Resultatet baseras på erfarenheter av tolv IVA-sjuksköterskor yrkesverksamma på intensivvårdsavdelningar i södra Sverige. En begränsning i studien kan vara att studiens resultat kan vara svårt att generalisera baserat på tolv deltagares erfarenheter. Forskning i andra delar av Sverige hade eventuellt kunnat ge andra perspektiv. Även andra
yrkesgrupper inom intensivvården hade kunnat skapa annorlunda perspektiv än utförda studie av att förebygga och upptäcka delirium. Fortsatt forskning på de medverkande intensivvårdsavdelningarna genom kvantitativ metod med exempelvis införande av strukturerade riktlinjer och bedömningsinstrument hade varit av intresse för att kunna jämföra och mäta skillnader av mer strukturerat arbete. En längre observationsstudie
hade även varit av intresse för att observera IVA-sjuksköterskor i deras dagliga arbete av att förebygga och upptäcka delirium och hade kunnat tillföra ett annorlunda
Referenser
Balas, M.C., Burke, W.J., Gannon, D., Cohen, M.Z., Colburn, L., Bevil, C… Vasilevskis, E.E. (2014). Implementing the ABCDE Bundle into Everyday Care: Opportunities, Challenges and Lessons Learned for Implementing the ICU Pain, Agitation and Delirium (PAD) Guidelines. Critical Care Medicine, 41, 116-127. doi:10.1097/CCM.0b013e3182a17064
Benner, P. (1993). Från novis till expert- mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur AB.
Berggren, L. (2012). Analgesi och sedering. I A, Larsson & S, Rubertsson (Red.),
Intensivvård (2. uppl., s. 704-713). Stockholm: Liber AB.
Bryczkowski, S.B., Maeve, C., Lopreiato, R.N., Yonclas, P MD., Sacca, J.J., &
Mosenthal, A.C. (2014). Delirium prevention program in the surgical intensive care unit improved the outcomes of older adults. Journal of Surgical Research, 190,
280-288. doi:10.1016/j.jss.2014.02.044
Colombo, R., Corona, A., Praga, F., Minari, C., Giannotti, C., Castelli, A., & Raimoni, F. (2012). A reorientation strategy for reducing delirium in the critically ill. Results of an interventional study. Minerva Anestesiologica, 78(9), 1026-1033. Hämtad 2017-03-13 från
https://www.researchgate.net/profile/Riccardo_Colombo/publication/228444923_A_reo rientation_strategy_for_reducing_delirium_in_the_critically_ill_Results_of_an_interve ntional_study/links/5593064208ae16f493ee4d9c.pdf
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande, i teori och praxis (1. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod, från ide till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 163 - 173).
Lund: Studentlitteratur AB.
Duppils, G., & Wikblad, K. (2007). Patients’ experiences of being delirious. Journal of
Clinical Nursing. 16, 810–818. doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01806.x
Ely, E.W., Shintani, A., Truman, B., Speroff, T., Gordon, S.M., Harrell, F.E., …Dittus, R.S. (2004). Delirium as a Predictor of Mortality in Mechanically Ventilated Patients in the Intensive Care Unit. JAMA, 291(14), 1753-1762. doi:10.1001/jama.291.14.1753 Engström, Å., Grip, K., & Hamren, M. (2009). Experiences of intensive care unit diaries: ‘touching a tender wound’. Nursing in Critical Care, 14(2), 61-67. doi:10.1111/j.1478-5153.2008.00312.x
Engström, Å., & Söderberg, S. (2007). Close relatives in intensive care from the perspective of critical care nurses. Journal of Clinical Nursing, 10, 1651-1659. doi:10.1111/j.1365-2702.2005.01520.x
Forsberg, l.M., & Eriksson, M. (2010). Delirium- Awareness, observation and interventions in intensive care units: A national survey of Swedish ICU head nurses.
Intensive and Critical Care Nursing, 26(5), 296-303.
doi:10.1016/j.iccn.2010.07.003
Friberg, F., & Öhlen, J. (2012). Fenomenologi och hermeneutik. I M, Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod, från ide till examination inom omvårdnad (2. uppl., s.
345–368). Lund: Studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Fridlund, B. (2012). Kritisk incident teknik. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod, från ide till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 177-190). Lund:
Studentlitteratur AB.
Gabor, J.Y., Cooper, A.B., Crombach, S.A., Lee, B., Kadikar, N., Bettger, H.E., & Hanly, P.J. (2003). Contribution of the Intensive Care Unit Environment to Sleep Disruption in Mechanically Ventilated Patients and Healthy Subjects. American Journal
of Respiratory and Critical Care Medicine, 167, 708-715. doi:10.1164/rccm.2201090
Girard, T.D., Pandharipande, P.P., & Ely, E.W. (2008). Delirium in the intensive care unit. Critical Care, 12(3). doi:10.1186/cc6149
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gulbrandsen, T. (2009). Sedering. I T. Gulbrandsen & D-G. Stubberud (Red.),
Intensivvård, Avancerad omvårdnad och behandling (1. uppl., s. 119-131). Lund:
Studentlitteratur AB.
Gulbrandsen, T., & Stubberud. (2009). Patientens psykosociala behov. Intensivvård,
Avancerad omvårdnad och behandling (1. uppl., s. 41-60). Lund: Studentlitteratur AB.
Han, J.H., Vasilevskis, E.E., Schnelle J.F., Shintani, A., Dittus, R.S.,Wilson, A., & Ely, E. (2015). The Diagnostic Performance of the Richmond Agitation Sedation Scale for Detecting Delirium in Older Emergency Department Patients. Academic Emergency
Helsingforsdeklarationen. (2013). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2017-01-08
från https://www.slf.se/Pages/48496/Helsingforsdeklarationen.pdf
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod, från ide till examination inom omvårdnad (2. uppl., s.
129 -137). Lund: Studentlitteratur AB.
Hosie, A., Lobb, E., Agar, M., Davidson, P.M., & Phillips, J. (2014). Identifying the Barriers and Enablers of Palliative Care Nurses´ Recognition and Assessment of
Delirium: A Qualitative Study. Journal of Pain and Symptom Management, 48(5), 815 -830. doi: 10.1016/j.jpainsymman.2014.01.008
Johansson, L., Bergbom, J., Persson-Waye, K., Ryherd, E., & Lindahl, B. (2012). The sound environment in an ICU patient room - A content analysis of sound levels and patient experiences. Intensive and Critical Care Nursing, 28, 269-279.
doi:10.1016/j.iccn.2012.03.004
Kamdar, B.B., King, L.M., Collop., Sakamuri, S., Colantuoni., Neufeld, K.J…
Needham, D.M. (2013). The effect of a quality improvement intervention on perceived sleep quality and cognition in a medical ICU. Critical Care Medicine, 41(3), 800-809. doi:10.1097/CCM.0b013e3182746442
Khan, B. A., Fadel, W. F., Tricker, J. L., Carlos, W. G., Farber, M. O., Hui, S. L., ... & Boustani, M. A. (2014). Effectiveness of Implementing a Wake up and Breathe
Program on Sedation and Delirium in the Intensive Care Unit. Critical Care medicine,
42(12), 791-795.doi:10.1097/CCM.0000000000000660
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod, från ide till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 69-92). Lund:
Studentlitteratur AB.
Larsson, C., Granberg. Axell, A., & Ersson, A. (2007). Confusion assessment method for the intensive care unit (CAM-ICU): translation, retranslation and validation into Swedish intensive care settings. Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 51, 888-892. doi:10.1111/j.1399-6576.2007.01340.x
Lundberg, D. (2012). Intensivvårdsetik. I A, Larsson., & S, Rubertsson (Red.),
Intensivvård (2. uppl., s. 18-26). Stockholm: Liber AB.
Lundman, B., & Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär., & B. Höglund - Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvården (2. uppl., s. 187-196). Lund: Studentlitteratur AB.
Löf, L., Berggren, L., & Ahlström, G. (2006). Severely ill ICU patients recall of factual events and unreal experiences of hospital admission and ICU stay - 3 and 12 months after discharge. Intensive and Critical Care Nursing, 22, 154-166.
doi:10.1016/j.iccn.2005.09.008
Magnus, V. S., & Turkington, L. (2006). Communication interaction in ICU - patient and staff experiences and perceptions. Intensive and Critical Care Nursing, 22(3), 167-180. doi:10.1016/j.iccn.2005.09.009
Meriläinena, M., Kyngäs, H., & Ala-Kokkoc, T. (2010). 24 - Hour intensive care: An observational study of an environment and events. Intensive and Critical Care Nursing,
26, 246-253. doi:10.1016/j.iccn.2010.06.003
Mistarz, R., Elliot, S., Whitfield, A., & Ernest, D. (2011). Bedside nurse -
patient interaction do not reliably detect delirium: An observational study. Australian
Critical Care, 24, 126 - 132. doi:10.1016/j.aucc.2011.01.002
Mori, S., Takeda, J. R. T., Carrara, F. S. A., Cohrs, C. R., Zanei, S. S. V., & Whitaker, I. Y. (2016). Incidence and factors related to delirium in an intensive care unit. Journal of
School of Nursing, 50(4), 585-591. doi:10.1590/S0080-623420160000500007
Ouimet, S., Kavanagh, B.P., Gottfried, S.B., & Skrobik, J. (2007). Incidence, risk factors and consequences of ICU delirium. Intensive Care Medicine, 33, 66–73. doi:10.1007/s00134-006-0399-8
Palacios-Ceña, D., Cachón-Pérez, J.M., Martínez-Piedrola, R., Gueita-Rodriguez, J., Perez-de-Heredia, M., & Fernández-de-las-Peñas, C. (2016). How do doctors and nurses manage delirium in intensive care units? A qualitative study using focus groups.
BMJ Open, 6(1). doi:10.1136/bmjopen-2015-009678
Piao, J., Jin, Y., & Lee, S.M. (2016). Triggers and nursing influences on delirium in intensive care units. British Association of Critical Care Nurses, 10.
doi:10.1111/nicc.12250
Polit, D. F., & Beck, C.T. (2004). Nursing Research – Principles and Method. (7. uppl.). Lippincott Williams & Wilkins.
Polit, D. F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research. Generating and Assessing
Evidence for Nursing Practice. (10. uppl.). Wolters Kluwer.
Price, A. (2004). Intensive care nurses’ experiences of assessing and dealing with patients’ psychological needs. Nursing in Critical Care, 9(3), 134-142.
Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod, från ide till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 31-52). Lund:
Studentlitteratur AB.
Reade, M. C., & Finfer, S. (2014). Sedation and delirium in the intensive care unit. New
England Journal of Medicine, 370(5), 444 - 454. doi:10.1056/NEJMra1208705
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening. (2012).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård. Hämtad 2016-12-14 från
http://www.aniva.se/wp-content/uploads/2014/12/kompetensbeskrivning_intensivvard.pdf
SBU. (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok (2. uppl.). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Hämtad 2017-03-07 från
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
SFAI. (2015). Riktlinjer för svensk intensivvård. Hämtad 2016-12-20 från
https://sfai.se/wp-content/uploads/2015/02/Riktlinjer-Svensk-Intensivv%C3%A5rd_-rev-2015.pdf
SFS 2003:460. Lag om om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2017 -03-06 från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad: 2017-03-05 från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Stubberud, D-G. (2009a). Intensivvårdssjuksköterskans målgrupp och arbetsplats. I T. Gulbrandsen & D-G. Stubberud (Red.), Intensivvård, Avancerad omvårdnad och
behandling (1. uppl., s. 19-23). Lund: Studentlitteratur AB.
Stubberud, D-G. (2009b). Intensivvårdssjuksköterskans funktions- och ansvarsområden. I T. Gulbrandsen & D-G. Stubberud (Red.), Intensivvård, Avancerad omvårdnad och
behandling (1. uppl., s. 25-37). Lund: Studentlitteratur AB.
Stubberud, D-G. (2009c). Akut förvirringstillstånd/intensivvårdsdelirium. I T. Gulbrandsen & D-G. Stubberud (Red.), Intensivvård, Avancerad omvårdnad och
Svenningsen, H., & Tonnesen, E. (2011). Delirium incidents in three Danish intensive care units. Nursing in Critical Care, 16(4), 186-192.
doi:10.1111/j.1478-5153.2011.00421.x
Thorén-Jönsson, A-L. (2012). Grounded theory. I M. Granskär., & B. Höglund- Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvården (2. uppl., s. 135-153). Lund: Studentlitteratur AB.
Van Rompaey et al. (2012). The effect of earplugs during the night on the onset of delirium and sleep perception: a randomized controlled trial in intensive care patients.
Critical Care, 16(3). doi:10.1186/cc11330
Velthuijsen, E.L., Zwakhalen, S.M., Mulder, W.J., Verhey, F.R., & Kempen, G.I. (2017). Detection and management of hyperactive and hypoactive delirium in older patients during hospitalization: a retrospective cohort study evaluating daily practice.
International Journal of Geriatric Psychiatry. doi:10.1002/gps.4690
Vetenskapsrådet - Codex. (1990). Forskningsetiska principer - inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2017–01–08 från
www.codex.vr.se/texts/HSFR
Von Rueden, K.T., Wallizer, B., Thurman, P., McQuillan, K., Andrews, T., Merenda, J., & Son, H. (2017). Delirium in Trauma Patients: Prevalence and Predictors. Critical
Care Nurse, 37(1), 40-48. doi:10.4037/ccn2017373
Wilkin, K., & Slevin, E (2004). The meaning of caring to nurses: an investigation into the nature of caring work in an intensive care unit. Journal of Clinical Nursing, 13, 50 - 59. doi:10.1111/j.1365-2702.2004.00814.x
Åkerman, E., Granberg-Axell, A., Ersson, A., Fridlund, B., & Bergbom, I. (2010). Use and practice of patient diaries in Swedish intensive care units: a national survey.