Föreliggande studie är en studie på magisternivå. Studien har varit begränsad i tid, vilket har upplevts som hämmande i studiens olika delar. Forskning gällande föreliggande ämne är i dag mycket begränsad och mycket av den rådande forskningen är äldre. Därför behövs ny aktuell forskning som är applicerbar på dagens samhälle gällande demografiska aspekter.
Fortsatt kvalitativ forskning gällande hur hot och våld uppfattas av sjukvårdspersonal i Sverige som helhet och dess inverkan på sjukvården i stort. Denna forskning kan med fördel sedan användas för att utbilda sjukvårdspersonal inom området hot och våld.
8 Referenslista
AFS (1993:2). Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Våld och hot i arbetsmiljön. Stockholm. Arbetsmiljöverket. Hämtad den 22 mars 2019 från: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/vald-och-hot-i-arbetsmiljon-afs-19932-foreskrifter/
Ahl C, Hjälte L, Johansson C, Wireklint-Sundström B, Jonsson A, & Suserud B. (2005). Culture and care in the Swedish ambulance services. Emergency Nurse, 13(8), 30–36. Retrieved from http://miman.bib.bth.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=ccm &AN=106399498&site=ehost-live
Avander, K. (2016). Trauma Nurses’ Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting. Journal of Trauma Nursing, 23(2), 51–57. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1097/JTN.0000000000000186
Bergbom, I. (2013) Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer. J. Leksell & M.Lepp (Red) Sjuksköterskans kärnkompetenser. ( 1. uppl) Stockholm: Liber AB.
Bernaldo-De-Quirós, M., Piccini, A. T., Gómez, M. M., & Cerdeira, J. C. (2015). Psychological consequences of aggression in pre-hospital emergency care: Cross sectional survey.
International Journal of Nursing Studies, 52(1), 260–270. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.ijnurstu.2014.05.011
Bigham, B. L., Jensen, J. L., Tavares, W., Drennan, I. R., Saleem, H., Dainty, K. N., & Munro, G. (2014). Paramedic Self-reported Exposure to Violence in the Emergency Medical Services (EMS) Workplace: A Mixed-methods Cross-sectional Survey. Prehospital Emergency Care, 18(4), 489–494. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.3109/10903127.2014.912703
Bauer, M., & Kristiansson, M. (2012). Hot och våld på jobbet. Lund: Studentlitteratur.
Carlsson, G. (2003). Det våldsamma mötets fenomenologi: om hot och våld i psykiatrisk vård. Akademisk avhandling för filosofie Doktorsexamen, Växjö universitet, Institutionen för Vårdvetenskap och socialt arbete
Carlsson, C. (2016) Att möta hot och våld. B-O Suserud & L. Lundman (Red). Prehospital Akutsjukvård. ( 2.uppl) Stockholm: Liber AB.
Chapman R, Perry L, Styles I, & Combs S. (2009). Consequences of workplace violence directed at nurses. British Journal of Nursing, 18(20), 1256–1261. Retrieved from
http://miman.bib.bth.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=ccm &AN=105342049&site=ehost-live
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Danielson, E (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Elmqvist, C. (2011). Akut omhändertagande – I mötet mellan patienter, närstående och olika professioner på skadeplats och på akutmottagning. Doktorsavhandling, Linneuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap.
Foghammar, L., Jang, S., Kyzy, G. A., Weiss, N., Sullivan, K. A., Gibson-Fall, F., & Irwin, R. (2016). Challenges in researching violence affecting health service delivery in
complex security environments. Social Science & Medicine, 162, 219–226. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.socscimed.2016.03.039
Frank, C. (2010). Tillfället gör delaktigheten – Patienters och vårdares erfarenheter av patientdelaktighet på akutmottagning. En deskriptiv, metodutvecklande och utvärderande studie. Doktorsavhandling, Linneuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap.
Gunnarsson B, & Stomberg MW. (2009). Factors influencing decision making among ambulance nurses in emergency care situations. International Emergency Nursing, 17(2), 83– 89. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.ienj.2008.10.004
Hallberg, U. (2011). Kunskapsöversikt – Hot och våld inom vård och omsorg. Arbetsmiljöverkets- rapport, nr 2011:16. Hämtad 7 januari, 2019, från
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/hot-ochvald-inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-16.pdf
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Holmberg, M. (2015). Being secure in insecurity- aspects of caring in the ambulance
service. Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap
och samhälle.
Kjällström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 69-92) (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Stockholm: Natur och kultur.
Kvas, A., & Seljak, J. (2015). Sources of workplace violence against nurses. Work, 52(1), 177– 184. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.3233/WOR-152040
Lundman, B & Graneheim, U (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 187-201) (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Mendes, A. (2015). Protecting ambulance staff against violence and aggression in the workplace. Journal of Paramedic Practice, 7(8), 384–385. Retrieved from
http://miman.bib.bth.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=ccm &AN=109636135&site=ehost-live
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Petzäll, K., Tällberg, J., Lundin, T. & Suserud, B-O. (2011). Threats and violence in the swedish pre-hospital emergency care. International Emergency Nursing, 19(1), 5-11.
Pich J, Hazelton M, Sundin D, & Kable A. (2011). Patient-related violence at triage: a qualitative descriptive study. International Emergency Nursing, 19(1), 12–19. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.ienj.2009.11.007
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Resource manual for nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (Tenth edition).
Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., Addey, B., & Rasero, L. (2018). Violence towards Emergency Nurses. The Italian National Survey 2016: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 81, 21–29. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.ijnurstu.2018.01.017
Renker, P., Scribner, S. A., & Huff, P. (2015). Staff perspectives of violence in the emergency department: Appeals for consequences, collaboration, and consistency. Work, 51(1), 5–18. https://doi-org.miman.bib.bth.se/dx.doi.org/10.3233AVOR-141893
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening (2012). Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen
med inriktning mot ambulanssjukvård. Hämtad den 17 januari 2019 från: http://ambssk.se/wp-content/uploads/2016/10/ras_komp_beskr_ambssk2012.pdf
Sarvimäki, A. & Stenbock-Hult, B. (2010). Omvårdnadens etik: Sjuksköterskan och det moraliska rummet. ( 1.uppl) Stockholm. Liber AB.
Suserud B, Blomquist M, & Johansson I. (2002). Experiences of threats and violence in the Swedish ambulance service. Accident & Emergency Nursing, 10(3), 127–135. Retrieved from http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=106790240&site=ehost-live
Suserud B, Bruce K, & Dahlberg K. (2003). Ambulance nursing assessment: part two. Emergency Nurse, 11(1), 14–18. Retrieved from
http://miman.bib.bth.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=ccm &AN=106685222&site=ehost-live
Suserud, B.-O., Jonsson, A., Johansson, A., & Petzäll, K. (2013). Caring for Patients at High Speed. Emergency Nurse, 21(7), 14–18.
https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.7748/en2013.11.21.7.14.e1213
Wireklint Sundström, B. (2005). Förberedd på att vara oförberedd. Doktorsavhandling, Växjö Universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
World Medical Association (2019). WMA declaration of Helsinki: Ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 08 januari, 2019 från WMA, http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html
Bilaga 1 Intervjuguide
Demografiskfakta
Kön? Ålder? Antal år i yrket? Ålder?Intervjuguide
Kan du kort beskriva en händelse då du blivit utsatt för hot och våld?
Kan du beskriva hur vårdandet påverkades då?
Följdfrågor
Kan du utveckla? Kan du beskriva? Hur menar du då? Kan du förklara?
Bilaga 2
Informationsbrev till deltagare i intervjustudie
Som ett led i min magisteruppsats genomförs en intervjustudie med fokus på hot och våld samt hur detta påverkar vårdandet. Anledningen till att studien
genomförs är att frekvensen av hot och våld inom prehospital sjukvård ökar och forskningen om hur detta påverkar vårdandet är bristfällig. Som
ambulanssjuksköterska har du rätt kompetens och erfarenhet för att kunna bistå med erfarenheter om det jag avser att undersöka.
Intervjun som tar cirka 20 minuter,baseras helt på frivillighet och kommer behandla upplevda situationer av hot och våld samt hur detta påverkade den utövande vården.
Intervjuerna kommer att spelas in med hjälp av en diktafon och det inspelade
materialet kommer att förvaras inlåst i ett skåp för att efter färdigställandet av
uppsatsen förstöras. All data hanteras konfidentiellt och enskilda deltagare
kommer inte att kunna identifieras i den slutligt publicerade uppsatsen.
Deltagande i studien frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att uppge
varför. Skriftligt informerat samtycke kommer att inhämtas före
intervjuernas genomförande.
Ytterligare upplysningar lämnas av författaren till studien via mejl eller
telefon.
Daniel Sjöbeck Handledare 0709806610
Anders Bremer,
universitetslektor
Bilaga 3– Samtyckesformulär
Samtyckesformulär
Jag har tagit del av informationen till studien om ambulanssjuksköterskors upplevelser av hur hot och våld påverkar vårdandet och fått tillfälle att ställa frågor och samtyckt till deltagande.
Jag har även fått information om att deltagandet bygger på frivillighet och jag närsomhelst kan avbryta intervjun utan uppge någon orsak till detta.
_________________________________________________________ Underskrift av författaren till studien
_________________________________________________________ Namnförtydligande, ort, datum
_________________________________________________________ Underskrift av informationsgivare
_________________________________________________________
Namnförtydligande, ort, datum
Bilaga 4
Godkännande av datainsamling
Jag heter Daniel Sjöbeck och läser till specialistsjuksköterska med inriktning
ambulanssjukvård vid Fakulteten för hälso-och livsvetenskap,
Linné-universitetet i Växjö. Inom ramen för utbilningen ingår genomförandet av en
magisteruppsats. Syftet med min uppsats är belysa ambulanssjuksköterskors
upplevelser av hur hot och våld påverkar vårdandet. Förhoppningen är att
studiens resultat ska bidra med kunskap som kan öka förståelsen för hur hot
och våld upplevs av ambulanssjuksköterskan och hur detta i förlängningen
påverkad vårdandet. Huvudman för examensarbetet är Linnéuniversitetet.
Datainsamlingen till uppsatsen kommer att genomföras under VT 2019 i
form av intervjuer. Intervjuerna kommer att spelas in med hjälp av en
diktafon och det inspelade materialet kommer att förvaras inlåst i ett skåp för
att efter färdigställandet av uppsatsen förstöras. All data hanteras
konfidentiellt och enskilda deltagare kommer inte att kunna identifieras i den
slutligt publicerade uppsatsen. Deltagande i studien frivilligt och kan
närsomhelst avbrytas utan att uppge varför. Skriftligt informerat samtycke
kommer att inhämtas före intervjuernas genomförande.
För att svara på uppsatsens syfte kommer de som är ambulanssjuksköterskor
och som jobbat i minst ett år att tillfrågas om deltagande. Kontakt med
aktuella informanter kommer ske via mejl, telefon eller muntligen.
Information gällande intervjustudien kommer att delges informaterna i form
av ett skriftligt informationsbrev där det framgår varför och hur föreliggande
intervjustudie skall genomföras. Kontakt uppgifter till författaren kommer
också delges om frågor skulle uppstå.
Med detta brev önskar vi få ditt godkännande till datainsamling enligt vad
som ovan angetts. Har du några eventuella frågor är du välkommen att
kontakta mig eller min handledare.
Daniel Sjöbeck Handledare
0709806610 Anders Bremer, universitetslektor
MEDGIVANDE FRÅN VERKSAMHETSCHEF
Härmed godkänner undertecknad verksamhetschef att datainsamlingen får
genomföras enligt beskrivningen ovan.
Datum och underskrift av
verksamhetschef_________________________________________
Namnförtydligande_____________________________________
Bilaga 5
Etisk egengranskning från Etik-kommittén sydost
Etisk egengranskning
Ja Kanske Nej
1
Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter (dvs. behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse,
medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv). x
2 Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på deltagarna (även sådant som inte avviker från rutinerna men som är ett
led i studien)? x
3
Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka deltagarna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en
uppenbar risk att påverka? x
4 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov )? x
5
Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, person med demenssjukdom eller psykisk funktions-nedsättning, personer i uppenbar beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av försöksledaren)?
x
6 Avses vetenskaplig publicering såsom vid konferens eller i vetenskaplig tidskrift efter studiens genomförande. x 7 Kommer personregister upprättas (där data kan kopplas till fysisk person) och anmälas till registeransvarig person (PUL-
ansvarig). x
9
I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna förstår dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex. antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan påverka beslut om medverkan klart framgår. (För studier med minderåriga krävs vårdnadshavares godkännande t ex vid enkäter i skolklasser.)
X
10
Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den skriftliga informationen till patient eller forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket utan att detta påverkar forskningspersonens omhändertagande eller behandling eller, om studenter, betyg etc.
X