Studiens resultat visar att elevernas upplevelser av matematikundervisning skiljer sig åt och att samma faktorer kan ses som både stärkande och begränsande mellan olika individer. Ett förslag på fortsatt forskning är att undersöka vilka samband som kan finnas mellan vad som upplevs som stärkande respektive begränsande faktorer och elevens behov av stöd. Detta skulle kunna motiveras inte minst ur ett specialpedagogiskt perspektiv då det i analysen av både undervisning och stödstrukturer kan skönjas ett samband mellan elevernas självuppfattning och hur de upplever sin matematikundervisning.
I denna studie utgjordes det empiriska materialet av åtta kvalitativa elevintervjuer. En fortsatt forskning skulle även kunna innebära att undersöka sambanden mellan lärarens intentioner för ett inkluderande klassrum och hur eleverna erfar och upplever dessa intentioner i
undervisningen. Det skulle även kunna ge värdefull kunskap ur ett sociokulturellt perspektiv där betoningen ligger på samspelet och interaktionen mellan lärare och elever.
40
Referenser
Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogisk forskning – en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.
Ainscow, M., Farrell, P. & Tweddle, D. (2000). Developing policies for inclusive education: a study of the role of local education authorities, International Journal of Inclusive Education, 4:3, 211-229, DOI: 10.1080/13603110050059150
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Aspelin, J. (2012). How do relationships influence student achievement? Understanding student performance from a general, social psychological standpoint, International Studies in Sociology of Education, 22(1), 41-56, DOI: 10.1080/09620214.2012.680327
Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken – Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Aweke Shishigu. (2018). Mathematics Anxiety and Prevention Strategy: An Attempt to Support Students and Strengthen Mathematics Education. Mathematics Education Trends and Research, (1), 1. Hämtad från: https://doi- org.proxy.mau.se/10.5899/2018/metr-00096
Boaler, J. (2008). Elefanten i klassrummet – att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber.
Bronfenbrenner U. (1979). The Ecology of Human Development. Experiments by Nature and Design. USA: Harvard University Press. Hämtad från:https://khoerulanwarbk.files.wordpress.com/2015/08/urie_bronfenbrenner_the_ ecology_of_human_developbokos-z1.pdf
César, M. & Santos, N. (2006). From exclusion to inclusion: Collaborative work contributions to more inclusive leaming settings, European Journal of Psychology of Education –EJPE (Instituto Superior de Psicologia Aplicada), 21(3), 333-346. Hämtad från https://search-ebscohost-
com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=ehh&AN=23307581&site=eds-live
Elliott, J. G., & Tudge, J. (2012). Multiple Contexts, Motivation and Student Engagement in the USA and Russia. European Journal of Psychology of Education, 27(2), 161–175. Hämtad från https://search-ebscohost- com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ965861&site=eds-live
41
Hannula, M. S. (2006). Motivation in Mathematics: Goals Reflected in Emotions. Educational Studies in Mathematics, 63(2), 165–178. Retrieved from
https://search-ebscohost-
com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ748176&site=ehost- live
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.
Haug, P. (2014). Förord. I: Sandström, M., Nilsson, L. & Stier, J (Red.), Inkludering – möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Hugo, M. (2018). Motivationsskapande undervisning och lärmiljö. Stockholm:
Skolverket. Hämtad 2019-03-15: http://hj.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1273170/FULLTEXT01.pdf
Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning : lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola. Retrieved from https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b 2189262&lang=sv&site=eds-live
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av kommunikationen lärare-elev och matematiklektionens didaktiska ramar. (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Göteborg). Hämtad från:
http://hdl.handle.net/2077/16143
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman – hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Martin, A. J., Anderson, J., Bobis, J., Way, J., & Vellar, R. (2012). Switching on and Switching off in Mathematics: An Ecological Study of Future Intent and Disengagement among Middle School Students. Journal of Educational Psychology, 104(1), 1–18. Hämtad från https://search-ebscohost- com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ986158&site=eds-live
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? (FoU skriftserie nr 3). Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
42
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber.
Samuelsson, J. (2010). The Impact of Teaching Approaches on Students’ Mathematical Proficiency in Compulsory School in Sweden. International Electronic Journal in Mathematics Education, 5(2). Hämtad från https://www.iejme.com/download/the- impact-of-teaching-approaches-on-students-mathematical-proficiency-in-
sweden.pdf
Sandström, M. (2014). Inledning. I: Sandström, M., Nilsson, L. & Stier, J (Red.), Inkludering – möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Sandström, M., & Nilsson, L. (2014). Inkluderande matematikundervisning. I: Sandström, M., Nilsson, L. & Stier, J (Red.), Inkludering – möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Sandström, M., Nilsson, L., & Lilja, J. (2013). Displaying Mathematical Literacy-- Pupils’ Talk about Mathematical Activities. Journal of Curriculum and Teaching, 2(2), 55–61. Hämtad från https://search-ebscohost- com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1157704&site=eds-live
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. (Doktorsavhandling,
Umeå Universitet, Umeå). Hämtad från:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true &db=cat05074a&AN=malmo.b1388081&site=eds-live
Skolverket. (2015). PISA 2015. Hämtad 2019-02-21 från:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3725
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. (5:e uppl.) Hämtad 2019-02-18 från:
https://www.skolverket.se/publikationer?i d=3975
Stukat, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska UNESCO-rådet. (2006). Salamanca-deklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets skriftserie, nr 2/2006. Hämtad 2019-02-18 från:
https://www.unesco.se/?infomat=salamanca-deklarationen
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
43
Öquist, O. (2018). Systemteori i praktiken - konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Fortbildning.
44
Bilaga 1
Lärande och samhälle
2019-01-23
Missivbrev
Mitt namn är Håkan Hansson och studerar speciallärarprogrammets sista termin med inriktning mot matematikutveckling. Jag tar min examen vårterminen 2019.
Mitt examensarbete fokuserar på faktorer för en inkluderande matematikundervisning sett ur elevens perspektiv. Studien baserar sig på kvalitativa elevintervjuer. Fokus vid datainsamlingen är elevens upplevelse av och tankar kring matematiken och sitt lärande i ämnet med syfte att öka förståelsen kring stärkande faktorer i undervisningen. Elevintervjuerna tar uppskattningsvis 10-20 minuter och görs under skoltid.
Eleverna i två klasser på högstadiet kommer att tillfrågas att delta i studien. Samtycke för deltagande inhämtas därefter från vårdnadshavare till elever som önskar delta i studien. Ett urval om totalt 8 elever kommer sedan att göras.
Samtliga elevintervjuer görs enskilt. Ljudinspelning av intervjuerna kommer att göras digitalt. Syftet är att hinna få med detaljer som kan vara viktiga för studiens resultat. Endast jag själv kommer att ha tillgång till det ljudinspelade materialet. De transkriberade intervjuerna kommer att vara helt
avidentifierade.
Studien har ingen koppling till min roll som pedagog på skolan utan är en del i en egen utbildning på Malmö Universitet. Deltagandet i studien kommer därför inte i något avseende påverka den
undervisande lärarens relation till den enskilda eleven.
Studien kommer att utgå från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer
(http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf ). Det innebär här bl.a. följande;
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid
Malmö högskola skriver studenterna ett
examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin.. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng,. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö högskolas databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
45
- Skriftligt samtycke för elevs deltagande inhämtas från vårdnadshavare
- Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Deltagarna och verksamheten kommer att avidentifieras helt i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
Ditt barn har anmält intresse för att delta i studien. Jag bifogar därför samtyckesblankett som ifylls av samtliga vårdnadshavare. Var vänlig och fyll i denna och lämna åter senast onsdag 30/1.
Håkan Hansson
………
E-mailadress hakan.hansson@lund.se
Ansvarig lärare/handledare: Bernt Gunnarsson
Kontaktuppgifter Malmö högskola:
www.mah.se
040-665 70 00
Samtyckesblankett
Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker till att mitt/vårt barn deltar i studien:
46
Nej O
Barnets namn ………
Förskola/Skola ………..
Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavare underteckna blanketten.
Datum ……….
Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2
……… ………
47