Innan man kan skapar nya värden till verksamheten måste nuläget analyseras.
Modeller för att realisera nyttor är ett bra hjälpmedel för att kartlägga behov, krav och möjligheter. Man kan även arbeta proaktivt i att anpassa till exempel
soptömning, så att de utförs efter behov snarare än efter ett schema. Man kan även anpassa energiförbrukning efter behov, som exempel att ventilation och belysning anpassas efter antalet medarbetare eller besökare i en lokal.
IoT är en del av den pågående digitaliseringen av samhället. Tidigare forskning har visat att vanliga verktyg som används när man skapar affärsstrategier, inte är anpassade för en digital strategi, eftersom det innehåller en grad av osäkerhet, inte minst med tanke på den snabba teknikutvecklingen. Därför måste strategier utformas med detta i åtanke. Val som görs kopplas till den förväntade ekonomiska avkastningen, förväntade nyttor, samt verksamhetens övergripande strategi, inklusive organisationskultur och resurser.
De flesta organisationer i studien har valt att driva och utveckla egna lösningar för att skapa tjänster och fylla behov, som deras egna organisationer inte varit mogna att hantera. Att skapa gemensamma gränssnitt och öppna lösningar, ses av många som viktigt för att IoT ska slå igenom på bred front.
Organisationerna beskriver IoT‐satsningen som hur det kan bidra till att förbättra och effektivisera sina verksamheter. Som ett led i detta har några sett över sina befintliga kompetenser och förstärkt där det varit nödvändigt. Någon har skapat ett partnernätverk där leverantörer erbjuder sina tjänster i nätet. Deltagande i ett ekosystem skapar därmed en win‐win‐situation, där organisationerna kan få tillgång till teknisk expertis och kunskap om tjänsteutveckling.
Nyckeln till att skapa nytta med IoT är tillgång till data. Genom att analysera data kan man realtidsövervaka produkter och processer, vilket kan användas för att larma i tid innan något går sönder och därmed bättre planera service‐ och underhållsprocesser. Data kan också analyseras för att kartlägga och effektivisera arbetsflöden och utveckla både produkter och tjänster. Dessutom kan tillgång till data ge upphov till nya insikter som kan leda till att lär känna sina kunder bättre, och erbjuda innovativa lösningar.
6.1 Förslag till fortsatt forskning
Ett forskningsområde som kan vara intressant i relation till denna studie, är en kartläggning av hur kommunala bostadsbolag, efter en tids användning av IoT, värderar de nyttor som teknikområdet gett verksamheterna, både i ekonomiska och organisatoriska termer.
Källförteckning
Ashurst, C., Doherty, N. F., & Peppard, J. (2008). Improving the impact of IT development projects: the benefits realization capability model, European Journal of Information Systems, 17(4), ss. 352–370.
Ashurst, C. (2011). Benefits Realization from Information Technology. 1. Uppl., New York: Palgrave Macmillan.
Atzori, L., Iera, A., & Morabito, G. (2010). The Internet of Things: A survey. Computer Networks, 54(15),2787‐2805, https://doi.org/10.1016/j.comnet.2010.05.010.
Bjorklund, M., & Paulsson, U. (2012). Seminarieboken. 2:4. Uppl. Lund:
Studentlitteratur AB.
Bongomin, O., Ocen, GG, Nganyi, EO., Musinguzi, A. (2020), Exponential Disruptive Technologies and the Required Skills of Industry 4.0,
https://doi.org/10.1155/2020/4280156
Brous, P., Janssen, M., Herder, P (2020), The dual effects of the Internet of Things (IoT):
A systematic review of the benefits and risks of IoT adoption by organizations, DOI:
https://doi.org/10.1016/j.ijinfomgt.2019.05.008
Buntak, K, Mutavdžija, M., Kovačić, M (2019), A review om measuring the success of smart city initiatives, http://www.cqm.rs/2019/papers_iqc/107.pdf
Coombs, C.R. (2015). When planned IS/IT project benefits are not realized: a study of inhibitors and facilitators to benefits realization. International Journal of Project Management, 33(2), ss. 363–379. https://doi.org/10.1016/j.ijproman.2014.06.012
DIGG (2014), Myndigheten för digital förvaltning, Vägledning i nyttorealisering, version 2.0, https://www.digg.se/utveckling‐av‐digital‐forvaltning/nyttorealisering (Hämtad 2020‐02‐07)
Goad, D., Gal, U. (2017), IoT Design Challenges and the Social IoT Solution,
https://aisel.aisnet.org/cgi/viewcontent.cgi?article=1212&context=amcis2017 (Hämtad 2020‐07‐17)
Gubbi, J., Buyya, R., Marusic, S., & Palaniswami, M. (2013). Internet of Things (IoT):
A vision, architectural elements, and future directions. Future Generation Computer Systems, 29(7), 1645‐1660. DOI: https://doi.org/10.1016/j.future.2013.01.010
Gupta, R., Gupta, R. (2016), ABC of Internet of Things : Advancements, Benefits, Challenges, Enablers and Facilities of IoT, DOI: 10.1109/CDAN.2016.7570875
Jenner, S. (2017), Managing Benefits a short overview, https://hitnettverket.no/wp‐
content/uploads/2019/06/Jenner_Managing_Benefits‐1.pdf
Lueth, K. L. (2014). Why the Internet of Things is called Internet of Things: Definition, history, disambiguation. IOT ANALYTICS. https://iot‐analytics.com/internet‐of‐
things‐definition/ (Hämtad 2020‐05‐03)
Markendahl, J., Lundberg, S., Kordas, O., and Movin, S. (2017). On the role and potential of iot in different industries. DOI: 10.1109/CTTE.2017.8260988
Jianli, P., Raj, J., Subharthi, P., Tam, V., Abusayeed, S., Sha, M (2015), An Internet of Things Framework for Smart Energy in Buildings: Designs, Prototype, and Experiments, DOI: 10.1109/JIOT.2015.2413397
Patel, R., Davidsson, B (2019), Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur AB, Lund
Regeringskansliet (2017). För ett hållbart digitaliserat Sverige ‐ en digitaliseringsstrategi, Stockholm: Regeringskansliet,
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2017/05/for‐ett‐hallbart‐
digitaliserat‐sverige‐‐‐en‐digitaliseringsstrategi/ (Hämtad 2020‐06‐12)
Ruud, O. (2018), How to succeed with digital transformation projects in public sector with focus om municipalities, DOI https://doi.org/10.24989/ocg.v325.35
Saarikko, T., Westergren, UH., Jonsson, K. (2020), Here, there, but not everywhere:
Adoption and diffusion of IoT in Swedish municipalities, http://hdl.handle.net/10125/63989
SABO (2018), Agenda för allmännyttans digitalisering,
https://www.sverigesallmannytta.se/digitalisering/agenda‐for‐allmannyttans‐
digitalisering/ (Hämtad 2020‐05‐28)
Serra, MEC, Kunc, M, (2015), Benefits Realisation Management and its influence on project success and on the execution of business strategies,
https://doi.org/10.1016/j.ijproman.2014.03.011
Sundmaeker, H, Guillemin, P., Friess, P., Woelfflé, S. (2019), Vision and Challenges for Realising the Internet of Things, CERP‐IoT,
https://docbox.etsi.org/zArchive/TISPAN/Open/IoT/CERP‐
IOT_Clusterbook_2009.pdf
Swedish Center for Digital Innovation, SCDI (2019), Statusrapport digital mognad i offentlig sektor, https://www.digitalforvaltning.se/wp‐
content/uploads/2019/05/StatusrapportDigital‐Mognad2019.pdf (Hämtad 2020‐02‐11)
Sveriges allmännytta (2018), Agenda för allmännyttans digitalisering,
https://www.sverigesallmannytta.se/document/agenda‐for‐allmannyttans‐
digitalisering/ (Hämtad 2020‐02‐10)
Sveriges allmännytta(u.å., a), https://www.sverigesallmannytta.se/om‐sveriges‐
allmannytta/
Sveriges allmännytta (u.å, b), fastAPI,
https://www.sverigesallmannytta.se/digitalisering/fastapi/ (Hämtad 2020‐09‐10)
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2019), Digitalisering av fastighetssektorn, https://skr.se/samhallsplaneringinfrastruktur/fastigheter/digitalisering.12997.html (Hämtad 2020‐02‐05)
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2017), Sakernas Internet – Möjligheter för välfärd och samhällsbyggnad,
Https://skr.se/download/18.4fff220015e84782bfc339d/1505475997112/SKL_Sakernas
‐internet_S5_webb.pdf (Hämtad 2020‐02‐13)
Ward, J, De Hertogh, S., Viaene, S. (2007), Managing Benefits from IS/IT Investments:
an Empirical Investigation into Current Practice, DOI: 10.1109/HICSS.2007.330
Ward, J, Daniel E (2013) How to Deliver More Business Benefits From IT Investments, https://www.researchgate.net/profile/John_Ward10/publication/304247566_How_t o_deliver_more_business_benefits_from_IT_investments/links/576a6cb108aeb526b 69c4376/How‐to‐deliver‐more‐business‐benefits‐from‐IT‐investments.pdf
Weinstein, R. (2005), RFID: A Technical Overview and Its Application to the Enterprise, DOI: 10.1109/MITP.2005.69
Wellman, B. (2001), Computer Networks As Social Networks, DOI:
10.1126/science.1065547
Zachrisson, H., Jönsson, N (2019), Nyttorealisering i offentlig sektor, Kandidatuppsats, Göteborgs Universitet, gupea_2077_61355_1.pdf
Zanella A, Bui N, Castellani A, Vangelista L, Zorzi M. Internet of things for smart cities. Internet of Things Journal, IEEE
2014;1(1):22‐32.
Zeinab, KAM., Elmustafa, SAA., 2017, Internet of things applications, challenges and related future technologies, https://www.infona.pl/resource/bwmeta1.element.psjd‐
86f8be9b‐ee85‐43ea‐9a09‐71f79f74684b
Bilaga A: Intervjumall
Inledande frågor
Får jag tillåtelse att spela in detta samtal?
Information om respondenten
Vad har du för roll i er verksamhet idag?
Hur länge har du haft den rollen?
Kan du berätta lite om din organisation?
IoT och digitalisering
Hur definierar du begreppet Internet of Things?
Finns det några begränsningar som försvårar arbetet med IoT?
Vad är din generella uppfattning om användandet av IoT i verksamheter?
Genomförda projekt
Kan du berätta lite om de projekt som ni genomfört?
Kan du beskriva de nyttor som projektet tillförde?
Vad ska man som organisation tänka på om man vill göra en IoT satsning?
Nyttovärdering av IT‐investeringar
Använder ni någon specifik modell/metod för utvärdering av nyttoeffekter av IoT?
Upplever ni att era nyttovärderingar stämmer överens med det faktiska utfallet?
Bilaga B: Exempel på genomförda projekt
Mätning badtemperatur
Övervakning lokalmiljö
Markfuktsövervakning
Flödesmätning vatten
Framtidens container
Vägtemperatur
Belysningsstyrning