Syftet med studien var att belysa och problematisera förskollärarnas uppfattningar om möjligheter samt hinder i arbetet med att stödja flyktingbarn för att möjliggöra lärande och utveckling i förskolan. Informanterna har uppvisat ett stort behov av utökat stöd för förskollärare i arbetet med flyktingbarn i form av handledning, resurs samt kompetensutveckling. Förskollärare i denna studie har uttryckt att kommuner inte kan erbjuda
37
det stöd förskollärare behöver trots att flyktingbarn ska direkt integreras i förskolan, samt att det är en ständigt pågående process att ta emot flyktingbarn. I studien har det inte framkommit orsaken till att detta stöd inte uppnås till en acceptabel nivå för förskollärare. Det finns ett behov av att forska angående möjligheter att stödja förskollärare i deras arbete med flyktingbarn. Detta för att kunna skapa förutsättningar för utveckling samt lärande hos flyktingbarn. Det är viktigt att förskollärare inte riskerar utbrändhet på grund av för stora påfrestningar av ett uppdrag som upplevs svårt att uppfylla.
Referenslista
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk Forskning i
Sverige, 12(2), 84–95. issn; 1401-6788
Ahrne, G., & Svensson, P. (Red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Andersson, I. (2000). Att förstå ”bråkiga” barn – Ett systemteoretiskt synsätt. Locus. 3/00 Axelsson, M., & Juvonen, P. (2016). Inledning: Nyanlända barn och ungdomar i de nordiska länderna. I M. Axelsson & P. Juvonen (Red.), Temanummer: Nyanlända barn och ungdomar i
de nordiska länderna (s. 5-11). Nordand 11(2)
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. uppl.) s. 9-62. Stockholm: Natur och kultur. Ascher, H., & Mellander, L. (2010). Asylsökande barns tankar om hälsa. I H. E. Andersson, H. Ascher, U. Björnberg & M. Eastmond (Red.). Mellan det förflutna och framtiden: Asylsökande
barns välfärd, hälsa och välbefinnande (s. 207-243). Göteborg. Göteborgs universitet. Från https://cergu.gu.se/digitalAssets/1319/1319551_mellan-det-forflutna-och-framtiden.pdf Barnombudsmannen. (2017). Nyanlända barns hälsa Delrapport i barnombudsmannen
årstema 2017 - Barn på flykt. Barnombudsmannen.
Bartley, K. (2001). FN:s konvention om barnets rättigheter: Om perspektiv och innehåll med relevans för skolan. Utbildning och demokrati, 10(2), 3-8. Från https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2001/nr-2/gastredaktor-solveig-hagglund---temainledning.pdf
Björck-Åkesson, E. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde med många dimensioner. I C., Nilholm. & E., Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex
professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 85-99). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Bowlby, J. (1969). Attachment and loss. Vol. 1, Attachement. New York: Basic. Från https://www.abebe.org.br/files/John-Bowlby-Attachment-Second-Edition-Attachment-and-Loss-Series-Vol-1-1983.pdf
Brandtzæg, I., Torsteinson, S., & Øiestad, G. (2016). Se barnet inifrån: att arbeta med
anknytning i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: experiments by nature and
https://khoerulanwarbk.files.wordpress.com/2015/08/urie_bronfenbrenner_the_ecology_of_h uman_developbokos-z1.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande – en forskningsöversikt om nyanlända elever i den
svenska skolan. s. 25-36. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Diskrimineringsombudsmannen, DO (2015). Lika rättigheter i förskolan: ett stöd i förskolans
likabehandlingsarbete. Från http://www.do.se/globalassets/stodmaterial/stod-skrift-lika-rattigheter-i-forskolan.pdf
Enö, M. (2013). Kommunikation och samverkan i mångkulturella skolor. I A. Harju., & I. Tallberg Broman (Red.), Föräldrar, förskola och skola om mångfald, makt och möjligheter (s. 41-58). Lund: Studentlitteratur AB.
Emanuelsson, I. (2004). Integrering/inkludering i svensk skola. I O. Mallander., & M. Tideman (Red.), Integrering och inkludering (s. 101-120). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber.
Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I C, Nilholm. & E, Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet
och forskningsfronterna (s. 17-27). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Gustafsson, L. H., & Lindberg, T. (2016). Möta barn på flykt enkel handbok för alla (s. 17-29). Stockholm: Unicef. Från https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/mota-barn-pa-flykt Harboe, T. (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. s. 113-142. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Håland Anveden, P. (2017). Den inkluderande förskolan – en handbok Språk- och
kunskapsutvecklande pedagogik för lek, omsorg och trygghet i flerspråkiga grupper. s.
186-193. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Hägglund, S. (2001). Tema: FN:s konvention om barns rättigheter - en källa till viktiga forskningsfrågor om barn och barns villkor. Utbildning & demokrati, 10 (2), 3-8.
Kylén, G. (2008). Helhetssyn på människan. (13. Uppl.) Stockholm: Stiftelsen Ala. Från http://www.fungerandemedier.se/sites/default/files/bifogade_filer/helhetssyn_print_0.pdf Lunneblad, J. (2013). Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic Early Childhood Education Research. 6(8), 1-14.
Lunneblad, J. (2015). Den mångkulturella förskolan motsägelser och möjligheter. s. 33-45. Lund: Studentlitteratur AB.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A., Löfdahl. M., Hjalmarsson. & K., Franzén. (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 144-156). Stockholm: Liber. Migrationsverket. (2016). Nya lagar som gett ny verklighet för Sveriges flyktingmottagning. Från
https://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac38715919534/1485556080550/ Folder%20nya%20lagar%20för%20flyktingmottagande.pdf
Migrationsverket. (2018a). Asylsökande till Sverige under 2000-2017. Från https://www.migrationsverket.se/download/18.4a5a58d51602d141cf41003/1515076326490/A sylsökande%20till%20Sverige%202000-2017.pdf
Migrationsverket. (2018b). Antal asylsökande – aktuell statistik. Från https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html#
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik, vilka är de grundläggande perspektiven?. Pedagogisk
Forskning i Sverige, 10 (2), 124-138. Doi: 1401-6788
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” -Vad betyder det och vad
vet vi?. Forskning i fokus, (28). Myndigheten för skolutveckling.
Patel, E., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2009). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB. Rennstam, J., & Wästerfors, J. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne, & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220-236). Stockholm: Liber.
Rosenqvist, J. 1996. Integration – ett entydigt begrepp med många innebörder. I T. Rabe, & A. Hill (Red.), Boken om integrering idé teori praktik (s. 23-37). Trelleborg: Studentlitteratur AB. Roos, C. (2009). Att berätta om små barn - att göra en minietnografisk studie. I A., Löfdahl. M., Hjalmarsson. & K., Franzén. (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 46-57). Stockholm: Liber.
SFS 2010:800. Skollagen. Utbildningsdepartementet. Från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K8
Skolverket. (2010). Liten kunskap om nyanländas lärande. Från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/artikelarkiv/liten-kunskap-om-nyanlandas-larande-1.145249
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny., rev. uppl.]. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2017). Organisera för nyanlända elever. Stockholm: Från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/organisera-for-nyanlanda-elever-1.237657
Sommer, D. (2008). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. (3. uppl.) Malmö: Liber.
Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare: en introduktion. (1.uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Szklarski, A. (2009). Fenomenologi som teori, metodologi och forskningsmetod. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) (s. 106-121). Stockholm: Liber.
UNICEF (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet. (2015a). En likvärdig förskola för alla barn - innebörder och indikationer. Stockholm.
Vetenskapsrådet (2015b). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet.
Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer. Om anknytning, trauma och dissociation (s. 31-50). Stockholm: Natur & Kultur.
Zetterqvist Nelson, K., & Hagström, M. (2016). Nyanlända barn och den svenska