förhållningssätt.
Det fanns en svårighet i att finna validerade frågor till ämnet eftersom det som undersökts utgår från ett lokalt utvecklat program. Vid utformning av frågor i enkäten var avsikten att formulera frågor som kunde besvara frågeställningarna till syftet. Detta utifrån hur
begreppen var definierade i bakgrunden, för att ta hänsyn till studiens ytvaliditet. Definition av begreppen förutsätter ytvaliditeten i kvantitativa studier, som avgörs av huruvida ett nytt framtaget mått överensstämmer med det begrepp som avser att mätas (Bryman, 2018). Genom att utveckla enkätfrågor efter tydlig definition av begreppen förutsätter det också studiens interna och externa validitet. Studiens trovärdighet och överförbarhet motsvaras av intern och extern validitet. Intern validitet kan förklara hur trovärdigt resultatet är och extern validitet hur överförbart resultatet är i andra sammanhang (Bryman, 2018).
Reliabilitet finns i olika former som exempelvis intern reliabilitet, interbedömarreliabilitet och stabilitet. Interbedömarreliabilitet avgör exempelvis huruvida undersökarens tolkning kan generaliseras och tolkas likadant av andra observatörer, i föreliggande studie har endast en person tolkat datamaterialet. Intern reliabilitet avgör huruvida måtten är pålitliga och stabilitet reliabilitet avgör huruvida svaren vore detsamma vid liknande mätning under annat tillfälle (Bryman, 2018). Den genomförda pilotstudien förutsätter dess stabilitet men också interna reliabilitet genom att testa hur frågorna tolkas och för att avgöra dess pålitlighet. Pilotstudien förutsätter även ytvaliditet, eftersom pilotstudier enligt Bryman (2018) möjliggör feedback kring om respondenten anser att de utformade måtten i enkäten överensstämmer med vad som avser att undersökas.
Generaliserbarhet avgör huruvida studien är tillämpbar och representativ i andra sammanhang för samma studiepopulation (Ejlertsson, 2019). I föreliggande studie är svarsfrekvensen låg i förhållande till det antal barnpiloter studiepopulationen består av och som enkäten förmodats skickats ut till, vilket påverkar generaliserbarheten.
4.7 Etiska ställningstaganden
Enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) behöver etiska krav beaktas vid undersökningar som berör människor. För att bemöta detta i föreliggande studie placerades ett missivbrev i första sidan av webbenkäten (Bilaga A). Missivbrevet informerade om vad deltagandet innebär för respondenten, om studiens syfte
och det frivilliga deltagandet, vilket avsåg att bemöta det Bryman (2018) förklarar som
informationskravet. Det framkom också att den insamlade datan behandlas konfidentiellt där enbart undersökaren hade tillgång till enkäterna, detta tog hänsyn till konfidentialitetskravet. Vidare tydliggjordes att deltagarna godkände samtycke genom att skicka in enkäten, vilket uppfyllde samtyckeskravet. Slutligen framkom i missivbrevet huruvida datan skulle komma att användas och tog hänsyn till nyttjandekravet. Samtliga delar tillgodosåg
informationskravet, konfidentialitetskravet, samtycke och nyttjandekravet vilka är avgörande för att bemöta kraven för samhällsforskning för att skydda deltagarnas integritet (Bryman, 2018).
Enligt The General Data Protection Regulation [GDPR], en lagstiftning som avser att skydda gemene mans integritet, är det av betydelse att ta hänsyn till huruvida de insamlade
uppgifterna hanteras vid webbenkätundersökningar (Ejlertsson, 2019). Hänsyn har tagits till GDPR då respondenterna inte behövde vara inloggade på Google för att besvara enkäten. Etiska aspekter har även beaktats vid databearbetningen, där viss data har kodats om för att försvara respondenternas integritet, där inget svar skulle kunna kopplas till någon
5 RESULTAT
Resultatet presenteras i en kronologisk ordning utifrån syftets frågeställningar.
5.1 Omfattning av tid för uppdraget som barnpilot i olika verksamheter
Inom samtliga verksamheter var det fler respondenter som angav att de hade tillräckligt med tid för barnpilotsuppdraget, än de som angav att de inte hade den tid som behövdes.Tillräckligt med tid förekom i störst utsträckning inom familjecentrum, där samtliga angav att de hade tid (100%), följt av barnhälsovård (86%), förskola (67%), myndighetsutövning (67%), övriga verksamheter (67%) och grundskola (57%) (Tabell 2).
Nästan hälften av barnpiloterna i grundskolan (43%) rapporterar att det finns otillräckligt med tid. De resterande respondenter som rapporterat otillräckligt med tid är förhållandevis låg, men förekommer i samtliga verksamheter förutom familjecentrum (Tabell 2). Det framkom i den öppna frågan av enkäten att mer tid behövs för barnpilotsuppdraget, där det poängterades att mer tid behövs under interna möten för att lyfta frågor kring
barnpilotsuppdraget.
Tabell 2. Frekvenstabell där omfattning av tid för barnpilotsuppdraget redogörs i olika verksamheter.
VERKSAMHET Otillräckligt med tid Antal (%) Tillräckligt med tid Antal (%) n= totalt antal Förskola 18 (33%) 37 (67%) 55 Grundskola förskoleklass – årskurs 9 10 (43%) 13 (57%) 23 Familjecentrum 0 9 (100%) 9 Myndighetsutövning 2 (33%) 4 (67%) 6 Barnhälsovård 1 (14%) 6 (86%) 7 Övriga verksamheter 4 (33%) 8 (67%) 12
5.2 Omfattning av socialt stöd från ledning för barnpilotsuppdraget
Denna del av resultatet är uppdelad i emotionell och praktisk del av socialt stöd från ledning.5.2.1 Emotionell del av socialt stöd från ledning
Resultatet visar att den emotionella delen av socialt stöd från ledningen förekom i någon utsträckning bland de flesta av respondenterna. Den dimension av emotionellt stöd som störst andel respondenter angav att de hade gällde huruvida de kunde vända sig till sin chef vid situationer som är mentalt påfrestande (74 %). Därefter angav 60,4 % att de kunde vända sig till sin chef för att få det stöd de behöver och 58 % att de kan få stöd i hur de ska agera om de känner sig osäkra över något i uppdraget som barnpilot. Den dimension av emotionellt stöd som förekom i lägst utsträckning gällde huruvida de blev uppskattade av chefen för sin extra uppgift som barnpilot i verksamheten (50,5 %) (Tabell 3).
En fjärdedel av respondenterna rapporterade att de delvis kunde vända sig till chefen och få stöd för att klara av uppdraget som barnpilot, om de var osäkra kring något i uppdraget och vid uppskattning av chefen. Vidare rapporterade 19% att de delvis får stöd av chefen vid mentalt påfrestande situationer kring barnpilotsuppdraget. För samtliga dimensioner av emotionellt stöd fanns det respondenter som angav total avsaknad av sådant stöd, där den största avsaknaden av stöd gällde huruvida de blev uppskattade av chefen för sin extra uppgift som barnpilot i verksamheten (14,4%) (Tabell 3).
Tabell 3. Frekvenstabell över den emotionella delen av socialt stöd från ledning för barnpiloter i
Västerås. PÅSTÅENDEN – emotionell del av socialt stöd från ledning Stämmer inte alls Antal (%) Stämmer delvis (Antal (%) Stämmer helt Antal (%) n= totalt antal
Jag kan vända mig till min chef och få det stöd jag behöver
8 (7,2%) 36 (32,4%) 67 (60,4%) 111
Om jag är osäker kring något i mitt uppdrag får jag stöd av min chef i hur jag ska agera
10 (9%) 37 (33%) 65 (58%) 112
Vid situationer som är mentalt påfrestande kan jag vända mig till min chef och få stöd
8 (7%) 21 (19%) 83 (74%) 112
Jag blir uppskattad av min chef för min extra uppgift som barnpilot i verksamheten
5.2.2 Praktisk del av socialt stöd från ledning
Vad gäller den praktiska delen av socialt stöd från ledning angav 38 % av respondenterna att de fick tydlig information från chefen angående hur de ska agera i uppdraget som
barnpilot. Lika många angav att de delvis fick sådan information, medan nästan en fjärdedel angav att de helt saknade den typen av information (Tabell 4).
De flesta av respondenterna angav att det fanns styrdokument och riktlinjer kring barnets rättigheter i verksamheten (67 %). Därtill angav en fjärdedel av respondenterna att det delvis fanns sådana styrdokument och riktlinjer i verksamheten, medan endast ett fåtal angav att det helt saknades (Tabell 4).
Tabell 4. Frekvenstabell över den praktiska delen av socialt stöd från ledning för barnpiloter i
Västerås.
PÅSTÅENDEN – praktisk del av socialt stöd från ledning Stämmer inte alls Antal (%) Stämmer delvis (Antal (%) Stämmer helt Antal (%) n= totalt antal Jag får tydlig
information av min chef hur jag ska agera i mitt uppdrag som barnpilot
27 (24%) 41 (38%) 41 (38%) 109
Det finns styrdokument och riktlinjer som beskriver hur jag ska ta ställning och agera i situationer som handlar om barnets rättigheter i verksamheten
5.3 Barnpiloters enskilda engagemang kring barnpilotsuppdraget
Det fanns ett omfattande engagemang för barnfokus (80%), civilkurage (91,2) och ökad kunskap (64,9%). Däremot fanns ett lägre engagemang vad gäller samverkan kring kontakt med myndigheter och verksamheter som är kopplade till barnpilotskonceptet, där 38% har god kontakt med dessa. 53% har rapporterat att det stämmer delvis och 9% hade ingen kontakt alls. Det är låg procentuell andel som rapporterade stämmer inte alls kringengagemanget för barnfokus, civilkurage, ökad kunskap och samverkan, men det förekom fortfarande viss procent som rapporterade inget engagemang alls kring dessa områden (Tabell 5).
Tabell 5. Deskriptiv analys av en frekvenstabell kring engagemang för barnfokus, civilkurage, ökad
kunskap och samverkan som barnpilot.
ENSKILT ENGAGEMANG Stämmer inte alls Antal (%) Stämmer delvis Antal (%) Stämmer helt Antal (%) n = totalt antal Barnfokus 5 (5%) 16 (15%) 89 (80%) 110 Civilkurage 3 (2,6%) 5 (4,4%) 104 (91,2) 112 Ökad kunskap 3 (2,6%) 35 (30,7%) 74 (64,9%) 112 Samverkan 10 (9%) 59 (53%) 42 (38%) 111
Det fanns generellt ett omfattande enskilt engagemang för det sammanslagna måttet kring barnfokus, civilkurage, ökad kunskap och samverkan bland barnpiloter i Västerås, då 83% av respondenterna rapporterade att de var mycket engagerade och 17% rapporterade ett lågt enskilt engagemang. Ingen respondent rapporterade inget engagemang.
5.4 Samband mellan barnpiloters enskilda engagemang och socialt stöd
från ledning
Av den emotionella delen av socialt stöd från ledning fanns det ett positivt men svagt
signifikant samband mellan barnpiloters enskilda engagemang och att kunna vända sig till sin chef kring uppdraget som barnpilot (rs=.23, p= 0.015). Detta innebär att ju mer stöd
barnpiloter fick av chefen om de kände sig osäkra, vid mentalt påfrestande situationer och vid högre uppskattning var även det enskilda engagemanget mer omfattande. Sambandet var signifikant.
Det fanns inga signifikanta samband mellan barnpiloters enskilda engagemang och
huruvida de kan vända sig till sin chef om de kände sig osäkra över något kring uppdraget som barnpilot (rs=.11, p= 0.23), eller mellan engagemang och huruvida de kunde vända sig
samt mellan enskilt engagemang och för dem som kände sig uppskattade av sin chef för det extra uppdraget som barnpilot (rs=.18, p= 0.052).
Av den praktiska delen av socialt stöd från ledning fanns ett positivt men svagt samband mellan enskilt engagemang bland barnpiloter och huruvida de fick information av sin chef kring uppdraget som barnpilot (rs=.2, p= 0.036), samt mellan det enskilda engagemanget
och om det fanns styrdokument och riktlinjer över arbetet kring barnets rättigheter (rs=.33,
p < 0.001). Detta innebär att ju mer information de fick av chefen kring uppdraget som barnpilot och i de fall om det fanns styrdokument och riktlinjer över arbetet kring barnets rättigheter påverkades också barnpiloters engagemang positivt. Samtliga samband var signifikanta.
6 DISKUSSION
Metod- och resultatdiskussion redogörs för enligt nedan. Kvalitetskriterier och etiska ställningstaganden diskuteras löpande i de olika delarna.
6.1 Metoddiskussion
I metoddiskussionen diskuteras de metodologiska ställningstaganden som gjorts i studien.
6.1.1 Metodval och studiedesign
Eftersom omfattning av olika förutsättningar avsåg att undersökas samt samband mellan olika variabler, valdes kvantitativ metod. Omfattning och samband är lämpligt att studera i kvantitativ metod samt tvärsnittstudie som studiedesign enligt (Bryman, 2018) vilket också motiverar studiedesignens lämplighet och styrka för studien. En svaghet är att det inte var möjligt att undersöka respondenternas upplevelser kring de olika förutsättningarna och dess betydelse för barnpilotsuppdraget. Det vore däremot möjligt med en kvalitativ metod, eftersom kvalitativ metod enligt Bryman (2018) möjliggör en djupare förståelse genom att studera subjektiva upplevelser. Något som däremot vore en svaghet med kvalitativ metod i detta avseende är att det förmodligen vore svårare att få med samma bredd av
yrkeskategorier i resultatet genom ett fåtal intervjuer.
Det är inte möjligt enligt Ejlertsson (2019) att undersöka kausala, orsakssamband i tvärsnittstudier, vilket ses som en svaghet i studien eftersom det enbart var möjligt att undersöka samband, men inte hur de olika variablerna påverkar varandra. Det vore
intressant att undersöka om tid eller det sociala stödet från ledning kunde vara en orsak till huruvida barnpiloters enskilda engagemang påverkas. För att möjliggöra att mäta
orsaksamband mellan variabler vore en longitudionell studiedesign nödvändig (Merrill, 2013). Det var inte möjligt i detta fall eftersom studien hade en begränsad tidsomfattning.
Den kvantitativa metoden förutsätter enligt Bryman (2018) objektivitet då undersökaren inte har någon direkt kontakt med respondenterna och inte kan väga in subjektiva upplevelser vid tolkning av datan (Bryman, 2018). Detta överensstämmer även med denna studie, vilket försvarar objektiviteten och anses som en styrka, trots att enbart en person tolkat den insamlade datan.
6.1.2 Studiepopulation och urval
Urvalets bredd av olika professioner kan främja generaliserbarheten. Även om
svarsfrekvensen var förhållandevis låg i relation till de som blivit tilldelad förfrågan om att delta i studien kan urvalet anses representativt för studiepopulationen, med motivering av den nyansering av olika verksamheter och professioner urvalet men också respondenterna består av. Representativt urval främjar enligt Bryman (2018) generaliserbarheten. Något som vidare kan diskuteras är att nästan hälften av svarsfrekvensen tillhör verksamheten förskolor. Det genererar en ojämn fördelning av verksamheter där majoriteten av svarsfrekvensen tillhör förskolor och vidare grundskolor. För att möjliggöra en jämnare fördelning kunde en annan mer styrd urvalsmetod valts, men var inte möjligt i den föreliggande studien, dels då samtliga utbildade barnpiloter behövdes tillfrågas för att möjliggöra den rekommenderade svarsomfattningen för uppsatsen men också av etiska skäl, då det inte var möjligt att få tillgång till specifika uppgifter om de utbildade barnpiloterna.
Barnpiloter i olika verksamheter kan ha olika uppfattning och förutsättningar kring
uppdraget som barnpilot. Detta kan försvåra studiens reliabilitet vad avser stabiliteten och är en svaghet i föreliggande studie. Stabilitet reliabilitet avgör hur pass studiens resultat vore detsamma vid liknande undersökning vid ett annat tillfälle (Bryman, 2018). Idet fall studien skulle undersökts igen med likadant urval, finns möjligheten att barnpiloter från andra verksamheter och fler från de verksamheter som deltagit, deltar i den undersökningen. Därmed kan det generera i nya fynd som inte framkommit i föreliggande studie. Det kan också ifrågasätta generaliserbarheten vilket då utgör en svårighet för resultatet att gälla för hela studiepopulationen. Det förekom inga barnpiloter som arbetade på fritidsgårdar, som var ett förbestämt alternativ till enkätfråga ett, trots att det enligt S. Holm Stålhand
(personlig kommunikation, 1 mars 2021) finns flera barnpiloter som arbetar på fritidsgårdar i Västerås. Det är en svaghet att deras perspektiv faller bort.
6.1.3 Enkätutformning
Med motivering av rådande situation kring covid-19 och dess restriktioner kring social distansiering (Socialstyrelsen, 2020), behövde webbenkäter användas för att nå
respondenter. Google docs Formulär ansågs vara ett enkelt och användbart verktyg för att skapa en webbenkät för det som avsåg att undersökas. En svaghet med vald
datainsamlingsmetod är däremot att det inte går att försvara utifrån GDPR, som avser att skydda människors integritet (Ejlertsson, 2019), eftersom all data på nätet lagras någonstans. Det innebär att det inte går att garantera full kontroll över den insamlade datan vilket
påverkar konfidentialiteten. Universalism som etisk ståndpunkt kan därför också
ifrågasättas. Univeralism innebär i förhållande till etik, att etiska regler ska hållas och inte brytas för att inte riskera att skada samhällsforskningen (Bryman, 2018). Detta bemöttes
delvis av en inställning där respondenterna inte behövde vara inloggade på Google för att besvara enkäten, vilket motiveras som en etisk styrka, eftersom det är av betydelse att ta hänsyn till etiska ställningstaganden för att skydda deltagare i all forskning (Riksdagen (2003:460). Det kan däremot försvaras av att den föreliggande studien utförs på kandidatnivå och därmed inte utgör grund för samhällsforskning.
Inledningsvis fanns en avsikt att undersöka skillnader i förutsättningar mellan verksamheter, det perspektivet valdes sedan bort för den del som avsåg socialt stöd från ledning, då det inte var möjligt att genomföra på grund av uppsatsens omfattning och tidsram. Ytterligare en motivering till att det valdes bort var att det var få respondenter inom vissa av
verksamheterna och även ojämn fördelning mellan verksamheterna, vilket hade gjort det svårt att undersöka skillnader på ett tillförlitligt sätt.
Eftersom frågorna är utformade av undersökaren och inte validitetstestade, kan det ha påverkat studiens överförbarhet och därmed studiens externa validitet. Validitetstestade frågor som är beprövade att mäta det som avser att mätas, stärker studiens trovärdighet och därmed den interna validiteten (Bryman, 2018). Däremot kan en styrka med föreliggande studie vara att ytvaliditet främjas av att frågorna skapats efter tydliga definitioner av de variabler som avsåg att undersökas.
Den interna reliabiliteten kan ifrågasättas i föreliggande studien då frågorna är utformade av undersökaren och inte testade innan, däremot kunde den interna reliabiliteten stärkts ytterligare genom att testa frågorna med Cronbachs alfa, som är ett vanligt mått för att mäta intern reliabilitet enligt Bryman (2018). För att göra det krävs det index av frågorna.
Optimalt hade varit att göra ett index för de frågor med flerindikatorsmått för att få
sammanslagna variabler som mätte det som avsågs mätas, men var däremot inte möjligt på grund av nivån på uppsatsen och tidsomfattningen. För att underlätta respondenternas tolkning för vad som avsåg att undersökas, förklarades det istället i enkätfrågorna vilka frågor som tillhörde respektive del av socialt stöd. Detta förutsatte den externa validiteten då frågorna tolkningsutrymme minimerades av dess tydlighet. Ett sammanslaget mått utfördes för att mäta engagemanget för att underlätta att besvara den analytiska frågeställningen men ett index vore egentligen att föredra även där för att främja studiens interna reliabilitet. Den öppna frågan som gav möjlighet för respondenterna att lägga till något de ansåg saknas i undersökningen, var betydelsefull vid tolkning av analysen och vid sammanställning av resultatet då delar av resultatet kunde motiveras och förklaras av de svar som inkommit i den öppna frågan. Däremot kan det ha påverkat internbedömarreliabiliteten eftersom enbart en person har tolkat svaren i den öppna enkätfrågan och anses därmed vara en svaghet.
Interbedömarreliabilitet avgörs enligt Bryman (2018) av huruvida den insamlade datan har tolkats.
6.1.4 Datainsamling
Den genomförda pilotstudien generade inte någon förbättringsmöjlighet, vilket kan anses vara en svaghet i föreliggande studie eftersom systematiska fel sedan upptäcktes efter enkäten var publicerad. Att enbart en barnpilot valdes ut som testpilot var medvetet för att inte riskera att missa eventuella deltagare eftersom det fanns begränsat antal barnpiloter. Däremot kunde det systematiska felet kanske ha förebyggts av fler pilotstudier. Det
