Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen är uppdelad efter hur studiens frågeställningar är besvarade och från ett teoretiskt perspektiv och redogörs för enligt nedan.

6.2.1 Tid som förutsättning för uppdraget som barnpilot i olika verksamheter

Resultatet påvisade att tid fanns i högre omfattning för att möjliggöra uppdraget som barnpilot i samtliga verksamheter som rapporterats i föreliggande studie och även om det förekom brist av tid för att möjliggöra uppdraget som barnpilot, så rapporterade majoriteten att tillräckligt med tid fanns. Detta anses positivt i den aspekt att tid som förutsättning finns för att bemöta barnkonventionen som lag i det praktiska arbetet i Västerås. Resurser är avgörande för att ha förutsättningar till att omsätta lagen i praktiken enligt Ponnert & Sonander (2019).

Den senaste utvärderingen av barnpilotsverksamheten lyfte tidsresurs som en

förbättringsåtgärd för barnpiloter (Västerås stad, 2013), därmed är det positivt och kan ses som en förbättring att barnpiloter i föreliggande studie uppskattar att tid finns för uppdraget som barnpilot i verksamheten. Det är ändå relevant att notera förekomst av viss tidsbrist kring arbetet för barnets rättigheter i flera verksamheter. Den verksamhet som rapporterade högre omfattning av otillräckligt med tid är grundskolan. En möjlig förklaring till det kan vara att de som arbetar med, framförallt barn och ungdomar har stora barngrupper på för lite personal vilket försvårar möjligheten att hinna med arbetet till fullo. Detta kan jämföras med vad Eriksson & Engström (2015) lyfter i resultatet av deras studie, där brist av tid i arbetet på grund av för många patienter kan påverka den anställdes produktivitet och engagemang. Den studien avser att undersöka sjukvårdspersonal med för många patienter per anställd, men anses ändå jämförbart i den föreliggande studien med motivering av för stora barngrupper per personal vilket kan generera i brist av tid för att förutsätta arbetet kring

barnpilotsuppdraget. Resultatet kan också ifrågasättas av den lägre andel barnpiloter som deltagit i studien, ifall de som deltagit har förutsättningar av tid, men huruvida tiden finns för övriga barnpiloter som inte deltagit saknas. Det kan därmed ifrågasättas om tidsbrist varit en anledning till att de inte deltagit i studien.

6.2.2 Socialt stöd från ledning som förutsättning för barnpilotsuppdraget

Trots att barnpiloter i Västerås förhållandevis hade goda förutsättningar av socialt stöd från ledning i uppdraget som barnpilot, förekom det ändå brister i olika dimensioner av socialt stöd som är av betydelse för professioners engagemang och produktivitet i arbetet för barnets rättigheter. För att möjliggöra ett hållbart arbete för barnets rättigheter krävs ett

helhetsperspektiv och ett arbete i samverkan mellan olika professioner (SBU, 2020), därför behöver påverkbara faktorer som förutsätter professioners möjlighet till ett produktivt engagerat arbete främjas. Socialt stöd och barns trygga vuxenkontakter ingår också som en del av hälsans bestämningsfaktorer (Dahlgren & Whitehead, 1991), för att dessa professioner ska inneha förutsättningar till att vara barns trygga vuxenkontakter, är socialt stöd från ledning på arbetsplatsen även en förutsättning.

I den aspekt att det förekommer brister av socialt stöd från ledning för att möjliggöra uppdraget som barnpilot, finns risk att utsatta barn och ungdomar inte har tillräckligt med vuxna som agerar när och där det behövs. Om det inte ageras i tid, kan det i ett längre

perspektiv generera större problematik för barnen och vidare för samhället, vilket Gustafsson et al. (2017) redogör för i sin studie, där betydelsen av tidiga insatser är avgörande för att förebygga problematik senare i livet. Med motivering av detta är brister i arbetet för barnets rättigheter, oavsett omfattning något som ska prioriteras och lyftas samt åtgärdas för att bemöta lagen om förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197) men också för att tillgodose flera av de globala målen för en jämlik hälsa och hållbar utveckling (UN, 2015) samt det nationella folkhälsomålet och dess delområden (Folkhälsomyndigheten, 2020).

6.2.3 Barnpiloters enskilda engagemang och socialt stöd från ledning

Den del av det enskilda engagemanget där det fanns högre omfattning av brist, var den dimension som berörde samverkan och god kontakt med berörda aktörer i arbetet för barnets rättigheter. För att uppnå god tvärsektoriell samverkan mellan olika professioner kring barnets rättigheter behöver det tas med som en förbättringsåtgärd, eftersom god relation mellan de professioner som arbetar med barn, ungdomar och dess vårdnadshavare är avgörande för god tvärsektoriell samverkan i arbetet för barnets rättigheter (Västerås stad, 2013). Det kan motiveras av Öhlin et al. (2015), där tvärsektoriell samverkan är nyckeln till framgång i det förebyggande arbetet för barn i utsatthet.

Något som kan ifrågasättas är huruvida resultatet som påvisar ett omfattande engagemang bland de barnpiloter som besvarat enkäten kan anses representativt för populationen, med motivering av den låga svarsfrekvensen. Kanske är engagemanget högre bland dem som tagit sig tid till att besvara enkäten än för de barnpiloter som inte deltagit. Det kan därmed

ifrågasätta generaliserbarheten och ses som en svaghet i föreliggande studie.

Resultatet påvisade att samband mellan barnpiloters enskilda engagemang och socialt stöd från ledning varierade i de olika dimensionerna av socialt stöd. Detta innebär till viss del att barnpiloters enskilda engagemang är högt vid höga procent av socialt stöd, vilket kan relateras till vad Kaufmann & Kaufmann (2019) redogör för, att socialt stöd från ledning är avgörande för medarbetarnas engagemang. Barnpiloternas omfattande engagemang kan

således vara ett resultat av att socialt stöd från ledning även var omfattande för barnpiloter i Västerås.

Socialt stöd från ledning förutsätter enligt Seibert (2011) empowerment och därmed engagemang på arbetsplatsen, vilket överensstämmer med studiens resultat. Detta innebär också att barnpiloters goda engagemang genererar högre produktivitet i arbetet för barnets rättigheter i verksamheten. Med engagerade barnpiloter som har socialt stöd från ledningen kring uppdraget som barnpilot, har Västerås goda förutsättningar för ett hållbart arbete kring barnets rättigheter.

6.2.4 Förutsättningar för praktisk tillämpning av barnpiloter i Västerås enligt teorin diffusion of innovation

Med utgångspunkt i teorin diffusion of innovation är barnpilotkonceptet väl integrerad eller har goda förutsättningar för god implementering i Västerås, men det finns också

förbättringsmöjligheter inom olika delar, framförallt inom socialt stöd från ledning och engagemang för den del som berörde samverkan. Enligt teorin avgörs innovationens

implementering av idéns fördel, enkelhet, behov, hur den är testad och vilka resultat den kan generera (Hayden, 2019). I den föreliggande studien innebär det att de förutsättningar som undersökts i förhållande till barnpiloter samt fördelarna och behovet av barnpiloter i verksamheter främjar förutsättningar till att bemöta barnkonventionen som lag och flera globala och folkhälsopolitiska styrdokument för barnets rättigheter.

Idén i förhållande till teorin, är barnpiloter i olika verksamheter i Västerås.

Kommunikationen kring barnpilotsuppdraget mellan barnpilot och ledning kan jämföras med de delar av emotionellt och praktiskt stöd som ingår i socialt stöd från ledning.

Implementering av barnpiloter påverkas av huruvida information kring hur barnpiloten ska agera i uppdraget, förmedlas av chefen. Om behovet och uppskattning av barnpiloters uppdrag förmedlas i verksamheten och slutligen om fördelarna med arbetet kring barnets rättigheter tydliggörs genom styrdokument och riktlinjer, som bidrar till att skapa en norm kring barnets rättigheter som alla i verksamheten antar. Samtliga delar inverkar på hur idén integreras i verksamheten och beskriver betydelsen av strukturer och förutsättningar som tid och socialt stöd samt engagemang, som möjliggör för god implementering av barnpiloter. Den relativa fördelen med en barnpilot i verksamheten kan motiveras av behovet att bemöta barnkonventionen som lag och andra styrdokument kring barnrättsperspektivet i det

praktiska arbetet.

Delen av komplexibilitet avgör hur enkelt barnpilotsuppdraget är för barnpiloten. Det är däremot mer diffust att redogöra för i den föreliggande studien och kan vara en svaghet enligt teorin. Det som kan relateras till, är eventuellt delar av huruvida berörda förstår innebörden av att vara barnpilot, vilket kan jämföras med de mått som skapades kring

engagemanget för de fyra olika ledorden för barnpiloternas uppdrag och som enligt resultatet var relativt omfattande inom samtliga ledord.

Kompatibilitet som avser behovet av idén (Hayden, 2019), fanns till viss grad, eftersom styrdokument och riktlinjer kring arbetet för barnets rättigheter var förhållandevis

Däremot fanns brister i de olika delarna av socialt stöd, som kan förbättras och tydliggöras i flera verksamheter för att förutsätta en mer hållbar implementering.

Testbarheten, huruvida idén är testad före implementering (Hayden, 2019), kan relateras till att barnpilotsverksamheten har funnits sedan 18 år tillbaka och har enligt utvärderingen av barnpilotsverksamheten (Västerås stad, 2013) förmedlat resultat i arbetet för barnets rättigheter i Västerås.

Observerbarhet, som avser vilket resultat som kan genereras av idén (Hayden, 2019) avgör verksamheters egenintresse för att skapa förutsättningar av tid och socialt stöd från ledning för barnpiloter med hänsyn till olika styrdokument kring barnets rättigheter.

God implementering av barnpiloter i olika verksamheter i Västerås, kan generera vinster för både verksamhet och samhälle, genom att ha resurser som har förutsättningar till att agera när barn far illa eller riskerar att fara illa. Därmed främjas barnets rättigheter och utsatthet mot barn och ungdomar förebyggs. Främjande och förebyggande arbete som utgår från barnets perspektiv och barnrättsperspektiv är en förutsättning i arbetet för ett jämlikt samhälle där alla har rätt till ett liv av hälsa och utveckling, men också delaktighet och inflytande över sitt eget liv (UN, 2015). Det krävs därför, utöver en barnpilot i verksamheten, även rätt förutsättningar av tid och socialt stöd på arbetsplatsen för att barnpiloter ska klara av att bemöta de förväntningar som finns i arbetet för barnets rättigheter, men också för att upprätthålla ett engagemang kring det. Den föreliggande studiens resultat, kan därmed generera i förbättringsmöjligheter av den praktiska tillämpningen av arbetet för barnets rättigheter i Västerås.