För att få en övergripande bild om vilka projekt som startats inom de olika organisationerna så väljer författaren att presentera detta nedan.
Sammanställningen ger en bild över befintliga projekt som kan ge nytta för de olika organisationerna. För exempel. se bilaga B.
Respondent 1:
‐Sensorer för att mäta badtemperaturer på lokala badplatser, med presentation på kommunens hemsida, med kartbilder och temperatur
‐Mätning av luftkvalitéé , temperatur, koldioxid, ljus, luftfuktighet, och rörelse i lokaler som t.ex. mötesrum.
‐Markfuktsövervakning i samband med nyplantering av. Syftet är att effektivisera bevattningen. Nyttan är att bevattningstillfällen och mängd kan anpassa för att varken riskera över‐ eller underbevattning. Detta leder till optimering av personalens arbetstid och längre livstid på träden.
‐Sensorer för att möta vattenflöde. Vattennätet kan övervakas på ett mer effektivt sätt genom att samla in regelbundna mätvärden. Idag sitter det ofta mätare som måste läsas av manuellt eller drive by‐mätare. I och med vattenmätarna läses av så sällan är det svårt att hitta läckor i tid och ofta när mätvärden avviker drabbas faktureringen. Idag beräknas kunderna efter BÅF (beräknad årsförbrukning) och i många fall förändras förbrukningsmönstret hos kunder under åren. Då blir det att faktureringssystemet beräknar mindre eller för mycket i förbrukning till sina kunder.
‐Sensorer för att övervaka containers. Idag töms majoriteten av alla sopkärl enligt schema en del töms av underentreprenörer. Användandet av framtidens container leder till minskat antal samtal för tömning, möjlighet att ruttoptimera, färre överfulla kärl, färre städningar och bättre kundupplevelse i soprum.
Genom positionering kan de effektivisera administration runt underhåll och lagerhållning av containrar. Rörelse‐ och brandindikatorer kan öka säkerheten kring containrarna
‐Sensorer för att mäta vägtemperatur. Med hjälp av data från installerade sensorer kan temperaturer från olika vägar runtom i kommunen övervakas.
Detta ger underlag för hur man bör agera och prioritera för att tillgodose så att invånarna får bästa möjliga underlag på vägar och gå banor.
‐Belysningsstyrning gatljus. Med hjälp av denna applikation kan
belysningsstyrning moderniseras. Istället för signalkablar i marken sker allting ovan mark trådlöst.
Respondent 2:
‐Försöker få in leverantörer som erbjuder färdiga IoT tjänster i sina nät som till exempel smarta hem lösningar, trygghets‐ och vårdtjänster och larmtjänster för privatpersoner.
‐De har själva byggt upp en infrastruktur baserad på LoRa teknik (LoRa, som står för Long Range, är en patenterad trådlös digital dataöverföringsteknik) och satt upp ett antal enheter runt staden, där de erbjuder tjänster som
kommunicerar med olika typer av sensorer. Data presenteras sedan till kunderna. Som exempel nämndes sensorer för att mäta badtemperaturer som skickas till Sundsvalls kommuns hemsida. De har även ett pilotprojekt med MittHem (Allmännyttan) som avläser vattenförbrukningen hos sina
hyresgäster. De har idag ca 200 ställen som tidigare avlästes manuellt, men nu automatiskt via LoRa nätet. De får bättre kvalité på data och kan få larm på fel i flöden, läckage mm. De har dialoger med flera allmännyttor, de är intresserade och ser fördelar med tekniken. De är även själva väldigt drivande i dessa frågor.
De ser fördelar med enkla sensorer som är lätta att installera (dubbelhäftande klister i många fall). De mäter fukt (vattenläckage) och temperatur. Patrik nämner att när kunderna ringer in med problem så ser de live hos kunden vad som hänt, vilken är en stor fördel.
Respondent 3:
‐De är initiativtagare till StadshubbsAlliansen (https://stadshubbsalliansen.se/) som samlar ett flertal stadsnäten i en gemensam digital infrastruktur för IoT, i ett samverkanskluster för hållbar digitalisering av det smarta samhället. Det största anledningen till initiativet är enligt respondent I dagsläget finns 14 medlemmar som tillsammans erbjuder stadshubbar i över 40 kommuner.
StadshubbsAlliansen har spridning över hela landet och är därmed på väg att bli en svensk infrastrukturstandard för Sakernas internet. En stadshubb är en infrastruktur som genom radioteknik gör det möjligt att fånga upp signaler från sensorer. Sensorerna kan i princip monteras på vad som helst och det finns sensorer för att mäta i stort sett allt. Radiotekniken kallas LoRa och är en standardiserad teknik som kännetecknas av lång räckvidd, låg
energiförförbrukning och säker dataöverföring. LoRa (Long Range) har snabbt blivit den ledande tekniken för Internet of Things/IoT över hela världen. En stadshubb utgör en viktig basinfrastruktur i ett smart samhälle och
kompletterar det befintliga fibernätet.
‐De har haft en omfattande verksamhet att testa olika typer av sensorer i kommunen. Det största projekt är inom sophantering. Deras lösning bygger på sensor som placeras i sopkärlen där kunderna själva kan ”swipa” över en sensor för att begära tömning av kärlen. Detta läggs sedan upp i kommunens planeringssystem där sedan tömningen av sopkärlet ruttplaneras med automatik. Detta har lett till effektiviseringar av resurser, bilar som kräver mindre bränsleåtgång och en minskad påverkan på miljön. Projektet är under test men kommer att utökas till ca 50.000 sopkärl efter utvärdering. För kunderna ska effekten även bli mindre taxor.
‐Allmännyttan har använt sensorer för att mäta vattennivåer och fukt i sina anläggningar.
‐De har även lösningar i dag för att kontrollera att dörrar är stängda, trygghetslarm för vårdtagare, men inga skarpa projekt finns ännu i drift.
Respondent 4
‐De arbetar med projekt inom ”Smarta Hem” och trygghetstjänster.
‐De har även sensorer som placerats i avlopp för att mäta nivåer av avloppsvatten och för att se så inte brunnar svämmar över.
‐Projekt är startat för att mäta vattentryck och vattennivåer i brunnar, runt om i kommunen som varit ett stort problem. Mätningarna presenteras i en app där varningar kan ses av personalen på en karta.
‐De arbetar även med , runt Karlstad hade de problem med bevattning av växter, de olika växterna hade olika behov.
‐De har sensorer som mäter badplatstemperatur och latriner för både sopor och hundavföring.
‐I höst kommer det att installeras sensorer i 300 lägenheter för mätning av diverse saker inom allmännyttan.
‐De har startat ett pilotprojekt i skolor för att mäta buller, koldioxid, farliga ämnen mm.
‐Andra projekt är sensorer för återvinningscentraler för att hålla koll på och planera för om det är mycket folk på centralerna.
Respondent 5:
‐Tester har påbörjats med mätning i värmeverks brunnar, där temperaturen övervakas.
‐Sensorer har placerats ut på vissa anläggningar som används för effektivare planering av rondering.
‐De har även påbörjat några pilotprojekt med mätning av fukt och temperatur.
4.2.1 Nyttoplanering
I de flesta intervjuer som genomfördes, visade det sig att det var bekymmer med att identifiera nyttor och mål.
Respondent 1 menar att det var svårt att inom den egna organisationen, få uppmärksamhet på de möjligheter som ges med IoT. De har arbetet med dessa frågor under ca 2 år, och de flesta var skeptiska till tekniken och ville fortsätta utveckla sina egna system.
Respondent 2 har långtgående diskussioner med allmännyttan som ser möjligheter med tekniken, och är mycket drivande i dessa frågor. Respondenten menar att det är en resa för de inblandade att förstå vilka möjligheter sensorer kan öppna för andra funktioner som larm om vattenläckage. Med sensorernas hjälp kan de se trender och tillhandahålla information till kunderna för att sänka till exempel vattenförbrukningen, vilket kan leda till lägre taxor för den enskilde.
Respondent 3 menar att de har haft dialog med fler organisationer inom
kommunen, men har haft svårt att diskutera vad tekniken kan tillföra för nyttor.
En svårighet är att nyttan är svårdefinierad, och i många fall har lagar och förordningar hindrat införande i större skala. Respondenten menar att
nyttorealisering kan vara en modell att använda, men för att komma igång med tekniken, så gäller det att vara konkret med lösningar och visa hur man kan
använda tekniken. Ledningen för verksamheten måste ta detta till sig och planera strategiskt utifrån kostnader och effektiviseringar, kanske med nyttorealiserings modellen som grund. Det är även viktigt att få med sig personalen som ska jobba med den här tekniken. ”De flesta människor vill inte ändra sig utan kör på som de alltid gjort. Det är utmaningar som måste hanteras och tar tid.”
Respondent 4 har en utpekad ”digitaliseringscoach” som arbetar aktivt med både kommunen och allmännyttan, för att stötta och komma med råd. De har diskuterat nyttorealiseringsprocessen som en modell att arbete efter, men de flesta upplevda att det var svårt att förstå hur tillämpningen ska gå till. Respondenten menar att det generellt varit svårt att prata om nyttor på en teoretisk nivå och de har hamnat i som respondenten uttryckte det ”vi har hamnat i djupa ʹvattengravarʹ i
diskussionerna som varit svår att ta sig ut”. Respondenten menar att största nyttan med denna teknik uppkommer när man samkör mätvärden från många olika verksamheter.
Respondent 5 nämner att det största hindret är tilldelningen av resurser som kan och har tid att arbeta med denna typ av frågor. Respondenten framhåller även att det är svårt för verksamheterna att förstå vad det är och hur det används. ”Man måste vara proffs för att sätta sig in i det”.
Samtliga respondenter menar att man måste börja med enkla tillämpningar, eller användningsfall (use case), för att få igång en diskussion om vilka nyttor som tekniken kan ge.
4.2.2 Nyttohemtagning
De flesta respondenter menar att ansvaret för att hämta hem nyttan, ligger hos den enskilde organisationen. De tillser att tekniken och tjänster finns på plats, och deras roll är att fungera som expertstöd
Ett flertal av kommunerna har byggt en infrastruktur som baseras på radioteknik och stödsystem, där det finns färdigpaketerade lösningar. ”Vi ger dem verktygen men nyttan får de själva hantera. Det är dessutom svårt att definiera nyttor, de finns men blir bortglömda i allt annat” (Respondent 2).
Respondent 1 har haft svårt att få en dialog med allmännyttan om nyttan med IoT i sina verksamheter. Det finns några som visat intresse, men inget konkret har kommit fram i deras diskussioner. Anledningen kan vara svårigheten för
verksamheterna att ta sig till den nya tekniken och förstå de nyttor som detta kan ge. Det finns även ett visst motstånd mot ny teknik. De flesta sitter fast i gamla system.
Under intervjun med respondent 2 så nämndes risken att arbetstillfällen kan rationaliseras bort, då verksamheten kan effektiviseras och spara både pengar och personal, men diskussionen vändes till de positiva effekter det kan ge. ”Det är bättre att se till de möjligheter för personalen som t.ex. vårdar äldre i sina egna lägenheter.
I stället för att åka till dessa ʹbrukareʹ flera gånger om dagen så kan det frigöras tid för personalen till att vårda och skapa mervärde för sina ʹbrukareʹ.”
Respondent 3 nämner att det största IoT projekt som drivs inom kommunen är rutthantering vid tömning av sopkärl. Detta har lett till effektiviseringar av resursplanering, och bilar som kräver mindre bränsle vilket i sin tur minskar påverkan på miljön. För kunderna ska effekten bli mindre taxor för sophämtning.
4.2.3 Nyttoutvärdering
Samtliga respondenter meddelade att de inte använder någon modell för att utvärdera de nyttor som kan identifieras i ett tidigt skede i projekten. De flesta har haft svårt att ha en dialog med verksamheterna om vilka nyttor som kan ges med denna teknik. De har valt att erbjuda sina verksamheter enkla tillämpningar och testa dessa i sina verksamheter, för att få igång en dialog om nyttor och möjligheter tekniken kan ge. Allmännyttan har varit ett fokusområde, men det är kommunens övriga verksamheter som använt tekniken i större utsträckning.
Ett problem med att utvärdera nyttor från de projekt som genomförts, är att effekten ofta kommer efter en längre tid. De flesta respondenter förklarar att utvärderingens fokus är på projektets genomförande eftersom det inte går att utvärdera direkt efter ett projektavslut. Ingen av respondenterna meddelade att de hade någon form av uppföljning av de nyttor som tekniken skapar, det blev mest en bedömning utifrån känsla eller upplevelse.
4.2.4 Nyttoexploatering
De flesta som intervjuades gav inga direkta svar som går att relatera till detta arbetsområde, men i vissa fall går det att kombinera till det som presenterats under arbetsområdet Nyttohemtagning.
Respondent 3 menar att det är viktigt att engagera ledningen i dessa frågor. De måste ta ansvar för att planera strategiskt utifrån kostnader och
effektiviseringskrav och att kontinuerligt följa upp realiseringen av nyttor från genomförda projekt.
Respondent 1 menar att ”IoT har varit en resa och vi utvecklas medan vi springerʹ”.
Även i detta arbetsområde ses problemet med att de flesta verksamheter inte är intresserad av ny teknik, utan vill fortsätta att utveckla sina befintliga system. Det digitala arvet är en akilleshäl.
Respondent 2 understryker att det är viktigt att ha tilldelade resurser som arbetar med tekniken, och har startat ett kompetenscenter som ska arbeta med denna typ av lösningar.
De flesta respondenter, som tidigare redovisats, har genomfört vad de kallar enkla användningsfall för att komma igång med tankeverksamheten och för att
organisationerna ska se nyttan som tekniken kan tillföra organisationen.
Analys
Frågan denna studie har för avsikt att ge ett svar på, är att utvärdera nyttor av IoT i kommunala bostadsbolag samt vilka nyttor och förväntningar från genomförda projekt som kan identifieras.