Utifrån studiens resultat och det insamlade materialet har två intressanta forskningsområden framkommit för framtida studier. Det skulle å ena sidan vara intressant att jämföra och undersöka könsaspekten. Det vill säga, om det finns en skillnad mellan män och kvinnors upplevelser och erfarenheter av den svenska arbetsmarknaden. Det hade å andra sidan varit intressant att fokusera på några enstaka arbetsplatser inom just socialt arbete för att
REFERENSLISTA
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber. Alvesson, M & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Arbouz, D. (2012). Vad betyder det att inte känna sig hemma där man är född och uppvuxen? Om mellanförskap i dagens Sverige. I T, Hübinette., H, Hörnfeldt., F, Farahani., & R.L Rosales., (Red.), Om ras och vithet i det samtida Sverige.(s. 37–42). Botkyrka:
Mångkulturellt centrum.
Aschberg, R, Mohlin, L.C & Sandberg, M. (2020, 24 november). Filmerna avslöjar rasismen inom H&M. Aftonbladet. Hämtad den 1 december 2020 från: https://app-retriever- info-com.ep.bib.mdh.se/go-
article/0573492020112462f4eb52cb6a768b1f022cd79d82aa09/null/archive/search?s
essionId=32934696-8ba2-429d-823f-d68784579ab1&&theme=light
Behtoui, A & Jonsson, S. (2013). Rasism - särskiljandets och rangordningens praktik. I M, Dahlstedt., & A, Neergaard., (Red.), Migrationens och etnicitetens epok - Kritiska
perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier. (s. 168–198). Stockholm: Liber.
Brottsförebyggande rådet (BRÅ). (2019). Hatbrott 2018 Statistik över polisanmälda brott
med identifierade hatbrottsmotiv (SOU: 2019:13). Hämtad den 10 november 2020
från:
https://www.bra.se/download/18.bbb8316de12eace227048/1572445547417/2019_13
_Hatbrott%20_2018.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Dickens D.D., Womack Y.V, & Dimes, T. (2019). Managing hypervisibility: An exploration of theory and research on identity shifting strategies in the workplace among Black women. Journal of Vocational Behavior, 113, 152–163. Hämtad den 12 november 22 från: https://www-sciencedirect-
com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S0001879118301180
Eriksson-Zetterquist, U, & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G, Ahrne., & P, Svensson., (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 34–54). Stockholm: Liber.
Gilje, N & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos. Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet: Lund: Studentlitteratur. Gyberg, F. Frisén, A. Syed, M. Wängqvist, M & Svensson, Y. (2017). “Another Kind of Swede”:
Swedish Youth’s Ethnic Identity Narratives. Emerging Adulthood, 6(1), 17–31. Hämtad den 09 november 2020 från: https://journals-sagepub-
Hall, J.C, Everett. J.E & Hamilton-Mason, J. (2015). Black Women Talk About Workplace Stress and How They Cope. Journal of Black Studies, 43(2), 207–226. Hämtad den 10 november 2020 från:
https://mdh.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=cdi_proquest_mi scellaneous_963489494&context=PC&vid=46MH_INST:46MH_V1&lang=sv&search _scope=MyInst_and_CI&adaptor=Primo%20Central&tab=Everything&query=any,c ontains,african%20american%20women%20work&offset=0
Hellgren, Z (2018) Class, race – and place: immigrants’ self-perceptions on inclusion,
belonging and opportunities in Stockholm and Barcelona. Ethnic and Racial Studies, 42(12), 2084–2102. Hämtad den 10 november 2020 från: https://www-tandfonline- com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/01419870.2018.1532095
Henriksson, C. S & Gibson, P. (2012). Svart i Sverige. Om svart kulturhistoriskt inflytande i
Sverige. Förlag: Bladh by Bladh.
Herz, M. (2016). Levande socialt arbete – vardagsliv, sörjbarhet och sociala orättvisor. Stockholm: Liber.
Hübinette, T. Hörnfeldt, H. Farahani, F & Rosales, R.L. (2012). Om ras och vithet i det samtida Sverige: Inledning. I T, Hübinette., H, Hörnfeldt., F, Farahani., & R.L, Rosales., (Red.), Om ras och vithet i det samtida Sverige (s.12 - 36). Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
Hübinette, T, Kawesa, V & Beshir, S. (2014). Afrofobi: en kunskapsöversikt över
afrosvenskars situation i dagens Sverige (rapport 2014:1). Botkyrka: Mångkulturellt
centrum. Hämtad den 10 november 2020 från: http://www.tobiashubinette.se/afrofobi.pdf
Jansson, E. (2020). Utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden kunskapsläget i korthet,
(rapport 2020:1). Hämtad den 10 november 2020 från:
https://arbetsformedlingen.se/download/18.2bef8e33170a57d9565145/1583393289 887/rappport-utrikesfodda-kvinnor-pa-arbetsmarkanden.pdf
Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Landström, C. (2001). Introduktion. I C, Landström (Red.), Postkoloniala texter (s. 7 - 20). Stockholm: Federativs.
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod - en introduktion. I S, Larsson., J, Lilja., & K Mannheimer., (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 91 - 128). Lund: Studentlitteratur.
Malcolm, P. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur. Mattsson. K. (2005). “Den färgblinda marknaden” och välfärdens rasifiering. I I, Lindberg., &
K, Mattsson., (Red.), Rasismer i Europa - arbetsmarknadens flexbíbla förtryck (s. 98 - 126). Stockholm: Premiss.
Mattsson, T. (2016). Kön, makt och socialt arbete. I A, Meeuwisse., H, Swärd., S, Sunesson., & M, Knutagård., (Red.), Socialt arbete - en grundbok (s. 414 - 427). Stockholm: Natur & Kultur.
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups.
Nationalencyklopedin. Rasifiering. Hämtad den 11 november 2020 från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rasifiering
Rajs, M. (2019-03-25). Afrosvenskar diskrimineras på svenska arbetsmarknaden. Hämtad den 9 november 2020 från: https://akademssr.se/post/afrosvenskar-diskrimineras- pa-den-svenska-arbetsmarknaden
Sawyer, L & Habel, Y. (2014). Refracting African and Black diaspora through the Nordic region. African and Black Diaspora: An International Journal, 7(1), 1–6. Hämtad den 11 november 2020 från: https://www-tandfonline-
com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/17528631.2013.861235?scroll=top&needAccess =true
Soydan, H. (2005). Migration. I T. Goldberg (Red.), Samhällsproblem (s 231–271). Lund: Studentlitteratur.
Sunesson, S. (2013). Åtskillnad och särbehandling. I A, Meeuwisse., & H, Swärd., (Red.),
Perspektiv på sociala problem (s. 262 - 280). Stockholm: Natur & Kultur.
Stier, J. (2019). Kulturmöten - En introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur.
Ternby, L. (2020, 27 november). H&M-gruppens vd om rasismanklagelserna: ”Vi har ett
ansvar”. Dagens Nyheter (DN). Hämtad den 1 december 2020 från:
https://www.dn.se/ekonomi/h-m-gruppens-vd-om-rasismanklagelserna-vi-har-ett- ansvar/
Wigerfelt, B. Wigerfelt, A & Kiiskinen, J. (2014). When Colour Matters: Policing and Hate Crime. Social Inclusion, 2(1), 1–11. Hämtad den 11 november 2020 från:
https://www.cogitatiopress.com/socialinclusion/article/view/31/57
Wingborg. M. (1999). Filosofi för antidiskriminerare. I K, Abrahamsson., K, Bjärvall., & T, Fürth., (Red.). Olika som bär - om etnisk diskriminering och mångfald i arbetslivet (s. 37 - 51). Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning.
Wolgast. S, Molina. I & Gardell, M. (2018) Antisvart rasism och diskriminering på
arbetsmarknaden (SOU, 2018:21). Stockholm: Länsstyrelsen. Hämtad den 10
november 2020 från:
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.4e0415ee166afb5932417f0d/15421911377 48/Rapport%202018-21%20Antisvart%20rasism%20och%20diskriminering.pdf
BILAGA A - INTERVJUGUIDE
1. Hur gammal är du?
2. Vad är din etniska bakgrund? 3. När kom du till Sverige?
4. Är afrosvensk något du identifierar dig som? 5. Vad har du för utbildning?
6. Vad arbetar du med? Vad har du för arbetsuppgifter?
7. Hur länge har du varit på arbetsmarknaden? Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats?
8. Hur upplever du dina möjligheter att få ett arbete utifrån ditt namn och din hudfärg? 9. Vad betyder mångfald för dig på en arbetsplats?
10. Upplever du att du möter utmaningar på din arbetsplats utifrån din hudfärg och kön? 11. Hur ser andelen av afrosvenskar ut på din arbetsplats?
12. Är det betydelsefullt för dig att ha kvinnliga kollegor som också är afrosvenskar? 13. Har du någonsin blivit annorlunda behandlad i jämförelse med dina kvinnliga
kollegor som är icke afrosvenskar?
14. Har du någon gång upplevt att din afrosvenska kvinnliga identitet har hindrat dig på arbetsmarknaden?
15. Finns det tillfällen på ditt arbete där du personligen har upplevt rasism av dina arbetskollegor eller chefer? Skulle du kunna tänka dig att beskriva situationen? 16. Finns det tillfällen där du känt dig utanför på arbetsplatsen? Har du möjlighet att
berätta om ett sådant tillfälle?
17. Finns det tillfällen på ditt arbete där du personligen har upplevt rasism av kunder? Skulle du kunna tänka dig att beskriva situationen?
18. Finns det tillfällen på ditt arbete där du personligen har upplevt könsdiskriminering av arbetskollegor eller chefer? Skulle du kunna tänka dig att beskriva situationen? 19. Finns det tillfällen på ditt arbete där du personligen har upplevt könsdiskriminering
av kunder? Skulle du kunna tänka dig att beskriva situationen?
20. Upplever du att dessa situationer på din arbetsplats har påverkat dig? På vilket sätt? 21. Är det något annat du vill lyfta fram som du tänkt på under intervjun?
BILAGA B - MISSIVBREV
Hej!
Vi är två socionomstudenter som läser vår sjätte termin och skriver vårt examensarbete. Vi har valt att undersöka hur unga afrosvenska kvinnor som är uppväxta i Sverige upplever den svenska arbetsmarknaden och omgivningens bemötande utifrån hudfärg. Vi söker
intervjupersoner i åldrarna 21–27 år som är verksamma i arbetsmarknaden och som kan tänka sig att ställa upp på en intervju för att dela med sig av sina erfarenheter. Vi skulle därför uppskatta om du tog din tid att svara på några frågor kring detta.
Utifrån de rådande omständigheterna kan intervjuerna genomföras via telefon, zoom eller annan digital plattform. Vi har också möjlighet att ses vid ett fysiskt tillfälle om det skulle passa dig. Vi är därför väldigt flexibla för att det ska kännas rätt för dig som respondent. Intervjuerna tar cirka 1 timme.
De uppgifter du lämnar behandlas strikt konfidentiellt och du är helt anonym. Vi som arbetar med denna undersökning har tystnadsplikt. Inga uppgifter om enskilda personer sprids, presenteras eller publiceras och kommer endast att användas för denna studie.
Ni är välkomna att höra av er till oss på mejl om ni skulle kunna tänka er att ställa upp och vill veta mer.
Vi som utför denna studie kommer från Mälardalens högskola och vi heter: Linnea Ilén Jasmin Ahmadzai xxxxxxxxxx@xxxx.com xxxxxxxxxxx@xxxxxx.com
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00