• No results found

Hot och våld Ambulanssjuksköterskans beskrivna upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hot och våld Ambulanssjuksköterskans beskrivna upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet."

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hot och våld

Ambulanssjuksköterskans beskrivna upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet.

Författare: Daniel Sjöbeck Handledare: Anders Bremer Examinator: Jenny Lovebo

Magisteruppsats

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Hot och våld mot ambulanspersonal är ett fenomen som ökar i samhället. Trots den ökade frekvensen av hot och våld är dess inverkan på vårdandet ofta något som förbises. Den rådande forskningen gällande hur hot och våld påverkar vårdandet är bristfällig. Därför behövs det mer forskning kring detta ämne.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva

ambulanssjuksköterskans upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet.

Metod: En kvalitativ intervjustudie med öppna frågor, resultatet baseras på åtta intervjuer från tre olika ambulansstationer samtliga belägna i södra Sverige.

Resultat: I resultatet framgick det att vid uppkomna hot eller våld situationer påverkades vårdandet negativt. Tre kategorier identifierades och dessa var:

Konsekvenser för vårdandet, den hotfulla ambulanstransporten och den egna säkerheten.

Slutsats: Vårdandet påverkas på en rad olika sätt när hot och våld

förekommer. Mer utbildning behövs gällande detta hög aktuella ämne och aktuell forskning behövs uppdateras för att belysa detta problemområde ytterligare.

Nyckelord

Ambulanssjuksköterska, hot och våld, upplevelse och vårdande

(3)

Abstract

Introduction: Threat and violence is a growing problem in society. Despite the growing frequency, there is little research done on how threat and violence affects the care exerciser by the ambulance nurse. Therefor more research is needed to highlight this subject

Purpose: Ambulance nurse described experience on how threats and violence affects the care.

Method: To answer the purpose of the studie a qualitative interview study was conducted. The result is based on eight interviews conducted on three different ambulance organizations located in the south of Sweden.

Result: In the result it appears that threat and violence affects the care negatively. The study resulted in three different main categories:

Consequences for caring, the threatening ambulance transport and own security.

Conclusion When exposed for threats or violence the care is affected negatively and more research is needed to highlight the subject.

Keywords

Ambulance nurse, threat and violence, experience and caring.

(4)

Tack

Tack till min handledare och min handledningsgrupp för råd och stöd under

mitt vetenskapliga äventyr.

(5)

Innehåll

1 Inledning ... 1

2 Bakgrund ... 1

2.1 Patientperspektivet ... 1

2.2 Ambulanssjuksköterskan ... 2

2.3 Hot och våld inom sjukvården ... 4

2.3.1 Internationellt ... 4

2.3.2 Nationellt ... 4

2.4 Hot och våld inom ambulanssjukvården ... 5

2.4.1 Bemötande av hot och våld ... 5

2.5 Konsekvenser för vårdandet ... 6

3 Teoretisk referensram... 7

3.1 Upplevd hälsa ... 7

3.2 Förändrad livsvärld ... 8

4 Problemformulering... 9

5 Syfte ... 9

6 Metod ... 10

6.1 Design ... 10

6.2 Urval ... 10

6.2 Datainsamling ... 11

6.3 Analysmetod ... 12

6.4 Forskningsetiska överväganden. ... 14

7 Resultat... 15

7.1 Konsekvenser för vårdandet ... 16

7.1.1 Undersökningar uteblir ... 16

7.1.2 Vården blir fördröjd ... 16

7.1.3 Motivationen försvinner hos vårdaren ... 17

7.2 Den hotfulla ambulanstransporten ... 17

7.2.1 Endast övervaka ... 18

7.2.2 Vårda med gaspedalen ... 18

7.3 Den egna säkerhetens inverkan på vårdandet ... 19

7.3.1 Vårdandet blir underställt den egna säkerheten ... 19

7.3.2 Erfarenhet ökar tryggheten ... 20

8 Diskussion ... 20

8.1 Metoddiskussion ... 20

8.1.1 Urval ... 21

8.1.2 Datainsamling ... 22

8.1.3 Analys ... 23

8.2 Resultatdiskussion ... 25

(6)

8.2.1 Konsekvenser för vårdandet ... 25

8.2.2 Den hotfulla ambulanstransporten ... 26

8.2.3 Den egna säkerheten... 27

8.2.4 Samhälleliga aspekter ... 27

8.2.5 Etiska aspekter ... 28

9 Slutsats ... 29

9.1 kliniska implikationer ... 29

9.2 Förslag till fortsatt forskning ... 29

8 Referenslista ... 31

Bilagor

Bilaga 1 Intervjuguide Bilaga 2 Informationsbrev Bilaga 3 Samtyckesformulär

Bilaga 4 Godkännande av data insamling Bilaga 5 Etisk egengranskning

(7)

1 Inledning

Hot och våld ökar inom flera yrkesgrupper nationellt och sjukvården är särskilt utsatt.

Sjukvården står för ungefär 60 procent av samtliga anmälningar gällande hot och våld på arbetsplatsen och ambulanspersonal pekas ut som en av de mest utsatta grupperna.

Ambulanssjuksköterskans huvudsakliga uppgift är att vårda patienter som drabbats av akut sjukdom eller skada. Ambulanssjukvården och i synerhet ambulanssjuksköterskan har en unik roll inom sjukvården. Detta för att ambulanssjuksköterskan bedömer, behandlar och vårdar patienter med varierande ohälsoproblem, i alla tänkbara åldrar, och i oförutsägbara miljöer.

Ambulanssjuksköterskan anses också besitta en tvådelad kompentens. Den tvådelade

kompentensen utgörs av vårdvetenskap och ett medicinskt kunnande och kan anses nödvändig för att kunna erbjuda god och säker vård. Sjukvården i stort riktar in sig på att skapa delaktighet och inkludera patenten i vården, med det yttersta målet att optimera den utövade vården. Hinder kan dock uppstå när den som är i behov av vård inte medverkar, utan istället uppträder hotfullt och våldsamt, vilket kan leda till konsekvenser för vårdandet. De senaste åren har den ökade frekvensen av hot och våld mot framför allt ambulanspersonal fått ökat medialt utrymme. Trots det återfinns det begränsat med forskning gällande hur hot och våld påverkar den utövade vården.

2 Bakgrund

2.1 Patientperspektivet

Patientperspektivet har en stark förankring inom vårdvetenskapen och anses utgöra en etisk grund för hur vårdaren skall förhålla sig gentemot patienten (Dahlberg & Segesten, 2010).

Patientperspektivet syftar till att öka förståelsen och centralisera patienten i vårdandet, vilket kan göras med hjälp av en ökad förståelse för patientens livsvärld. Patientens livsvärld är den värld som han eller hon delar med sin omgivning, dock har livsvärlden också en personlig och unik innebörd (Dahlberg & Segesten, 2010).

(8)

För att förstå vad patientperspektivet innebär kan det vara av vikt att börja med att förstå vad patient innebär (Elmqvist, 2011). Patient kan beskrivas som den lidande eller den som tåligt fördrar och uthärdar lidandet (Dahlberg & Segesten, 2010). Patient begreppet är således inte grundat i någon speciell vårdkontext utan kan beteckna vem som helt som är i kontakt med vården av någon anledning (Dahlberg & Segesten, 2010). Mötet mellan patient och

ambulanssjuksköterska sker oftast genom ett så kallat vårdmöte. Ett vårdmöte kallas de möten mellan patient och vårdare/ambulanssjuksköterska som syftar till att stärka patientens

hälsoprocesser. För att uppnå ett fungerande vårdmöte måste ambulanssjuksköterskan våga bjuda in patienten till det vårdande mötet, vilket kan skapa trygghet och tillit hos patienten (Dahlberg & Segesten, 2010). Ambulanssjuksköterskan måste också våga ge av sig själv och låta sig beröras av patientens livsvärld, vilket ytterligare kan leda till en ökad trygghet och ett bättre vårdande. Ett vårdmöte kan vara kort eller ske över längre tid. Inom ambulanssjuksvården är vårdmötet oftast begränsat i tid och det är därför av vikt att ambulanssjuksköterskan tidigt bjuder in till ett vårdandemöte och att tillit etableras. Ett välfungerade vårdmöte kan anses stärka och stödja patientens hälsoprocesser mer effektivt och kan leda till ett bättre vårdande (Dahlberg & Segesten, 2010).

2.2 Ambulanssjuksköterskan

Akuta omhändertagande prehospitalt, det vill säga utanför sjukhuset, är i första hand det som ambulanspersonalen arbetar med. Från att varit ansedd som en transportorganisation står ambulansen i dag för avancerad sjukvård, både prehopsitalt och under transport (Elmqvist, 2011). Utvecklingen inom ambulanssjukvården har således gått väldigt snabbt de sista åren. År 2005 införde socialstyrelsen ett krav på att minst en i varje ambulansbesättning skulle vara legitimerad, det vill säga minst sjuksköterska (Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening, 2012). Inom ambulansen återfinns det dock i huvudsak två olika yrkesgrupper, den ena legitimerad och den andra icke legitimerad. Den icke legitimerade gruppen utgörs av ambulanssjukvårdare som är att likställa med undersköterskor som fått ett års utbildning inom prehospital akutsjukvård.

(9)

Den legitimerade gruppen består av tre undergrupper. En grupp är grundutbildade sjuksköterskor, en grupp är vidareutbildade sjuksköterskor med annan kompetens än

ambulanssjukvård och den sista är ambulanssjuksköterskor, alltså sjuksköterskor som läst en vidare utbildning inom ambulanssjukvård. Wireklint Sundström (2005) skriver att

yrkesutövning inom ambulanssjukvård är att se som ett specialistområde eftersom det ställer högre krav än endast generellt kunnande. En sjuksköterska som specialiserat sig inom

ambulanssjukvård (ambulanssjuksköterska) ska besitta en kunskapsbas som är större än hos en grundutbildad sjuksköterska. Vidare leder även specialiseringen till en utökad förmåga att under varierande och pressade arbetsförhållanden kunna genomföra en adekvat bedömning och behandling av akut sjuka och skadade patienter. Ambulanssjuksköterskan är till skillnad från andra sjuksköterskegrupper, som jobbar intrahospitalt ansvarig för att, utifrån egen kompetens och efter tydliga riktlinjer, ställa en arbetsdiagnos och administrera läkemedel (Suserud, Jonsson, Johansson och Petzäll, 2013). Ambulanssjuksköterskan är oftast den som är först på plats när ett akut behov av sjukvård uppstått och möter alla typer av sjukvårdsbehov, allt från ortopediska skador till medicinska, kirurgiska och skador orsakade av olika typer av

våldsutövning (Wireklint Sundström, 2005). Variationen ställer ytterligare krav på

ambulanssjuksköterskan gällande kompetens och flexibilitet i sin yrkesutövning. Vårdmötet mellan ambulanssjuksköterskan och patienten kan dessutom ske på alla tänkbara platser och under varierande förhållanden. Förhållanden som väder och olika nivåer av stress är samtliga tänkbara scenarier som ambulanssjuksköterskan måste vara beredd att möta.

Ambulanssjuksköterskan är också oftast ensam tillsammans med sin kollega med den som är i behov av vård och har oftast ingen förkunskap gällande tidigare hälsohistorik (Wireklint Sundström, 2005). Faktorer som dessa kan anses öka risken för ambulanssjuksköterskans utsatthet gällande hot och våld. Det är därför vara av vikt att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet. Kunskap gällande hur

ambulanssjuksköterskans upplever hur hot och våld påverkar kan leda till att vårdandet effektiviseras och onödigt lidande lindras.

(10)

2.3 Hot och våld inom sjukvården

2.3.1 Internationellt

Chapman, Perry, Styles och Combs (2009) och Ramacciati, Ceccagnoli, Addey och Rasero (2018) beskriver att hot och våld mot sjuksköterskor är ett växande problem sett ur ett

internationellt perspektiv. Renker, Scribner och Huff (2015) skriver att mellan 42 och 67% av sjuksköterskorna globalt blivit för hot och/eller våld. Den växande frekvensen av hot och våld mot sjuksköterskor sett ur ett internationellt perspektiv kan få långtgående konsekvenser för sjukvården och i förlängningen även för samhället. Chapman et al. (2009) menar att

sjukskrivningar och avslutade anställningar på grund av hot och våld inom sjukvården är ett globalt problem som kan få konsekvenser både för sjuksköterskan och för patienten. För sjuksköterskan kan konsekvensen bli ångest, depression och utbrändhet, vilket kan leda till långa sjukskrivningar och i värsta fall en avlutad anställning (Kvas & Seljak, 2015).

Konsekvensen för patienterna kan bli sjuksköterkor som är frustrerade över att hantera hotfulla och/eller våldsamma patienter vilket stjäl tid från andra patienter som är i behov av vård.

Sjuksköterskor kan också visa mindre empati som en direkt följd av hot och våld, få en minskad motivation för arbetet och personal avslutar sin anställning på grund av hot och våld på

arbetsplatsen (Chapman et al., 2009).

2.3.2 Nationellt

I Sverige har arbetsmiljöverkets en bred definition gällande hot och våld på arbetsplatsen. Det kan innebära allt från skrik och verbala hot till fysiska handlingar som t.ex. slag och knuffar (AFS, 1993:2). Vidare skriver arbetsmiljöverket att drygt hälften av samtliga sjuksköterskor i Sverige någon gång upplevt hot och våld på sin arbetsplats. Avander (2016) skriver att sjuksköterskor löper en större risk jämfört med andra yrkesgrupper att bli utsatta för hot eller våld. Enligt Avander (2016) kan detta bero på att sjuksköterskor oftare än andra yrkesgrupper träffar på individer som exempelvis missbrukar alkohol/droger, är psykiskt sjuka och av den anledningen kan uppvisa ett aggressivt beteende.

(11)

Frekvensen av hot och våld mot sjuksköterskor ökar inom samtliga grupper, både intrahospitalt och prehospitalt och kan medföra konsekvenser både för sjuksköterskan och för patienten (Avander, 2016).

2.4 Hot och våld inom ambulanssjukvården

Mendes (2015) beskriver hot och våld som ett ökande problem inom sjukvården och mest utsatta är de som jobbar inom prehospital sjukvård. Hot kan beskrivas som ”en uppmaning om att skada eller straffa, speciellt om uppmaningen ej följs” och våld som ” uppförande med avsikt att skada eller döda” (Petzäll, Tällberg, Lundin & Suserud, 2011). Det är dessa definitioner av hot och våld som kommer att användas i detta arbete. Suserud, Blomkvist och Johansson (2002) menar att hot och våld inom ambulanssjukvården är ett växande problem och har negativ inverkan på både ambulanssjuksköterskan och patienten. Petzäll et al. (2011) skriver att upp till 75 procent av personalen som arbetar inom ambulanssjukvården någon gång under sin

yrkesutövning blivit utsatt för hot och våld. Av dessa 75 procent hade 67 procent blivit utsatta för någon typ av våldsutövning och 17 procent hotade med någon form av vapen. Vidare beskriver Petzäll et.al. (2011) att hot och våld på arbetsplatsen är ett hot mot rådande

arbetsmiljö och kan orsaka onödigt lidande både för ambulanssjuksköterskan och för patienten.

Suserud et al. (2002) och Carlsson (2016) menar att det trots en ökad frekvens av hot och våld återfinns det väldigt lite forskning på hur hot och våld upplevs och hur det påverkar vårdandet.

Mer forskning kring hur hot och våld påverkar vårdandet kan därför anses nödvändig, inte minst sett ur ett vårdvetenskapligt perspektiv.

2.4.1 Bemötande av hot och våld

Att inta ett förhållningssätt som syftar till att öka förståelsen för en patients livsvärld är

applicerbart på situationer som av någon anledning blivit eller är på väg att bli hotfulla och/eller våldsamma (Carlsson, 2003). Holmberg (2015) skriver vidare att ambulanssjukterskan bör visa förståelse för patientens fysiska, emotionella och existentiell livsvärld, speciellt om situationen är hotfull eller våldsam, eftersom detta kan deskalera situationen.

(12)

Carlsson (2003) beskriver vikten av den vårdande handlingen. Det vill säga det som sägs eller görs rent fysiskt kan vara avgörande för hur patienten mottar och upplever handlingen. Carlsson (2003) menar att ett sätt att nå fram till patienten kan vara att vårdaren iakttar ett ”naket”

förhållningssätt. Det ”nakna” förhållningssättet kännetecknas av ett öppet, ärligt och närvarande bemötande. Att inkludera och utforma vårdandet tillsammans med patienten kan anses av vikt och ha stor betydelse för det fortsatta vårdandet (Frank, 2010). Genom att inta ett inkluderande förhållningssätt kan ambulanssjuksköterskans handlingar i sig ha en stor vårdande potential och neutralisera en potentiellt hotfull situation i ett tidigt skede. Carlsson (2003) skriver att den fysiska beröringen är ett starkt verktyg i det vårdande mötet med patienten. Hot och våld får svårare att eskalera om vårdaren/ambulanssjuksköterskan vågar beröra sin patient och dessutom själv vågar bli berörd, både fysiskt och mentalt av patientens situation.

Ambulanssjuksköterskans beröring bör dock ha goda bakomliggande intentioner eftersom en hotfull och våldsam situation annars kan eskalera. Hot och våld bör ses ur det sammanhang som det uppstår och en ökad förståelse för hur sårbara och utsatta patienter kan bemötas utan att kränkas kan minska hot och våld frekvensen inom sjukvården (Carlsson, 2003). Carlsson (2016) belyser också vikten av att vårdaren har en tydlig vårdvetenskapligt förankring i sitt vårdande, vilket kräver kompetenta vårdare som har viljan att förstå patientens livsvärld. Återfinns inte viljan att bemöta patientens livsvärld oavsett situation kan mötet inte betecknas som ett vårdmöte. Konsekvenserna för ett fallerat vårdmöte mellan patient och ambulanssjuksköterska kan därför anses få negativa konsekvenser för den utövade vården.

2.5 Konsekvenser för vårdandet

Vårdmötet mellan ambulanssjuksköterskan och patienten sker nästan alltid i prehospital miljö.

Det prehospitala omhändertagandet kan därför beskrivas som den vård och behandling som patienten får från hämtplatsen in till sjukhuset, där intrahospital personal övertar

omhändertagandet (Elmqvist, 2011). För att ambulanssjuksköterska ska kunna erbjuda god vård som lindrar lidande och främjar hälsa, behövs det att en vårdanade relation skapas, en

mellanmänsklig relation (Carlsson, 2003).

(13)

Den vårdande relationen som skapas under vårdmötet kräver ett engagemang från båda parterna och blir extra viktigt att upprätta när vårdmötet kompliceras av hot och våld. En mellanmänsklig relation kan alltså anses svår att skapa när den som är i behov av vård uppträder hotfullt och våldsamt, vilket kan leda till konsekvenser för vårdandet. Personal inom hälso-och sjukvården, där ambulanssjuksköterskan ingår, skall arbeta personcentrerat. Ett personcentrerat vårdande är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär att man skall respektera och bekräfta individens upplevelse och tolkning för sin hälsa/ohälsa. Individens egen tolkning skall utgöra grunden för det fortsatta vårdandet (Bergbom, 2013).

3 Teoretisk referensram

Vårdvetenskapen som disciplin vilar på en rad konsensusbegrepp vars syfte är att stärka och förklara disciplinens ontologiska antaganden (Dahlberg & Segesten, 2010) Föreliggande studie har en vårdvetenskaplig grund och utgår från de två vårdvetenskapliga begreppen hälsa och livsvärld. Begreppen hälsa och livsvärld är några av de bärande begreppen inom

vårdvetenskapen och anses väl applicerbara på den aktuella studien eftersom hot och våld kan ha en negativ inverkan på hur ambulanssjuksköterskan främjar patientens hälsa och livsvärld.

En negativ inverkan på patientens livsvärld och hälsa kan leda till onödigt lidande och en förändrad livsvärldsuppfattning.

3.1 Upplevd hälsa

Begreppet hälsa beskrivs ofta som ett fenomen som berör hela kroppen och den som besitter hälsa anses därför vara i jämnvikt (Dahlberg & Segesten, 2010). World health organisation (WHO) definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

välbefinnande. Även om denna definition är omstridd ges ändå en ledtråd till att hälsa har en djupare innebörd än endast frånvaro av sjukdom. Dahlberg och Segesten (2010) menar att den upplevda hälsan inte är något konstant utan är föränderlig genom livet. Hälsa är inte heller något som kan mätas, utan är en individuell upplevelse.

(14)

Exempelvis kan den upplevda hälsan påverkas negativt vid kroppslig sjukdom men även om den sociala situationen upplevs påverkad, hopplös och meningslös (Dahlberg & Segesten, 2010). Förlust av hälsa kan därför anses öka lidandet för individen som drabbats. Upplever exempelvis ambulanssjuksköterskan en situation som hotfull eller våldsam kan vårdandet påverkas, vilket kan leda till onödigt lidande för ambulanssjuksköterskan och i förlängningen även för patienten.

3.2 Förändrad livsvärld

Livsvärlden är en subjektiv beskrivning av hur vi som människor uppfattar oss själva och vår omvärld (Dahlberg & Segesten, 2010). Denna beskrivning av livsvärld innebär att uppfattningen om hur vi upplever oss själva och den värld vi lever i är högst individuell. Därför kan samma händelse uppfattas och påverka ambulanssjuksköterskan väldigt olika. En ökad förståelse för ambulanssjuksköterskans livsvärld kan därför också öka förståelsen för hur en hot och våldssituation upplevs och hur det påverkar det fortsatta vårdandet. Dahlberg och Segesten (2010) belyser det faktum att personal som jobbar inom akutsjukvård ofta är inblandade i situationer som är traumatiska. Traumatiska situationer kan påverka ambulanssjuksköterskan negativt och leda till en känsla av otillräcklighet i vårdandet. Vidare skriver Dahlberg och Segesten (2010) att upplevda traumatiska händelser kan påverka

sjuksköterskan/ambulanssjuksköterskans livsvärld negativt. En ambulanssjuksköterska med förändrad livsvärld kan undvika situationer som anses för påfrestande eftersom livsvärlden till stor del baseras på tidigare erfarenheter. Som en följd av detta kan ambulanssjuksköterskan få svårt att bemöta patientens och dennes livsvärld. Konsekvensen för patienten kan då bli sämre vård. Därför kan en ökad förståelse för ambulanssjuksköterskans livsvärld också öka förståelsen för hur hot och våld upplevs och vilken påverkan det har på vårdandet. Genom att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelse så som den upplevs med förankring i

livsvärldsperspektivet kan förståelsen kring hur våldsamma och hotfulla möten påverkar vårdandet ökas.

(15)

4 Problemformulering

Frekvensen av hot och våld på arbetsplatsen är ett växande problem där sjukvården som helhet är särskild utsatt. Ambulanssjuksköterskor som bedriver prehospital sjukvård kan anses som en särskilt utsatt grupp eftersom de många gånger bedriver sjukvård ensamma, i en okänd miljö och ibland långt ifrån sjukhuset. Ambulanssjuksköterskan ställs inför en rad patientergrupper med varierande diagnoser och ofta utan någon förkunskap gällande diagnos eller anamnes innan det aktuella patientmötet. Detta innebär att ambulanssjuksköterskan ofta inte vet vad den kommer mötas av vid ankomsten till larmplatsen eller om patienten tidigare uppvisat ett våldsamt beteende. Ambulanssjuksköterskan kan då vid ankomsten till larmplatsen riskera att utsättas för hot och våld. Utsattheten för hot och våld kan innebära fysiskt och psykiskt lidande för ambulanssjuksköterskan, vilket kan leda till ett sämre vårdande. Patientens vård kan alltså i förlängningen drabbas, i form av sämre bedömning och utebliven anamnestagning. Ett sämre vårdande kan få negativ inverkan på patienten och kan leda till bestående skador eller ett förlängt sjukdomsförlopp. Förhållningssätt gällande patientens sjukvårdsbehov kan därför anses svårhanterat när patienten hamnar i ett hotfullt eller våldsamt tillstånd och kanske inte

medverkar till vårdandet. Trots detta är den rådande forskningen gällande

ambulanssjuksköterskors upplevelse av hur hot och våldssituationer påverkar vårdandet mycket begränsat. Därför är det av vikt att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet.

5 Syfte

Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet.

(16)

6 Metod

6.1 Design

Intervjuer kan vara ett bra sätt att inhämta information när förståelsen för ett fenomen eller situation skall beskrivas (Danielsson, 2012). För att svara på studiens syfte genomfördes en intervjustudie med öppna kvalitativa frågor (bilaga 1). Studien har sin grund i empirin och har således en induktiv ansat. En kvalitativ intervju kan beskrivas som ett samtal mellan

informanten och den som intervjuar, där ämnet i huvudsak berör informantens livsvärld och hur individen uppfattar och erfar sin omvärld (Olsson & Sörensen, 2011). Ovan nämnda metod anses därför relevant eftersom studien syftar till att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet.

6.2 Urval

Urvalet till föreliggande studie baserades på bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval grundar sig på att tillfråga informanter som finns tillgängliga och uppvisar intresse av att delta i studien (Kristensson, 2014). Denna typ av urval är särskilt användningsbar när tiden är en avgörande faktor för studien. Dock finns risken att informanterna inte blir representativa, vilket är något som beaktades av författaren och diskuteras närmre i metoddiskussionen. För att identifiera lämpliga informanter har en rad inklusionskriterier och exklusionskriterier identifierats.

Inkluderade i studien var de sjuksköterskor som läst en vidareutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård och som arbetat i minst ett år. För ambulanssjuksköterskor som varit yrkesverksamma i mer än ett år är sannolikheten högre för att någon gång blivit utsatt för hot och våld i sin yrkesroll. Som yrkesverskam i mindre än ett år är sannolikheten/risken lägre för att ha blivit utsatt. Återfinns ingen erfarenhet hos ambulanssjuksköterskan gällande hot och våld, kan ingen kunskap tillföras föreliggande studie. Föreliggande studie genomfördes på tre ambulansstationer i södra Sverige.

(17)

Informanterna som svarade mot inklusionskriterierna identifierades med hjälp av respektive avdelningschef och kontaktades i god tid. Därefter tillfrågades informanterna om de var intresserade av att medverka i föreliggande studie. Detta skedde antingen muntligen, via mejl eller telefon. Författaren uttryckte då också tydligt att delaktighet i studien byggde på

frivillighet och var anonym. Var informanten intresserad gavs ytterligare information i form av ett informationsblad (bilaga 2) och en samtyckesblankett (bilaga 3), gällande studien syfte och praktiska utförande. En ansökan om att genomföra datainsamling (bilaga 4) lämnades också in till respektive avdelningschef. Totalt genomfördes åtta intervjuer och samtliga informanter var ambulanssjuksköterskor som hade jobbat mellan 5-17 år. Informanternas ålder varierade mellan 27-45 år och inkluderade fem män och tre kvinnor. Variation gällande ålder, kön och antal år i yrket var något som eftersträvades eftersom detta ansågs stärka trovärdigheten för studien

.

6.2 Datainsamling

Olsson och Sörensen (2011) menar att en intervjustudie kan vara en bra metod att använda sig av när ens persons upplevelse skall beskrivas. Intervjufrågorna ställs med en låg grad av strukturering vilket innebär att frågorna ställs på ett sådant sätt att utrymme för tolkning kan skapas. Detta innebär att informanten då kunde tala om egna erfarenheter och upplevelser vilket antas skapa en djupare förståelse för informantens upplevelse (Olsson & Sörensen, 2011).

Denna typ av intervjumetod anses särskild lämplig eftersom syftet var att beskriva

ambulanssjuksköterskans upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet. Risken med att frågorna ställs med låg grad av strukturering kan vara att informanten tolkar frågorna felaktigt vilket i förlängningen kan påverka resultatet. Intervjuerna genomfördes med hjälp av två öppna frågeställningar med tillhörande följdfrågor, följdfrågorna bidrog med att skapa struktur och ge en djupare förståelse för informantens upplevelse under intervjuerna. Under utformningen av intervjufrågorna beaktade författaren tydligheten i frågorna eftersom detta ansågs minska risken för att informanterna skulle tolka frågorna fel.

(18)

Olsson och Sörensen (2011) beskriver vikten av platsen där intervjun genomförs, vikten av att få prata i lugn och ro utan störande moment är väsentligt under intevjuförfarandet. Platsen för intervjuerna bestämdes i samråd med informanten eftersom detta ansågs skapa trygghet för informanten och bidra till bättre och mer öppna svar (Danielsson, 2012). Vidare beskriver Danielsson (2012) att det är att föredra att samtliga intervjuer genomförs på samma plats eftersom det möjliggör för författaren att utprova utrustningen och iordningställa rummet innan intervjun. Eftersom intervjuerna genomfördes på tre olika ambulansstationer var inte detta genomförbart. Samtliga intervjuer genomfördes på ambulansstationer i ett avskilt rum, som bestämdes i samråd med informanten och tog cirka 20- 30 minuter vilket skapade utrymme för långa utförliga svar. Innan intervjuerna påbörjades kontrollerade författaren att informanten läst och förstått informationsbladet och därefter fick informanten skriva på en samtyckesblankett.

Intervjuerna spelas in med hjälp av en diktafon och efter avslutad intervjun transkriberas intervjun ordagrant och vilket innebar att intervjun skrevs över till pappersformat. Det

transkriberade och inspelade materialet förvaras inlåst i ett skåp på författarens hemadress och kommer att förstöras efter färdigställande av föreliggande studie.

6.3 Analysmetod

Lundman och Graneheim (2012) beskriver ett antal nyckelbegrepp inom manifest

innehållsanalys. Nyckelbegreppen är meningsenhet, kondensering, kod och kategori. Analysen av det insamlade materialet påbörjades i samma stund som transkriberingen påbörjades (Danielsson, 2012).

Analysförfarandet genomfördes i flera olika steg. Först lästes det transkriberade materialet i sin helhet flera gånger tills en djupare förståelse för det insamlade materialet skapats. Under det andra steget analyserades det transkriberade materialet med hjälp av manifest innehållsanalys och meningsbärande enheter som svarade mot studiens syfte markerades med färgpennor. Enligt Graneheim och Lundman (2012) kan en meningsenhet utgöras av ett ord, en mening eller ett helt stycke som hör ihop genom att innehållet eller betydelsen är densamma.

(19)

Steg tre innebar att meningsenheten kondenserades. Kondensering innebär att texten kortas ner utan att förlora sitt innehåll. Graneheim och Lundman (2012) betonar vikten av att

kondenseringen genomförs på ett sådant sätt att texten inte förlorar viktigt innehåll.

Under det fjärde steget kortades texten ner ytterligare. Efter kondensering av meningsenheten uppstod så kallade koder. En kod speglar innehållet från meningsenheten och svarar på studiens syfte. Koderna färg markerades och lästes igenom flera gånger. Detta syftade till att identifiera likheter/skillnader bland koderna. Efter detta analysförfarande framkom det sju underkategorier.

Underkategorierna analyserades ytterligare efter likheter/skillnader och tre huvudkategorier identifierades. Dessa huvudkategorier är en direkt avspegling av underkategorierna, detta innebär att innehållet/betydelsen är densamma, exempel på analysförfarandet återfinns i exempeltabellen nedan. Denna typ av analysmetod bryter således ner det insamlade materialet och gör det mer lätt hanterligt utan att för den delen förlora dess innehåll. Manifest

innehållsanalys är väletablerad inom kvalitativ omvårdnadsforskning och kan därför anses vara särskild lämplig som analysmetod för föreliggande studie eftersom det är den beskrivna upplevelsen av ett fenomen som studeras (Graneheim & Lundman, 2012)

Tabell 1.

Exempel från innehållsanalys

.

Meningsbärande-

enhet

Kondensering Kod Underkategori Kategori

”.. vi kunde ju inte göra någon adekvat bedömning, ingen anamnes

tagning..ingenting..”

(4)

Ingen adekvat bedömning eller anamnestagning.

Ingen adekvat bedömning.

Bedömningen uteblir

Konsekvenser för vårdandet

(20)

”.. så det blev ju i stort sätt omöjligt att bedriva någon effektiv vård på väg in till sjukhus..” (5)

Omöjligt att vårda effektivt på väg in till sjukhus.

Omöjligt att vårda.

Vårdandet omöjliggörs

Konsekvenser för vårdandet

6.4 Forskningsetiska överväganden.

Området forskningsetik behandlar de överväganden som görs innan och fortlöpande under det vetenskapliga arbetets gång (Kjällström, 2012). De främsta etiska utmaningarna vid

examensarbete är enligt Kjällström (2012) att förhindra att människor kommer till skada eller utnyttjas. Innan påbörjandet av föreliggande studie genomfördes en etisk egengranskning (bilaga 5) via Etik-kommittén sydost hemsida. Från denna etiska egengranskning framkom det att det inte förelåg några uppenbara hinder för att genomföra studien eftersom inga känsliga personuppgifter skulle behandlas, inga fysiska ingrepp genomförs samt att studien baserades på frivillighet. Utifrån svaren på denna egengranskning ansågs det av författaren att en prövning hos Etik-kommittén sydost inte var nödvändig. Eftersom författaren till studien arbetade med människor var det dock av vikt att intervjuerna hölls strikt anonyma och att författaren var fri från fördömande om någon informant skulle välja att avbryta sin medverkan i studien. Studien behandlade den beskriva upplevelsen av hur hot och våld påverkade vårdandet, vilket kunde leda till att jobbiga minnen hos informanten åter väcktes till liv. Detta ansågs oundvikligt eftersom det är den hotfulla och våldsamma händelsen samt dess påverkan på vårdandet som centraliserades under intervjun. Det var dock viktigt att författaren gav informanten utrymme och visade förståelse för eventuella känsloyttringar.

Författaren är själv verksam inom ambulanssjukvården och har därför viss förståelse för yrket som helhet. Dock är författarens erfarenhet och kunskap gällande hur hot och våld påverkar vårdandet mycket begränsad. Därför ansågs inte författarens förkunskap gällande hur hot och våld påverkar vårdandet inverka på följande studie.

(21)

Den etik som genomsyrar detta arbete bygger på Helsingforsdeklarationen, som vidare finns beskriven på World Medical Association (2019) hemsida. Helsingforsdeklarationen är en överenskommelse länder emellan och beskriver bland annat risk-nyttoförhållandet. Risk- nyttoförhållandet bör övervägas vid all forskning som innefattar människor och betonar vikten av att patientens välbefinnande överväger samhällets och i förlängningen forskningens behov.

Författaren till denna studie bedömde inte att det fanns några överhängande etiska aspekter som kom att påverka informanterna negativt, däremot ansågs det finnas en samhällsnyttig aspekt med studien eftersom förståelsen för hur ambulanssjuksköterskans upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet kommer ökas. En ökad förståelse för hur hot och våld påverkar vårdandet kan i förlängningen leda till en bättre vård och ett minskat patientlidande.

7 Resultat

Syftet med föreliggande studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet. Resultatet baseras på kvalitativa intervjuer med åtta

ambulanssjuksköterskor, både män och kvinnor, i åldrarna 27-45 år och som varit yrkesverksamma mellan 5-17 år. Samtliga arbetar på ambulansstationer i södra Sverige.

Resultatet beskrivs utifrån tre huvudkategorier, Konsekvenser för vårdandet, den hotfulla ambulanstransporten och upplevelsen av hot och våld. Utöver huvudkategorierna bildades sju underkategorier.

Tabell 2. Översikt av kategorier och underkategorier

Huvudkategori Konsekvenser för vårdandet

Den hotfulla

ambulanstransporten

Den egna säkerheten

Underkategori Undersökningarna uteblir.

Endast övervaka. Vårdandet blir underställt den egna säkerheten.

(22)

Vården blir fördröjd. Vårda med gaspedalen. Erfarenhet ökar tryggheten.

Motivationen försvinner hos vårdaren

7.1 Konsekvenser för vårdandet

Den första huvudkategorin som identifierades efter analysen av intervjuerna var, konsekvenser för vårdandet och innebar undersökningar uteblir, vården blir fördröjd och motivation

försvinner hos vårdaren. Vårdandet påverkades vid uppkomna hot och våld situationer och hur vården påverkades var direkt bundet till den aktuella situationen.

7.1.1 Undersökningar uteblir

Ambulanssjuksköterskorna beskrev att själva vårdandet vid hot- och våldsituationer till stor del påverkades genom att undersökningar som är standardiserade inom ambulanssjukvården uteblev.

”en del mätvärden gick ju att ta initialt i alla fall… att tänka på mer riktade undersökningar typ auskultation av buk och lungor var ju inte att tänka på, man ville ju inte komma så nära honom och riskera ett slag i ansiktet…”(8)

Grundläggande undersökningar såsom primär undersökning, kontroll av vitalparametrar och riktade undersökningar var inte möjliga att genomföras på grund av den uppkomna hot

och våld situationen

. Undersökningar som ambulanssjuksköterskorna annars hade önskat att genomföra eftersom dessa hade föranlett en bättre och mer säker vård gick således inte att utföra.

7.1.2 Vården blir fördröjd

Vid uppkomna hot och våldsituationer förändrades ofta hur vårdandet bedrevs.

Ambulanssjuksköterskan fick ofta frångå det inom ambulanssjukvårdens standardiserade arbetssätt och inta ett mer flexibelt förhållningssätt till vårdandet.

(23)

”Väl inne i ambulansen och när patienten lugnat sig kunde jag vidta de åtgärder som jag ville…

det var ju inte möjligt till en början… jag skulle inte säga att vården blev sämre… men absolut fördröjd” (1)

Flexibiliteten i vårdandet kunde exempelvis innebära att vårdandet fick ske när

omständigheterna eller situationen tillät det. Var situationen hotfull och våldsam kunde inte ett aktivt vårdande ske vilket föranledde att vårdandet fick ske vid ett senare tillfälle. Fördröjd vård innebar inte nödvändigtvis att vården blev sämre utan istället att den fick ske när situationen tillät det.

7.1.3 Motivationen försvinner hos vårdaren

Att motivationen för vårdandet minskade eller till och med uteblev när ambulanssjuksköterskan ställdes inför hotfulla patienten var något som många informanter uppgav. Medkänslan och empatin minskade vilket ansågs föranleda ett sämre vårdande.

”Det blir ju sämre vård för den drabbade eftersom man inte tar sig tid att visa medkänsla och empati… man vill ju inte komma nära personen som precis hotat en…Det är ju inte speciellt roligt att undersöka en sån person...”(2)

När man inte tog sig tid att lyssna på patienten försvann också empati och medkänslan. Detta medförde att glädjen med yrkesutövandet försvann och patienten behandlades mer som en ”sak”

i stället för en patient. Distanstagningen ansågs direkt kopplad till ett hotfullt eller våldsamt bemötande från patienten.

7.2 Den hotfulla ambulanstransporten

Det framkom att patienten ibland kunde vara lugn på hämtplatsen och inte visa några hotfulla eller våldsamma tendenser, vilket gjorde att patienten ilastades i ambulansen. Väl i ambulansen kunde dock patientens förhållningssätt gentemot ambulanssjuksköterskan förändras och en hotfull och våldsam situation uppstod, vården blev då påverkad och ändrade karaktär.

(24)

7.2.1 Endast övervaka

Ambulanssjuksköterskan blev mer restriktiv med det aktiva vårdandet och intog ett

förhållningssätt som syftade till att övervaka patienten. Övervakningen syftade till att övervaka de delar som ambulanssjuksköterskan kunde göra utan att för den delen interagera för mycket med patienten, exempelvis kontroll av medvetandegrad och andningsfrekvens. Undersökningar som innebar fysisk kontakt med patienten såsom kontroll av blodtryck och saturationsmätning uteblev.

”vården blir mer inriktad på övervakning och transport… man vågar och vill inte komma nära och ge den hjälp som patienten kanske behöver och som man i vanliga fall velat ge..” (5)

Att vården fick en mer övervakande karaktär grundade sig i att ambulanssjuksköterskan ville begränsa kontakten med patienten och därmed minska risken för att framkalla ett hotfullt eller våldsamt beteende. Vård som annars hade önskats genomföras fick åtsidosättas vilket påverkade vården negativt.

7.2.2 Vårda med gaspedalen

När patienten blev hotfull och våldsam i ambulansen uteblev det aktiva vårdandet och en snabb transport in till sjukhus prioriterades. Anledningen till detta var att det inte ansågs gynnsamt att larma polisen eftersom de ofta hade långa framkörningstider men på akuten fanns i alla fall väktare som kunde vara behjälplig. En i ambulansbesättningen larmade då in till

akutmottagningen och begärde att väktare skulle möta upp och vara behjälplig med den stökiga patienten.

”Det var mycket svårt att bedriva effektiv vård… så vi vårdade med gaspedalen… hon bara skrek hela tiden” (3)

Förhållningssätt som vårda med gaspedalen var återkommande och användes frekvent när situationen blev eller var på väg att bli hotfull eller våldsam.

(25)

Vidare ansågs det ofta mer riskfyllt att stanna och försöka släppa av den hotfulla och

våldsamma patienten eftersom detta kunde eskalera situationen och framkalla ett mer aggressivt beteende. Därför prioriterades oftast en snabb transport in till sjukhuset.

7.3 Den egna säkerhetens inverkan på vårdandet

7.3.1 Vårdandet blir underställt den egna säkerheten

Vid situationer som innefattar hot och våld blev vårdandet många gånger underställt den egna säkerheten. Ofta inträffade detta vid samarbete med andra prehospitala organisationer, såsom polis. Klartecken från exempelvis polis fick då inväntas, tills dess att situationen och miljön var av sådan karaktär att ett effektivt vårdande var möjligt. Andra situationer då vårdandet blev underställt den egna säkerheten var när ambulansen var ensamma på ett larm och situationen initialt var hotfull och våldsam men situationen snabbt lugnade ner sig vilket då möjliggjorde ett aktivt vårdande.

”Mannen var allmänt stökig, då blir ju vårdandet underställt den egna säkerheten, vi fick helt enkelt invänta polisen… man kan ju inte göra den bedömningen eller de undersökningar man vill när han är i det tillståndet.. vårdandet blir ju sekundärt kan man säga.” (4)

Att den egna säkerheten prioriterades gjorde också att vårdandet blev sekundärt. Privatlivet lyftes fram som ett huvudargument för att detta. Det ansågs inte värt att riskera sin egen kropp för någon som uppträdde hotfullt och våldsamt, även om ett vårdbehov var föreliggande. Risken att skadas i sitt arbete kunde i förlängningen påverka privatlivet vilket ansågs som ett onödigt risktagande, speciellt för de informanter som var gifta och hade barn. Kunde inte vården utföras utan risk för den egna säkerheten uteblev vårdandet till dess att situationen och/eller patienten medgav detta, oavsett hur sjuk eller skadad patienten var.

(26)

7.3.2 Erfarenhet ökar tryggheten

Erfarenhet kunde många gånger leda till att den hotfulla och våldsamma situationen kunde deskaleras. Med åren blev de flesta bättre och bättre på att läsa av situationer och hantera individer som var hotfulla och våldsamma. Individuella tekniker för att bemöta hot- och våld utformades och ansågs direkt kopplade till erfarenhet av liknade situationer.

”Jag tror att man med åren lär sig läsa av patienter och vilken approach man kan ha, en del kan man vara lite tuffare mot och säga vill du ha min hjälp gör du så här… medans en del får man stryka väldigt mycket medhårs för att undvika en upptrappning” (8)

Individuella tekniker kunde exempelvis innebära att veta hur man ska närma sig en hotfull och våldsam situation och kunna deskalera den uppkomna situationen. Att lära sig tolka och läsa av signaler från hotfulla och våldsamma individer ansågs vara kunskaper som utvecklades först efter flertalet år i yrket.

8 Diskussion

8.1 Metoddiskussion

Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskornas upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ intervjustudie med öppna frågor och med induktiv ansats eftersom studien grundar sig i empirin. Denna metod valdes eftersom upplevelsen av ett fenomen skulle beskrivas och individens upplevelse centraliseras.

Kvalitativa intervjustudier med öppna frågor är vanligt förekommande och väl applicerbara inom den kvalitativa forskningen eftersom det skapar möjlighet för informanten att

kommunicera sina erfarenheter och upplevelser (Danielsson, 2012). Hade en annan metod använts, exempelvis en kvantitativ metod där resultatet oftast bli numeriskt hade detta påverkat resultatet eftersom individens upplevelse hade blivit svår att beskriva i siffror.

(27)

En litteraturstudie hade också varit ett möjligt alternativ, dock återfanns det inte, enligt författaren, tillräckligt med forsking kring ämnet hot och våld och dess inverkan på vårdandet.

Därför valde författaren att genomföra en kvalitativintervjustudie.

8.1.1 Urval

Under urvalsförfarandet använde sig författaren av bekvämlighetsurval. Hade ett annat urvalsförfarande använts exempelvis strategiskt urval, där informanter väljs ut av författaren eftersom de anses kunna ge informationsrika beskrivningar av ett fenomen hade detta kunnat påverka resultatet eftersom författaren själv väjer ut sina informante. Hartman (2004) menar att risken med detta urvalsförfarande är att författaren riskera påverka resultatet genom att aktivt välja ut informanter. Vidare gjordes studien på tre olika ambulansstationer vilket hade försvårat en urvalsprocess som strategiskturval.

Risken med bekvämlighetsurval är att det finns en risk för att informanterna inte blir

representativa (Hartman, 2004). Författaren har dock tagit hänsyn till detta och försökt ha god variation gällande kön, ålder, år i yrket och till viss del även geografisk spridning. Detta för att öka trovärdigheten för informanterna som grupp och i förlängingen stärka trovärdigheten och överförbarheten för resultatet. Hade antalet informanter som intervjuades varit fler till antalet hade detta kunnat öka trovärdigheten för föreliggande studie.

Studien var även begränsad i tid vilket medförde att det inte var möjligt att inkludera fler informanter. Polit och Beck (2008) beskriver att bekvämlighetsurvalet lämpar sig bäst på mindre grupper av informanter, som i föreliggande studie, och kan vara svår att överföra på en större grupp. Därför anses bekvämlighetsurvalet vara en lämplig urvalsmetod för föreliggande studie.

(28)

8.1.2 Datainsamling

Som tidigare beskrivet genomfördes en kvalitativ intervjustudie. Innan intervjuerna påbörjades genomfördes en provintervju, en provintervju är enligt Danielsson (2012) lämpligt att

genomföra innan den riktiga datainsamlingen påbörjas. Provintervjun syftade till att testa den tekniska utrustningen (diktafonen), testa författarens förmåga i rollen som intervjuare och om frågorna som ställdes var av relevans för studiens syfte. Vidare testades också hur lång tid som gick åt för varje intervju. Provintervjun transkriberades och skickades in till handledaren för studien som då lämnade respons på intervjufrågorna och förfarandet som helhet. Provintervjun kunde även inkluderas i studien. Samtliga ovannämnda åtgärder anses öka trovärdigheten för studiens resultat. Hade inte dessa preventiva åtgärder vidtagits hade studies resultat eventuellt påverkats, exempelvis genom felhantering av den tekniska utrustningen och intervjufrågor som var irrelevanta för studiens syfte. Dessa felkällor ansågs begränsas genom provintervjun och stärka författarens som intervjuperson, eftersom författaren sedan tidigare inte har någon erfarenhet av att genomföra intervjuer. Polit och Beck (2008) beskriver vikten av att genomföra en provintervju innan den faktiska datainsamlingen påbörjas eftersom detta kan förhindra eventuella felkällor. Hade inte en provintervju genomförts hade detta kunnat leda till att information som inte svarade på studiens syfte hade utvunnits vilket hade påverkat resultatet.

Innan intervjuerna blev informanten kontaktad i god tid och erhöll ett informationsblad som beskrev studiens syfte och att intervjuerna baserades på frivillighet. Anledningen till detta var att kontrollera att informanten förstod syftet med studien och att den baserades på frivillighet.

Det ansågs också underlätta själva intervjuförfarandet om informanten förstod vilket fenomen som skulle studeras. En ökad förståelse för studiens syfte hos informanten kan ha bidragit svar som bättre svarar på studiens syfte. Platsen för intervjun bestämdes i samrådan med informanten eftersom detta ansågs öka tryggheten för informanten och därmed leda till mer öppna och ärliga svar. Mer öppna och ärliga svar kan leda till att trovärdigheten för studien ökar eftersom

informanten talar öppet och ärligt från egna upplevda upplevelser.

(29)

Olsson och Sörensen (2011) skriver att det är viktigt att den som intervjuar förhåller sig förutsättningslöst och inte låter sina egna värderingar påverka informanten. Författaren till studien är verksam inom ambulanssjukvården, dock är dennes erfarenhet av det studerande fenomenet begränsad. Författaren försökte sätta sin ringa förförståelse för ämnet åtsidan och istället visa öppenhet, lyhördhet och låta informantens upplevelse vara central under

intervjuerna. Därför anser inte författaren till studien, att dennes begränsade förkunskap för ämnet ha haft någon inverkan på informanterna.

8.1.3 Analys

8.1.3.1 Trovärdighet

Det insamlade materialet analyserades med hjälp av Lundman och Graneheim (2012) beskrivning av manifest innehållsanalys, vilken är väl etablerad inom kvalitativ forskning.

Författarens intention under analysförfarandet var att så objektivt som möjligt lyfta fram textens manifesta delar. Trots att fokus låg på textens manifesta innehåll finns det risk att författarens egna värderingar och tolkningar kan ha förekommit. Polit och Beck (2008) beskriver att det inom kvalitativ forskning kan förekomma viss tolkning av det insamlade materialet. Detta har sin grund i författarens förkunskaper, erfarenheter och vilken förståelse för texten som denne besitter (Polit & Beck, 2008).

Författaren undvek detta genom att ständigt gå tillbaka till original texten och därigenom försäkra sig om att ingen information gick förlorad eller att texten feltolkades. Därför anses inte författarens förkunskaper ha påverkat studiens resultat.

8.1.3.1 Giltighet

Giltig anses en studie vara om tillvägagångs sättet noga presenteras och motiveras under forskningsprocessens gång (Graneheim & Lundman, 2012).

(30)

Författaren har presenterat, motiverat och redovisats tillvägagångssättet för föreliggande studie.

Eftersom författaren till studien är novis gällande forskningsprocessen olika steg hade studiens olika delar säkerligen kunnat redovisas tydligare. Detta anses dock inte ha någon avgörande betydelse för studiens giltighet eftersom det är den beskriva upplevelsen av ett fenomen som utgör resultatet. Polit och Beck (2008) menar att giltigheten för ett arbete ökar om det som varit avsett att undersökas blivit undersökt. Föreliggande studies syfte var att beskriva

ambulanssjuksköterskans upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet och detta framkommer i resultatet vilket kan anses öka giltigheten för föreliggande studie.

8.1.3.2 Överförbarhet

För att en studie skall vara överförbar, krävs det att författaren noggrant beskrivit det

metodlogiska förfarandet (Polit & Beck, 2008). Danielsson (2012) menar dock att kvalitativa studier kan vara svåra att generaliseras och därmed överföras till likande kontexter.

Författaren till föreliggande studie har noggrant beskrivit det metodologiska förfarandet och studien kan därmed anses överförbar till liknande kontexter, t.ex. andra ambulansstationer i Sverige med liknande demografiska förutsättningar. Eftersom det är individens beskrivna upplevelse som centraliseras i studien är det dock inte säkert att studien genererat ett liknande resultat om studien gjorts en gång till eller i en annan kontext. Studien anses överförbar gällande de metodologiska delarna dock kan resultatet variera eftersom det är den beskriva upplevelsen av ett fenomen som utgör resultatet.

8.1.3.3 Tillförlitlighet

Inom kvalitativ forskning menar Polit och Beck (2008) att fokus för tillförlitligheten inte ligger på forskaren utan på det insamlade materialet. För att stärka trovärdigheten för det insamlade materialet bör forskaren vara så tydlig i sin redovisning av hur insamlingen av data gått till att en oberoende läsare skall kunna göra samma insamling av data efter att ha läst beskrivningen.

(31)

Redovisning gällande informanter och hur dessa inkluderades i studien återfinns noggrant beskrivet i text under metoddelen. Vidare återfinns också en noggrann beskrivning, både i text och i en exempeltabell, gällande hur texten analyserats och resultatet växt fram vilket kan anses öka tillförlitligheten för studien.

8.2 Resultatdiskussion

Syftet med föreliggande studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av hur hot och våld påverkad vårdandet. Resultatet påvisar en rad konsekvenser för vårdandet när en hot och våldsituation uppstod. Ambulanssjuksköterskorna menade att konsekvensen för vårdandet var direkt kopplat till omständigheterna kring det aktuella fallet.

8.2.1 Konsekvenser för vårdandet

Konsekvenserna kunde exempelvis innebära att olika typer av undersökningar uteblev och anamnestagningen blev bristfällig. Brister undersöknings metodiken kommer detta påverka den fortsatta vården. Detta påstående får även stöd i litteraturen. Suserud, Bruce och Dahlberg (2003) och Bigham et.al (2014) skriver att det är av viktigt att ambulanssjuksköterskan tillåts undersöka patienten eftersom undersökningen ligger till grund för helhets bedömningen av patienten. Väl utförda undersökningar föranleder en bättre bedömning och ett bättre omhändertagande.

Det faktiska vårdandet fördröjdes ofta när en ambulanssjuksköterska utsattes för hot och våld.

Detta berodde dels på att ambulanssjuksköterskan fick invänta andra prehospitala organisationer och dels för att situationen var så pass stökig att ett vårdande initialt inte var möjligt. Det fördröjda vårdandet ledde till att ambulanssjuksköterskan inte kunde vidta de åtgärder som hon önskade. Suserud et al (2003) beskriver vidare vikten av att tidigt skapa en bra vårdrelation mellan vårdare och patient. Eftersom detta är essentiellt för det fortsatta vårdandet. Misslyckas upprättandet av en vårdrelation föranleder detta ofta ett fördröjt vårdandande.

(32)

Är en situation och/eller patienten stökig kan detta anses som ett hinder för upprättandet av en adekvat vårdrelation. Vidare påvisade resultatet att attityden hos ambulanssjuksköterskan förändrades om denna utsattes för hot och våld. Utsattes ambulanssjuksköterskans för hot och våld, vilket kan anses som mycket traumatiskt, förändrades dennes livsvärld vilket föranledde en avsaknaden av medkänsla, empati och distanstagning gentemot patienten. Detta var samtliga attribut som beskrevs och var direkt kopplade till den hotfulla och våldsamma situationen. Ahl et.al (2005) och Pich, Hazelton, Sundin och Kable (2011) bekräftar detta empiriska fynd och menar att det inte är ovanligt med attityd förändringar hos vårdaren om denna utsätts för hot och våld. Visas inte ömsesidig respekt och ödmjukhet mellan patient och vårdare kommer vårdandet påverkas negativt. Suserud, et al (2003) beskriver att vårdaren dock behöver viss distans till patienten för att inte emotionellt påverkas av patientens sjukdomstillstånd, dock får inte distanseringen påverka den utövade vården.

8.2.2 Den hotfulla ambulanstransporten

Blev ambulanssjuksköterskan utsatt för hot och våld under ambulanstransporten förändrades vårdandet. Förändringen skedde i form av att det aktiva vårdandet övergick till ren övervakning och då främst övervakning som var genomförbar utan direkt kontakt med patienten. Suserud, Blomquist och Johansson (2002) studie stärker föreliggande studies resultat fynd och menar att vårdandet får en annan karaktär om patienten uppvisar ett hotfullt och våldsamt beteende.

Undersökningarna begränsas och kan i vissa fall utebli helt. I vissa situationer när patienten var ilastad var det inte möjligt att övervaka patienten på grund av att situationen var så pass hotfull och/eller våldsam. Förhållningssätt som vårda med gaspedalen intogs då och innebar att skyndsamt få in patienten till sjukhus där ytterligare assistans kunde erbjudas. Ahl et.al (2005) menar att när hotfulla situationer uppstår kan attityden hos vårdaren förändras och vårdaren kan då välja en annan inriktning för vårdandet.

(33)

För att återkoppla till de teoretiska begrepp som föreliggande studie vilar på kan förhållningsätt liknade det som beskrivs ovan kopplas samman med ambulanssjuksköterskans

livsvärldsperspektiv. Anses situationen för hotfull eller våldsam kan ambulanssjuksköterskan i ren självbevarelsedrift inta ett undvikande eller återhållsamt förhållningssätt eftersom

situationen anses för påfrestande att hantera. Carlsson (2016) menar att vårdarens

förhållningssätt gentemot patienten kan förändras om situationen upplevs som hotfull, vårdaren kan då frångå det aktiva vårdandet vilket ligger i linje med föreliggande studies resultat.

8.2.3 Den egna säkerheten

Från föreliggande studie framgick det att när en vårdande situation blev hotfull och våldsam prioriterades den egna säkerheten före vårdandet, vårdandet blev sekundärt. Gunnarsson och Stomberg (2009) menar att erfarna ambulanssjuksköterskor ofta har lättare att ta beslut i kritiska situationer, vilket ligger i linje med föreliggande studie där erfarenheten hos

ambulanssjuksköterskan ansågs avgörande för hanteringen av den hotfulla/våldsamma situationen.

8.2.4 Samhälleliga aspekter

Föreliggande studie identifierade en rad samhälleliga aspekter. Som beskrivs i bakgrunden ökar sjukskrivningar och avslutade anställningar inom sjukvården på grund av hot och våld.

Inskränkningar på ambulanssjuksköterskans hälsa, i form av en ohållbar arbetssituation kan vara en bidragande orsak till avslutade anställningar. Bernaldo-De-Quiró et al. (2015) beskriver det faktum att sjukskrivningar och avlutade anställningar, till följd av hot och våld inom sjukvården är ett ökande problem. Att anställda inom sjukvåden upplever sin hälsa och sin arbetsmiljö negativ till den grad att de slutar, alternativt blir sjukskrivna på grund av hot och våld är ohållbart och kan i förläningen påverka samhället negativt, främst i form av personalbrist. En eventuell personalbrist inom sjukvården kant drabba både patienten och sjuksköterskan negativt.

(34)

För sjuksköterskan i form av en försämrad arbetsmiljö och för patienten i form av utebliven personcentrerad omvårdnad/vård. I värsta fall uteblir undersökningar vilket kan få förödande konsekvenser för den enskilde. Att vårdpersonalen också upplever ohälsa i samband med arbetet kan också medföra att de gör ett sämre arbete och att empatin och glädjen för arbetet minskar (Bauer & Kristiansson, 2012). Den förändrande upplevda hälsan, som också är ett av de bärande teoretiska begreppen för studien, har en negativ inverkan på vårdandet ligger i linje med

föreliggande studie vilket kan anses stärka trovärdigheten.

8.2.5 Etiska aspekter

Den samhälleliga aspekten kan också få en etisk innebörd. Sarvimäki och Stenbock-Hult (2010) beskriver vikten av att sjuksköterskan/ambulanssjuksköterskan innehar en etisk styrka som grundar sig på sjuksköterskans omdöme. För att sjusköterskan skall ha ett omdöme som är vägledande måste hon ha god kunskap om vad som är etiskt rätt och fel. För att avgöra vad som är rätt och fel bör sjuksköterskan inhämta kunskap genom empati och sitt samvete. För att genom sitt omdöme ta korrekta etiska beslut.

Uppstår personalbrist till följd av sjukskrivningar och avslutade anställningar på grund av hot och våld kan det uppstå brister i det etiska synsätt som bör genomsyra

sjuksköterskans/ambulanssjuksköterskans arbete. Detta eftersom tiden för patienterna kommer minska. Sjuksköterskan kan då ta etiskt felaktiga beslut till följd av den uppkomna

tidsbristen/stressen vilket kan få förödande konsekvenser för det fortsatta vårdandet.

Ytterligare etiska tillkortakommande kan även uppstå om vårdaren tappar empati och ”lusten att vårda patienten”. Sarvimäki och Stenbock-Hult (2010) beskriver detta som att sjuksköterskan då brister i sin teoretiska etikkunskap eftersom sjuksköterskan vet hur hon skall handla men inte gör det eftersom situationen är av sådan karaktär att hon anser sig hindrad.

(35)

För att knyta an till föreliggande studie kan det även anses hindrande att ta etiskt korrekta beslut när en hotfull och våldsam situation uppstår eftersom patienten inte medverkar utan tvärtom utgör ett hinder för vårdandet.

9 Slutsats

Utsätts ambulanssjuksköterskan för hot och våld kommer vårdandet påverkas negativt på en rad olika sätt. Eftersom hot och våld mot ambulanssjuksköterskor ökar kan också dess inverkan på vårdandet anses öka. Görs ingenting åt den accelererade utvecklingen sett ur ett

samhällsperspektiv kommer både vårdare och patienterna drabbas än mer i framtiden. Därför behövs det att sjukvårdspersonal erhåller utbildning gällande hot och våld på regelbundet basis, både teoretisk och praktisk. Detta för att i framtiden möjliggöra att rätt åtgärder vidtas för att förhindra att hot och våld inverkar på vårdandet.

9.1 kliniska implikationer

Viktigaste kliniska fynden är följande:

* Erfarenhet anses värdefull vid hanteringen av hotfulla och våldsamma situationer

* Förändrad sinnesstämning hos ambulanssjuksköterskan.

* Hur vården påverkas är direkt kopplad till den aktuella situationen och behöver inte nödvändigtvis utebli helt.

9.2 Förslag till fortsatt forskning

Föreliggande studie är en studie på magisternivå. Studien har varit begränsad i tid, vilket har upplevts som hämmande i studiens olika delar. Forskning gällande föreliggande ämne är i dag mycket begränsad och mycket av den rådande forskningen är äldre. Därför behövs ny aktuell forskning som är applicerbar på dagens samhälle gällande demografiska aspekter.

(36)

Fortsatt kvalitativ forskning gällande hur hot och våld uppfattas av sjukvårdspersonal i Sverige som helhet och dess inverkan på sjukvården i stort. Denna forskning kan med fördel sedan användas för att utbilda sjukvårdspersonal inom området hot och våld.

(37)

8 Referenslista

AFS (1993:2). Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Våld och hot i arbetsmiljön. Stockholm.

Arbetsmiljöverket. Hämtad den 22 mars 2019 från: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och- inspektioner/publikationer/foreskrifter/vald-och-hot-i-arbetsmiljon-afs-19932-foreskrifter/

Ahl C, Hjälte L, Johansson C, Wireklint-Sundström B, Jonsson A, & Suserud B. (2005). Culture and care in the Swedish ambulance services. Emergency Nurse, 13(8), 30–36. Retrieved from http://miman.bib.bth.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=ccm

&AN=106399498&site=ehost-live

Avander, K. (2016). Trauma Nurses’ Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting. Journal of Trauma Nursing, 23(2), 51–57.

https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1097/JTN.0000000000000186

Bergbom, I. (2013) Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer. J. Leksell &

M.Lepp (Red) Sjuksköterskans kärnkompetenser. ( 1. uppl) Stockholm: Liber AB.

Bernaldo-De-Quirós, M., Piccini, A. T., Gómez, M. M., & Cerdeira, J. C. (2015). Psychological consequences of aggression in pre-hospital emergency care: Cross sectional survey.

International Journal of Nursing Studies, 52(1), 260–270. https://doi- org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.ijnurstu.2014.05.011

(38)

Bigham, B. L., Jensen, J. L., Tavares, W., Drennan, I. R., Saleem, H., Dainty, K. N., & Munro, G. (2014). Paramedic Self-reported Exposure to Violence in the Emergency Medical Services (EMS) Workplace: A Mixed-methods Cross-sectional Survey. Prehospital Emergency Care, 18(4), 489–494. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.3109/10903127.2014.912703

Bauer, M., & Kristiansson, M. (2012). Hot och våld på jobbet. Lund: Studentlitteratur.

Carlsson, G. (2003). Det våldsamma mötets fenomenologi: om hot och våld i psykiatrisk vård.

Akademisk avhandling för filosofie Doktorsexamen, Växjö universitet, Institutionen för Vårdvetenskap och socialt arbete

Carlsson, C. (2016) Att möta hot och våld. B-O Suserud & L. Lundman (Red). Prehospital Akutsjukvård. ( 2.uppl) Stockholm: Liber AB.

Chapman R, Perry L, Styles I, & Combs S. (2009). Consequences of workplace violence directed at nurses. British Journal of Nursing, 18(20), 1256–1261. Retrieved from

http://miman.bib.bth.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=ccm

&AN=105342049&site=ehost-live

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och kultur.

(39)

Danielson, E (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Elmqvist, C. (2011). Akut omhändertagande – I mötet mellan patienter, närstående och olika professioner på skadeplats och på akutmottagning. Doktorsavhandling, Linneuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap.

Foghammar, L., Jang, S., Kyzy, G. A., Weiss, N., Sullivan, K. A., Gibson-Fall, F., & Irwin, R.

(2016). Challenges in researching violence affecting health service delivery in

complex security environments. Social Science & Medicine, 162, 219–226. https://doi- org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.socscimed.2016.03.039

Frank, C. (2010). Tillfället gör delaktigheten – Patienters och vårdares erfarenheter av patientdelaktighet på akutmottagning. En deskriptiv, metodutvecklande och utvärderande studie. Doktorsavhandling, Linneuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap.

Gunnarsson B, & Stomberg MW. (2009). Factors influencing decision making among ambulance nurses in emergency care situations. International Emergency Nursing, 17(2), 83–

89. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.ienj.2008.10.004

Hallberg, U. (2011). Kunskapsöversikt – Hot och våld inom vård och omsorg.

Arbetsmiljöverkets- rapport, nr 2011:16. Hämtad 7 januari, 2019, från

(40)

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/hot-ochvald- inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-16.pdf

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Holmberg, M. (2015). Being secure in insecurity- aspects of caring in the ambulance

service. Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap

och samhälle.

Kjällström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:

från idé till examination inom omvårdnad. (s. 69-92) (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Stockholm:

Natur och kultur.

Kvas, A., & Seljak, J. (2015). Sources of workplace violence against nurses. Work, 52(1), 177–

184. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.3233/WOR-152040

Lundman, B & Graneheim, U (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund- Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 187-201) (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

References

Related documents

The aim for iontronic drug delivery devices is to deliver and release a specific dose of specific ions at a certain time and place, by controlling the current through the

Detta då några respondenter menar att ekonomin i organisationen kan begränsa deras förebyggande arbete medan andra respondenter understryker att ledningarna

Fysisk och psykiskt våld är ofta förekommande inom ambulanssjukvården där oftast patienten och patientens närstående är de som utför olika typer av hot och våld... 16 våld

Om det inte finns kunskap om eller förståelse för patienters upplevelser av att isoleras på grund av en smittsam sjukdom, kan det leda till att de inte får det stöd de behöver i

Förutom dessa program finns det vid Göteborgs universitet även att flertal andra utbildningar på avancerad nivå med inslag av miljö och hållbar

Kunskap och utbildning hade enligt patienterna stor betydelse för omvårdnaden vid fatigue och de önskade att sjuksköterskan hade den kunskap och utbildning som krävdes för att

Frågeformulär av Richards-Campbell Sleep Questionnaire (RCSQ) samt ytterligare öppna frågor ställdes till patienterna för att undersöka faktorer som påverkar deras sömn

Gemensamt för intervjupersonerna var dock att samtal kring utsattheten och att söka stöd på grund av den oftast görs på arbetet eftersom det finns en annan typ av förståelse