Syftet med föreliggande studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av hur hot och våld påverkad vårdandet. Resultatet påvisar en rad konsekvenser för vårdandet när en hot och våldsituation uppstod. Ambulanssjuksköterskorna menade att konsekvensen för vårdandet var direkt kopplat till omständigheterna kring det aktuella fallet.
8.2.1 Konsekvenser för vårdandet
Konsekvenserna kunde exempelvis innebära att olika typer av undersökningar uteblev och anamnestagningen blev bristfällig. Brister undersöknings metodiken kommer detta påverka den fortsatta vården. Detta påstående får även stöd i litteraturen. Suserud, Bruce och Dahlberg (2003) och Bigham et.al (2014) skriver att det är av viktigt att ambulanssjuksköterskan tillåts undersöka patienten eftersom undersökningen ligger till grund för helhets bedömningen av patienten. Väl utförda undersökningar föranleder en bättre bedömning och ett bättre omhändertagande.
Det faktiska vårdandet fördröjdes ofta när en ambulanssjuksköterska utsattes för hot och våld. Detta berodde dels på att ambulanssjuksköterskan fick invänta andra prehospitala organisationer och dels för att situationen var så pass stökig att ett vårdande initialt inte var möjligt. Det fördröjda vårdandet ledde till att ambulanssjuksköterskan inte kunde vidta de åtgärder som hon önskade. Suserud et al (2003) beskriver vidare vikten av att tidigt skapa en bra vårdrelation mellan vårdare och patient. Eftersom detta är essentiellt för det fortsatta vårdandet. Misslyckas upprättandet av en vårdrelation föranleder detta ofta ett fördröjt vårdandande.
Är en situation och/eller patienten stökig kan detta anses som ett hinder för upprättandet av en adekvat vårdrelation. Vidare påvisade resultatet att attityden hos ambulanssjuksköterskan förändrades om denna utsattes för hot och våld. Utsattes ambulanssjuksköterskans för hot och våld, vilket kan anses som mycket traumatiskt, förändrades dennes livsvärld vilket föranledde en avsaknaden av medkänsla, empati och distanstagning gentemot patienten. Detta var samtliga attribut som beskrevs och var direkt kopplade till den hotfulla och våldsamma situationen. Ahl et.al (2005) och Pich, Hazelton, Sundin och Kable (2011) bekräftar detta empiriska fynd och menar att det inte är ovanligt med attityd förändringar hos vårdaren om denna utsätts för hot och våld. Visas inte ömsesidig respekt och ödmjukhet mellan patient och vårdare kommer vårdandet påverkas negativt. Suserud, et al (2003) beskriver att vårdaren dock behöver viss distans till patienten för att inte emotionellt påverkas av patientens sjukdomstillstånd, dock får inte distanseringen påverka den utövade vården.
8.2.2 Den hotfulla ambulanstransporten
Blev ambulanssjuksköterskan utsatt för hot och våld under ambulanstransporten förändrades vårdandet. Förändringen skedde i form av att det aktiva vårdandet övergick till ren övervakning och då främst övervakning som var genomförbar utan direkt kontakt med patienten. Suserud, Blomquist och Johansson (2002) studie stärker föreliggande studies resultat fynd och menar att vårdandet får en annan karaktär om patienten uppvisar ett hotfullt och våldsamt beteende. Undersökningarna begränsas och kan i vissa fall utebli helt. I vissa situationer när patienten var ilastad var det inte möjligt att övervaka patienten på grund av att situationen var så pass hotfull och/eller våldsam. Förhållningssätt som vårda med gaspedalen intogs då och innebar att skyndsamt få in patienten till sjukhus där ytterligare assistans kunde erbjudas. Ahl et.al (2005) menar att när hotfulla situationer uppstår kan attityden hos vårdaren förändras och vårdaren kan då välja en annan inriktning för vårdandet.
För att återkoppla till de teoretiska begrepp som föreliggande studie vilar på kan förhållningsätt liknade det som beskrivs ovan kopplas samman med ambulanssjuksköterskans
livsvärldsperspektiv. Anses situationen för hotfull eller våldsam kan ambulanssjuksköterskan i ren självbevarelsedrift inta ett undvikande eller återhållsamt förhållningssätt eftersom
situationen anses för påfrestande att hantera. Carlsson (2016) menar att vårdarens
förhållningssätt gentemot patienten kan förändras om situationen upplevs som hotfull, vårdaren kan då frångå det aktiva vårdandet vilket ligger i linje med föreliggande studies resultat.
8.2.3 Den egna säkerheten
Från föreliggande studie framgick det att när en vårdande situation blev hotfull och våldsam prioriterades den egna säkerheten före vårdandet, vårdandet blev sekundärt. Gunnarsson och Stomberg (2009) menar att erfarna ambulanssjuksköterskor ofta har lättare att ta beslut i kritiska situationer, vilket ligger i linje med föreliggande studie där erfarenheten hos
ambulanssjuksköterskan ansågs avgörande för hanteringen av den hotfulla/våldsamma situationen.
8.2.4 Samhälleliga aspekter
Föreliggande studie identifierade en rad samhälleliga aspekter. Som beskrivs i bakgrunden ökar sjukskrivningar och avslutade anställningar inom sjukvården på grund av hot och våld.
Inskränkningar på ambulanssjuksköterskans hälsa, i form av en ohållbar arbetssituation kan vara en bidragande orsak till avslutade anställningar. Bernaldo-De-Quiró et al. (2015) beskriver det faktum att sjukskrivningar och avlutade anställningar, till följd av hot och våld inom sjukvården är ett ökande problem. Att anställda inom sjukvåden upplever sin hälsa och sin arbetsmiljö negativ till den grad att de slutar, alternativt blir sjukskrivna på grund av hot och våld är ohållbart och kan i förläningen påverka samhället negativt, främst i form av personalbrist. En eventuell personalbrist inom sjukvården kant drabba både patienten och sjuksköterskan negativt.
För sjuksköterskan i form av en försämrad arbetsmiljö och för patienten i form av utebliven personcentrerad omvårdnad/vård. I värsta fall uteblir undersökningar vilket kan få förödande konsekvenser för den enskilde. Att vårdpersonalen också upplever ohälsa i samband med arbetet kan också medföra att de gör ett sämre arbete och att empatin och glädjen för arbetet minskar (Bauer & Kristiansson, 2012). Den förändrande upplevda hälsan, som också är ett av de bärande teoretiska begreppen för studien, har en negativ inverkan på vårdandet ligger i linje med
föreliggande studie vilket kan anses stärka trovärdigheten.
8.2.5 Etiska aspekter
Den samhälleliga aspekten kan också få en etisk innebörd. Sarvimäki och Stenbock-Hult (2010) beskriver vikten av att sjuksköterskan/ambulanssjuksköterskan innehar en etisk styrka som grundar sig på sjuksköterskans omdöme. För att sjusköterskan skall ha ett omdöme som är vägledande måste hon ha god kunskap om vad som är etiskt rätt och fel. För att avgöra vad som är rätt och fel bör sjuksköterskan inhämta kunskap genom empati och sitt samvete. För att genom sitt omdöme ta korrekta etiska beslut.
Uppstår personalbrist till följd av sjukskrivningar och avslutade anställningar på grund av hot och våld kan det uppstå brister i det etiska synsätt som bör genomsyra
sjuksköterskans/ambulanssjuksköterskans arbete. Detta eftersom tiden för patienterna kommer minska. Sjuksköterskan kan då ta etiskt felaktiga beslut till följd av den uppkomna
tidsbristen/stressen vilket kan få förödande konsekvenser för det fortsatta vårdandet.
Ytterligare etiska tillkortakommande kan även uppstå om vårdaren tappar empati och ”lusten att vårda patienten”. Sarvimäki och Stenbock-Hult (2010) beskriver detta som att sjuksköterskan då brister i sin teoretiska etikkunskap eftersom sjuksköterskan vet hur hon skall handla men inte gör det eftersom situationen är av sådan karaktär att hon anser sig hindrad.
För att knyta an till föreliggande studie kan det även anses hindrande att ta etiskt korrekta beslut när en hotfull och våldsam situation uppstår eftersom patienten inte medverkar utan tvärtom utgör ett hinder för vårdandet.
9 Slutsats
Utsätts ambulanssjuksköterskan för hot och våld kommer vårdandet påverkas negativt på en rad olika sätt. Eftersom hot och våld mot ambulanssjuksköterskor ökar kan också dess inverkan på vårdandet anses öka. Görs ingenting åt den accelererade utvecklingen sett ur ett
samhällsperspektiv kommer både vårdare och patienterna drabbas än mer i framtiden. Därför behövs det att sjukvårdspersonal erhåller utbildning gällande hot och våld på regelbundet basis, både teoretisk och praktisk. Detta för att i framtiden möjliggöra att rätt åtgärder vidtas för att förhindra att hot och våld inverkar på vårdandet.