Internet of Things i kommunala bostadsbolag
Nyttor och förväntningar
Mats Falkeman
Examensarbete Datavetenskap Huvudområde: Datavetenskap Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT 2020
Handledare: Håkan Sundberg Examinator: Leif Olsson
Kurskod/registreringsnummer: DV-V20-G3-005
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
Abstract ... 4
Förord ... 5
Terminologi ... 6
Inledning ... 7
1.1 Personlig referensram ... 7
1.2 Bakgrund ... 7
1.3 Problemformulering ... 8
1.4 Syfte och frågeställning ... 9
1.5 Avgränsningar ... 9
1.6 Översikt ... 9
Teoretisk referensram ... 10
2.1 IoT ‐ Internet of Things ... 10
2.2 Nyttorealisering ... 13
2.3 Begrepp ... 13
2.4 Ramverk ... 13
2.5 Sveriges allmännytta ... 20
2.6 Sammanfattning ... 20
Metod ... 21
3.1 Metodiskt angreppssätt och ansats ... 21
3.2 Datainsamling ... 22
3.3 Intervjuer ... 22
3.4 Litteraturgenomgång ... 23
3.5 Metodkritik ... 24
3.6 Etiska och samhälleliga överväganden ... 25
Resultat ... 27
4.1 Pilotintervju ... 27
4.2 Sammanställning av genomförda/pågående projekt ... 29
Analys ... 34
5.1 Empiri kopplat till ramverket ... 34
5.2 Nyttorealiseringens roll i offentlig verksamhet ... 35
Slutsats ... 36
6.1 Förslag till fortsatt forskning ... 37
Källförteckning ... 38
Bilaga A: Intervjumall ... 41
Bilaga B: Exempel på genomförda projekt ... 42
Mätning badtemperatur ... 42
Övervakning lokalmiljö ... 43
Markfuktsövervakning ... 44
Flödesmätning vatten ... 45
Framtidens container ... 46
Vägtemperatur ... 47
Belysningsstyrning ... 48
Sammanfattning
I den här kvalitativa studien utvärderas vad Internet of Things (IoT) kan tillföra för att skapa nytta i kommunala bostadsbolag. Sedan 2014 finns det en guide från Myndigheten för digital förvaltning i nyttorealisering, som är ett stöd i hur organisationer kan arbeta för att genomföra IT‐projekt och realisera målbilder, genom att fokusera på den bakomliggande nyttan. De frågor som denna studie fokuserar på är nyttor och förväntningar från genomförda IoT‐projekt. För att besvara dessa frågor har fem intervjuer och en pilotstudie, utifrån ett ramverk för nyttorealisering, genomförts med personer som representerar ett stort antal kommuner i Sverige. Respondenterna har haft god insikt i hur verksamheterna arbetar inom teknikområdet IoT.
Studiens främsta slutsats är att arbetet med nyttor, har en liten roll i de
organisationer som tillfrågats. Många av de hinder som identifierats i studien visar på att det krävs en aktiv styrning för att förändra dels kulturen kring IoT‐projekt och dels att verksamheten fokuserar på nyttan bakom IoT‐lösningarna snarare än själva artefakterna. Tidigare forskning har visat att IoT är en disruptiv innovation vilket kräver nytänkande och andra typer av kompetenser. De flesta organisationer har byggt upp egna infrastrukturer med färdigpaketerade tjänster som erbjudits verksamheterna i syfte att skapa intresse och låta verksamheterna själva upptäcka de nyttor som tekniken kan tillföra.
Nyckelord: Internet of Things(IoT), Nytta, Nyttorealisering, Allmännyttan, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag.
Abstract
This qualitative study evaluates what the Internet of Things (IoT) can bring to create benefits in municipal housing companies. Since 2014, there has been a guide from the Swedish Agency for Digital Administration regarding benefits
realization that describes how organizations can work to implement IT projects and realize target images, by focusing on the underlying benefits. The issues that this study focuses on are benefits and expectations from completed IoT projects. To answer these questions, five interviews and a pilot study, based on a framework for benefit realization, were conducted with people representing a large number of municipalities in Sweden. The respondents have had good insight into how the operations work in the IoT technology area.
The main conclusion of the study is that the work with benefits, has a small role in the organizations consulted. Many of the obstacles identified in the study show that active management is required to change the culture around IoT projects and that the business focuses on the benefits behind the IoT solutions rather than the artifacts themselves. Previous research has shown that IoT is a disruptive innovation, which requires new thinking and other types of skills. Most
organizations have built up their own infrastructures with pre‐packaged services that have been offered to the businesses in order to create interest and let the businesses themselves discover the benefits that the technology can bring.
Keywords: Internet of Things (IoT), Benefits, Benefits realization, Allmännyttan, Sweden´s Public Housing Companies.
Förord
Jag vill tacka de respondenter som deltagit i studien och tagit sig tid att diskutera de frågor som behandlats.
Ett stort tack riktas även till min handledare Håkan Sundberg för allt stöd under arbetet, och de goda råd som påverkat utformningen av denna studie.
Terminologi
IoT Internet of Things eller sakernas
internet, begrepp som avser alla de enheter som via inbyggda sensorer eller datorer är uppkopplade mot internet.
Nytta En mätbar förändring vilken uppfattas
som positiv av en eller flera intressenter och som bidrar till ett eller flera
verksamhetsmål.
Nyttorealisering Nyttorealisering är ett aktivt och systematiskt arbete med att säkerställa och optimera nyttan med de förändringar som avses att genomföras
Inledning
1.1 Personlig referensram
Jag har alltid varit intresserad av den digitala utvecklingen, och testar i princip all teknik som jag kommer över. Mitt senast köp var en ”Google Home” enhet där jag kan styra belysning, ta reda på väder, slå på tv:n och sätta på musik med
röstkommandon. Systemet har även kompletterats med en enkel fuktsensor som, i ett tidigt skede, kan skicka larm om det skulle bli vattenläckage under diskbänken.
I min yrkesroll ansvarar jag för försäljning av bredbandstjänster i min
hemkommun. Vid ett möte med allmännyttan hösten 2019 diskuterades problemet de har med vattenläckage i sitt fastighetsbestånd, som kostar mycket pengar att renovera. Jag berättade hur min lösning hemma fungerade och de blev mycket intresserade. Det resulterade i att vi kom överens om att starta ett pilotprojekt, för att utvärdera lämplig teknik för övervakning av vattenläckage.
1.2 Bakgrund
En gång i tiden var inte datorer ”sociala varelser”. De flesta agerade ensamma, oavsett om det var stordatorer eller persondatorer. Varje person som använde datorer, satt ensam framför ett tangentbord och en skärm. I början av 60 – talet började människor kommunicera mellan varandra med enkla textmeddelanden, och på 80‐talet föddes möjligheten att skicka e‐post över Internet.
(Wellman, 2001). De senaste åren har präglats av en avsevärd tillväxt av Internet och av det ständigt ökade antalet användare. Internet of Things (IoT) är en ny trend som formar utvecklingen inom IT‐sektorn. Från att sammankoppla datorer över Internet, så går utvecklingen åt att koppla ihop fysiska objekt som
kommunicerar med människor eller varandra (Sundmaeker et. al., 2019).
ʺThe Internet of Things has the potential to change the world, just as the Internet did.
Maybe even more so.ʺ
Kevin Ashton, 2009
Digitaliseringen förändrar vårt samhälle, och påverkar hur vi lever och arbetar samt ger oss förutsättningar att göra saker som tidigare inte var möjligt (DIGG, 2014). Med bakgrund av Swedish Center for Digital Innovation, SCDIs (2019) rapport, visar det sig att undersökningen av den aktuella digitala mognaden inom offentlig sektor är 41%, vilket ligger lång från regeringens mål att bli bäst i världen på att dra nytta ur digitaliseringen. Den tekniska aspekten av det digitala arvet ses som en särskild utmaning att hantera och bör prioriteras. Den digitala förmågan är i dagsläget 39%, och den faktor som utmärker sig mest är nyttan av IT‐investeringar som endast är 26%. Andra påverkande faktorer är
kompetensförsörjning. Dessa faktorer pekar på brister som är kopplade till
verksamhetsstyrning. Utgångspunkten är att allt utvecklingsarbete ska vara väl
förankrat i verksamhetsmål och underbyggt med bra beslutsunderlag. Enligt
rapporten så behöver offentliga organisationer arbeta med målanalyser och koppla förslag till förändringsinsatser, tydligare till verksamhetsmålen.
Det förutspås att år 2025 kommer 75% av mänsklig population leva i storstäder.
Utmaningar i samband med det ökande antalet människor, utvecklingen av digital teknik och omvandlingen av traditionella städer till ”smarta”, ställer krav på att hitta effektiva lösningar inom trafik, transporter och välfärdssystem. I en smart stad används bland annat informations‐ och kommunikationstekniker för att förbättra livskvalitet, effektivitet av stadens funktioner, tjänster och
konkurrenskraft med hänsyn tagen till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Smarta städer innebär användandet av till exempel sensorer som samlar in information om luftkvalité, vattennivåer, strålning, och övervakar medborgarnas hälsostatus (Buntak et. al, 2019).
I Regeringens digitaliseringsstrategi (Regeringskansliet, 2017) är det uttalat hur svenska verksamheter ska utvecklas för att uppnå en högre nivå av effektivitet och kvalitet genom mätnings‐, styrnings‐ och uppföljningsarbete. Vidare betonas hur svenska verksamheter inte endast ska digitaliseras för digitaliseringens skull, utan tydligt inriktas på nyttjandet av digitaliseringens möjligheter, samt minimera de risker som finns relaterade till dessa. Det betonas även vikten av att arbeta kostnadseffektivt för att på så vis kunna nyttja dess fulla potential.
1.3 Problemformulering
En central del av digitaliseringen är IoT som skapar nya möjligheter för välfärden.
För att den offentliga sektorn ska kunna möta dessa utmaningar, så gäller det att ta tillvara de möjligheter som IoT skapar. Digitaliseringen är en av de största
utvecklingsmöjligheterna inom fastighetssektorn. Med hjälp av digitaliseringen kan kvalitén höjas och kostnaderna minskas (SKL, 2018).
Internet of Things (IoT) har under de senaste åren blivit en del av den digitala utvecklingen i vårt samhälle. Användningen av sensorer som kommunicerar med varandra över Internet, ökar i världen. IoT skapar möjligheter att övervaka och kontrollera fysiska element på distans. Att införa IoT i organisationer skapar en mängd nyttor för organisationer och företag som ger värdefull insikt i de data som produceras (Brous et. al., 2020).
Atzori, et. al. (2010) lyfter fram att applikationer som tillämpar spårning och mätning i lokaler, kan täcka de behov ett företag har, kopplat till IoT, och på så sätt bidra till en stärkt och konkurrenskraftig verksamhet.
Den Svenska allmännyttan står inför flera utmaningar för att kunna ta tillvara de nyttor som IoT kan bidra med. Att vara en bra beställare, kunna överblicka det tekniska området och ta hänsyn till de juridiska lagar som påverkar och skyddar medborgarnas integritet, påverkar utvecklingen av digitala tjänster med data som hämtas från våra hem (SABO, 2018).
Det största hindret för införande av ny teknik, är det digitala arvet, som även SCDI (2019) lyfter fram i sin rapport. IT‐system som används inom allmännyttan är idag uppbyggda av skräddarsydda fastighets‐ och verksamhetssystem som
hindrar utvecklingen av innovativa lösningar. En nyckelfråga är att öppna upp dessa system för interaktion med andra system för att kunna ta emot och skicka data mellan dessa (SABO, 2018).
1.4 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att utvärdera nyttor av IoT i kommunala bostadsbolag. Detta bidrar till ökad kunskap om ett aktuellt teknikområde, och sätter fokus på
digitalisering och nyttor i offentlig verksamhet.
Forskningsfrågor:
Vilka nyttor från genomförda projekt kan identifieras?
Vilka förväntningar på nyttor finns?
1.5 Avgränsningar
Studien har ett övergripande fokus på nyttan med IoT. Tekniska plattformar och säkerhetsrelaterade områden, har inte tagits i beaktande, inte heller de juridiska aspekterna.
1.6 Översikt
I kapitel 2 redovisas tidigare forskning som är relaterat till studiens syfte
I kapitel 3 förklaras den teoretiska referensram som ligger till grund för studien.
I kapitel 4 presenteras de metodiska angreppssätt och ansatser som använts under studiens genomförande samt beskrivning av hur datainsamlingen hanterats.
I kapitel 5 redovisas resultat av empirin.
I kapitel 6 analyserar insamlad primär‐ och sekundärdata mot varandra och den teoretiska referensramen.
I kapitel 7 diskuteras studiens resultat samt förslag till fortsatt forskning.
Teoretisk referensram
I detta kapitel ges en överblick över de viktigaste begreppen och definitionerna som är relevanta för studien. Kapitlet inleds med en beskrivning av IoT och därefter nyttorealisering. Kapitlet avslutas med en presentation av det ramverk som valts för studien.
2.1 IoT - Internet of Things
2.1.1 Historisk bakgrund
Begreppet ”Internet of Things” grundades av Kevin Ashton 1999. Ashton arbetade hos Procter & Gamla, och ville uppmärksamma ledningen för företaget på en ny teknik som benämndes RFID (Radio frequency identification) (Lueth, 2014).
RFID tekniken baserades huvudsakligen på att identifiera objekt med s.k. ”taggar”.
Dessa ”taggar” innehåller transpondrar som sänder meddelanden som kan läsas av specifika RFID‐läsare. RFID tekniken används som t.ex. stöldlarm i butiker och spårning av produkter som transporteras från tillverkare till kund (Weinstein, 2005).
Bakgrunden till begreppet var den nya trenden under 1999, Internet, så Ashton menade att presentationen han höll på något sätt var vettig att kalla ”Internet of Things” (Lueth, 2014).
2.1.2 Definitioner
Atzori (2010) definierar Internet of Things som ett nytt paradigm i trådlös kommunikation. I vår närhet finns en mängd olika saker eller objekt, där RFID är ett exempel, men även sensorer, ställdon, mobiltelefoner och andra saker kan interagera med varandra. I fastigheter kan sensorer och ställdon göra livet mer bekvämt. Som exempel nämns reglering av rumstemperatur och belysning som anpassas efter tiden på dygnet, övervakning av larm, och styrning av
elförbrukning som dynamiskt anpassas till energipriserna, för att påverka den totala energiförbrukningen.
Goad & Gal (2017) framhåller att begreppet IoT har haft många olika definitioner i litteraturen, men relateras i allmänhet till vardagliga objekt som är uppkopplade via internet och som förser oss med realtidsdata. Prognosen för 2020, är att mer än hälften av alla nya IT‐system, kommer att ha inbyggt stöd för IoT teknologi.
2.1.3 Användningsområden
Brous et. al (2020) påvisar i sin studie att IoT kan tillhandahålla realtidsdata som
förbättrar en verksamhets reaktionstider, som t.ex. nyttjande av sensorer för
fuktlarm. Med sensorer kan prognoser av trendanalyser göra det möjligt för en
verksamhet att förutsäga saker som kommer att hända i framtiden. För att införa
ny teknik som IoT, krävs att organisationen förändrar sina affärsprocesser och anpassar verksamheten till nya arbetssätt. Trots att IoT kan få betydande ekonomiska fördelar på grund av automatisering av processer, så krävs
investeringar i utbildning av personal. Effekterna av IoT resulterar både i positiva och negativa effekter. Många organisationer väljer att införa IoT i sina
verksamheter på grund av de fördelar som det förväntas leverera, men ofta leder det till strukturella förändringar inom organisationen som ofta är oväntade.
Organisationer underskattar den påverkan och de konsekvenser detta medför att framgångsrikt införa IoT i sina verksamheter.
Markendal et. al. (2017) påvisar i sin studie hur IoT‐produkter och tjänster kan användas i olika typer av verksamheter. Som exempel nämns uppkopplade sopkärl, som blivit en lösning på hur det går att undvika att tömma halvfulla kärl och därmed spara både tid, pengar och miljö. Studien lyfter även fram att inom hemtjänsten finns många fördelar som t.ex. sensorer för sängar som rapporterar om brukaren ligger i sängen, digitala låssystem för att effektivisera tillträdet hem till vårdtagaren, och larmsystem för att undvika att vårdtagaren glömmer att stänga av spisen. Införande av IoT sensorer förbättrar kontrollen och
arbetseffektiviteten som innebär bättre resursutnyttjande och minskade kostnader vilket även Zeinab & Elmustafa (2017) redogör för i sin studie.
Jianli et. al. (2015) betonar i sin studie att smart energi är ett område inom IoT som är ett viktigt forskningsområde. Energieffektivitet i byggnader är en viktig del för miljö‐ och en global hållbarhet. Övervakning av energiförbrukning är en vital del för att nå målet att sänka CO
2halten globalt.
IoT genererar stora datamängder som ofta är av bättre kvalité än data som genereras av traditionella metoder. Datamängden har större noggrannhet och är mer heterogen då data ofta kommer från olika källor, och är mer aktuell då data ofta levereras i realtid. Datamängden kan även göras öppen och tillgänglig för andra aktörer vilket kan stärka affärsprocessen, och som exempel göra
datamängden tillgänglig för medborgarna genom bättre tillgång till information.
Detta ökar service, tillgänglighet och effektivitet som ofta leder till nya intäktsmöjligheter.
2.1.4 Risker/utmaningar
Brous et. al. (2020) nämner att riskerna med ett införande av Internet of Things i en organisation är 1) den personliga integriteten, 2) att datadelning och dataskydd måste hanteras på ett säkert sätt, 3) brist på standarder.
Ruud (2017) redogör för en undersökning som visade att två av tre chefer inom offentlig sektor, uppgav att en brist på digital kompetens, är ett stort hinder för att lyckas med digitaliseringen, detta lyfts även fram av Brous et. al (2020). Det har konstaterats att 82% av de tillfrågade var överens om att det saknas kulturer och processer för att realisera nyttor av investeringar, och förändringar i en
verksamhet. Fördelarna att använda modern teknik för att digitalisera kommuner
är enorma, men om de inte förändras radikalt genom framgångsrika projekt, kommer de inte att kunna hantera de utmaningar som digitaliseringen ger, och samtidigt hålla välfärden på samma eller högre nivå i framtiden.
Det finns även risker som kan påverka individens integritet om det skulle uppstå dataläckage. Att motverka obehörig åtkomst till datamängden är nödvändig.
Risker kan även inkludera tekniska begränsningar i IT‐infrastruktur‐ och
datahantering, vilket kan innebära stora kostnader för implementeringen av IoT.
Hanteringen av dessa risker leder ofta till oförutsedda kostnader vilket kan påverka avkastningen på investeringen (Brous, et. al., 2020), vilket även Jianli et. al. (2015) framhåller i sin studie.
Jianli et. al. (2015) exemplifierar att med konceptet IoT, kan byggnader använda många föremål och objekt på ett smart sätt. Ett av många användningsområden är smart belysning, smart miljö, luftstyrning, hantering av centralvärme,
energianvändning och säkerhetsfunktioner som kameraövervakning. Även inom vård och äldreomsorg finns stora möjligheter. Som ett exempel nämns patienter som kräver kontinuerlig uppföljning av hälsostatus i hemmet, kan övervakas med smarta hälsosensorer och skicka data över till exempel molnet, så vårdgivarna kan analysera och följa upp statusen. På det här sättet ökar kvalitén på vården vilket i sin tur minskar kostnaden i jämförelse med traditionell vård i hemmet.
Gupta & Gupta (2016) och Jianli et. al. (2015) hävdar att målet med IoT är att möjliggöra kommunikation mellan olika typer av fysiska enheter, överallt och över olika nätverkstopologier. Det ställer krav på säkerhet och integritet och även lagring av data. Molntjänster är en lösning som ger möjlighet till bättre underhåll, automatisering av säkerhetskopiering och högre säkerhet på de data som samlas in från sensorer något som även Gubbi et. al. (2013) skriver i sin studie.
Goad & Gal (2017) har även konstaterat att bristen på standards leder till höga kostnader för implementering av IoT arkitektur, och begränsar även bidraget till nyttoeffekter.
Bongomin et. al (2020) gör gällande att IoT är en del av exponentiell disruptiv teknologi. Definitionen av disruptiv teknik är att den ska vara användarvänlig, billig och lättillgänglig. Disruptiv innovation uppstår när tekniska framsteg sker mycket snabbare än användarnas behov utvecklas, och att en enkel, billig och bekväm teknik oväntat ersätter en befintlig. IoT är en del i den s.k. fjärde industriella revolutionen, vilket även inbegriper artificiell intelligens och robotteknik. Det krävs andra typer av kompetens för att hantera detta område vilket ställer stora krav på organisationer.
Saarikko et. al. (2020) hävdar att tillämpningen av IoT inom den offentliga sektorn
kan leda till bättre och effektivare tjänster, men förväntningarna på IoT väntas ta
fart när sensorer är mer spridda i verksamheterna och skapar fler innovativa
lösningar, som i sin tur skapar högre värde till organisationerna. Studien visade
även att införande av IoT var främst baserade på tillförlitlig teknik, men att
individuella verksamheter valde, testade och utvärderade egna IoT tillämpningar.
Studien identifierade även intressenter som var mot investeringar i ny teknik, främst uttryckta i termer av ekonomi, men ofta bottnade dessa diskussioner i viljan att inte investera i ny teknik. Inom politiskt styrda verksamheter, är inte det ett ovanligt ställningstagande då de flesta tjänstemän väljs för en begränsad period och har kortsiktig budget. Det visar sig att dessa i stället investerar i beprövad teknik, baserad på operativa behov från verksamheten. Detta får som effekt att spridningen av IoT inom offentlig sektor hindras.
2.2 Nyttorealisering
I detta avsnitt redogörs för begreppen nyttorealisering och nytta, samt andra viktiga begrepp. I slutet på avsnittet redogörs för det ramverk som används i studien.
2.3 Begrepp
Nyttorealisering är ett samlingsbegrepp som beskriver de aktiviteter som genomförs i samband med projekt. Syftet är att identifiera, planera, realisera, utvärdera och exploatera de nyttor ett projekt förväntas medföra till verksamheten.
Nyttorealisering har många olika benämningar. Myndigheten för digital förvaltning (DIGG, 2014) redogör för ett antal begrepp som är
synonyma. ”Nyttorealisering, nyttohantering, nyttohemtagning, effekthemtagning, nyttostyrning, effektstyrning och effektrealisering är alla olika namn för samma begrepp”. Inom nyttorealisering, finns det ett antal begrepp som har samma innebörd eller där skillnaden är liten mellan dessa.
Syfte, effekt, effektmål och nytta är begrepp som dyker upp i litteraturen som berör nyttorealisering. Som exempel nämner DIGG (2014) att effekten kan vara
att ”minska personalomsättningen” och effektmålet som leder ”till en besparing för organisationen motsvarande 5 Mkr per år under 2016 och 2017”. Nyttor behöver inte bara värderas i pengar. En nytta kan vara att öka effektiviteten i en verksamhet, bättre regeluppfyllnad eller bättre tjänster åt kunder.
Sammanfattningsvis betyder, i denna studie, syfte och effekt samma sak, och effektmål är en mätbar formulering av syftet eller effekten.
2.4 Ramverk
Det finns flera sätt att se på nyttorealisering. Detta kapitel inleds med att beskriva en bakgrund till de ramverk som generellt används för att realisera nyttor. Därefter presenteras vägledningen för nyttorealisering som ”Myndigheten för digital förvaltning” tagit fram. En kort presentation ges även av modellen ”Benefits Realization Management”. Avslutningsvis beskrivs ramverket ”The benefits realization competences framework” som valts för denna studie.
2.4.1 Bakgrund
Ashurst et. al. (2008) och Coombs (2015) visar i sin studie att ett flertal
investeringar i IS projekt misslyckas. Tidigare forskning har försökt att förstå hur IT‐projekt kan bidra med nyttor till verksamheten. Coombs (2015) visar i sin studie att det tagits fram flera modeller för hur man kan arbeta strukturerat med
nyttorealisering, till exempel ”Benefits Identification (MBI)”, ”Active Benefit Realization Process (ABR)” och ”Benefits Management Process Model”, men forskning visar att de flesta framtagna modeller inte används i praktiken, utan endast har resulterat i små förbättringar. Ett IT‐projekt bedöms ofta som lyckat, om tekniken levereras i tid och enligt framtagna systemkrav och budget, men för verksamheten kommer ett IT‐projekt bara uppfattas som framgångsrikt om det i slutändan ger fördelar som överträffar den investering som genomförts. Att arbeta strukturerat med nyttorealisering, kan denna trend vändas.
Ward et. al. (2007) konstaterar att de flesta organisationer fortfarande fokuserar på fördelar av projekt i ett tidigt stadium, för att genomföra sina investeringar. Ett fåtal organisationer säkerställer att förändringar i verksamheten hanteras framgångsrikt, även efter ett projekt avslutas.
2.4.2 Myndigheten för digital förvaltning (DIGG)
Nyttorealisering enligt DIGG:s vägledning, är ett omfattande ramverk, som spänner över många områden. Syftet med ramverket är att varje organisation själv bestämmer vilken ambitionsnivå som ska gälla. Ramverket tar upp förslag på verktyg som kan användas för att realisera nyttor. Ett av dessa är effektkedja vilket redovisas nedan. Författaren redogör övergripande för ramverkets innehåll.
DIGG (2014) och Jenner (2017) menar att nyttorealisering är ett aktivt och
systematiskt arbete i syfte att säkerställa och optimera nyttan med de förändringar som vi avser att genomföras. Detta omfattar att: Kartlägga behov, krav och
möjligheter, beskriva lösningsförslag och identifiera, specificera, planera, realisera och följa upp nyttan med den aktuella satsningen.
En nytta är en mätbar förändring som bidrar till ett eller flera verksamhetsmål. Att realisera nyttor kräver förändringsaktiviteter med engagerade och aktiva
intressenter. Förändringar kan handla om att förbättra, öka, reducera, sluta göra något befintligt eller att göra någonting nytt. Negativa effekter måste även identifieras och beskrivas samt hanteras på samma sätt som nyttor hanteras.
Nyttor kan vara subjektiva och kan upplevas positiv av en intressent och negativ för en annan DIGG (2014). Figur 1, visar nyttorealisering som en röd tråd genom organisationens förändringsinsatser.
Figur 1, Kopplingen mellan nyttorealisering och parametrar för olika lednings‐ och styrnings nivåer, författarens egen figur baserad på DIGG (2014).
För att säkerställa nyttorealisering skall följande frågor ställas: vad är nyttan? hur ska nyttan realiseras? vem ska realisera nyttan? när uppkommer nyttan? hur ska nyttan följas upp? vem ansvarar för uppföljning? vilka mätetal ska användas?
Strategisk nivå – Veta vart vi vill
Den strategiska nivån anger hur målen skall bedrivas i verksamheten.
Verksamhetens mål arbetas fram utifrån ambitionsnivå avseende uppdrag och vision, samt vad som påverkas av omvärlden. När verksamhetsmålen är tydliga, kan en strategi tas fram som beskriver hur målen ska nås. Verksamhetsmålen ger en bild av ett framtida läge. Detta jämförs sedan med nuläget för att identifiera vilka förändringar som behöver göras för att nå målen. Förändringsbehovet driver verksamhetens utveckling framåt, och kan konkretiseras och kvantifieras i målsatta verksamhetsnyttor.
Verksamhetsnyttorna uppnås genom en beteendeförändring i organisationen, där nya arbetssätt tas fram. Även attityd‐ och värdegrundsändringar eller tekniska lösningar, tas i beaktande.
Ett verktyg som kan användas är effektkedja, figur 2, som visar kopplingen mellan
verksamhetens mål och de aktiviteter som krävs för att utveckla verksamheten.
Figur 2, Effektkedja, författarens egen bild, baserad på DIGG (2014).
Effektkedjan visualiserar hur förändringsinsatser omfattar både möjliggörare och införandeinsatser som krävs för att skapa en beteendeförändring som realiserar förväntade nyttor, vilket i sin tur bidrar till verksamhetens måluppfyllelse. För att förtydliga så menas att en möjliggörare skapar förutsättningar för att realisera nyttor, t.ex. nya processer eller rutiner, omorganisation, lagförändringar eller utveckling av kultur och arbetsmiljö.
Effektkedjan kan sägas vara en övergripande beskrivning om vad som krävs för att en investering ska bidra till måluppfyllelsen och de uppsatta nyttorna.
Huvudflödet bör vara från vänster till höger då det är verksamhetsmålen som styr aktiviteter som skall genomföras.
Taktisk nivå – Att göra rätt saker
Målet med offentlig sektor är att bli öppnare, enklare och effektivare. För att möta omvärldskrav från medborgare, företag och politiker ställs krav på att starta rätt förändringsinsatser. Portföljstyrning är en metod för utveckling av verksamheter, och används för att ge ledningen kontroll över organisationens projekt. Till skillnad från projektledning så handlar portföljstyrning om att driva rätt projekt.
Många organisationer arbetar i projektform, men utan en effektiv portföljstyrning, så ökar risken att fel projekt påbörjas, att projektet inte håller sig inom sina tids‐
och kostnadsramar, samt att projektet inte levererar den förväntade nyttan. En portfölj för utveckling, definieras som flera samordnade förändringsinsatser som behöver prioriteras för att uppnå maximal verksamhetsnytta. Portföljstyrningen binder ihop den strategiska och operativa nivån i en organisation DIGG (2014)
Operativ nivå – Göra saker rätt
För att förverkliga nyttorna, måste aktiviteter planeras, samordnas och genomföras för att säkerställa att de avsedda förändringarna sker. Att ta fram de aktiviteter som krävs, kan antingen ske i det löpande linjearbetet eller i projektform. Med fördel kan detta bedrivas med en standardiserad projektstyrningsmodell, som förutom har fokus på leveranser, även innehåller ansvar för införandeaktiviteter och nyttorealisering.
Fördelarna med att använda en standardiserad modell är: DIGG (2014)
enhetligt arbetssätt vilket leder till repeterbarhet
kortare startsträcka vid varje uppstart av ny förändringsinsats eller projekt
lättare att sprida kunskap i organisationen genom modellen
modellen beskriver roller, mandat och ansvar vilket tydliggör arbetet
skapar ett gemensamt språk och begreppsmodell
Med en standardiserad modell kan projektledaren säkerställa leveranserna, och en förändringsledare säkerställa att införandeinsatser som krävs i organisationen som t.ex. beteendeförändringar, genomförs för att uppnå nyttan DIGG (2014).
Nyttorealiseringsprocessen
Som visats i figur 1, så är konceptet för nyttorealisering, beroende av organisationens befintliga processer och verktyg, för styrning och
verksamhetsutveckling, och går som en röd tråd genom de befintliga processerna.
Nyttorealiseringsprocessen beskriver hur verksamheten måste samarbeta för att säkra nyttor som identifierats, figur 3. Processen startar med att identifiera behov, problem, krav, möjligheter och risker. Nästa steg är att identifiera
förändringsbehov, specificera nyttor, planera nyttorealisering, realisera nyttor och uppföljning av nyttorealiseringen DIGG (2014).
Figur 3, Nyttorealiseringsprocessen, DIGG (författarens bild)
Identifiera förändringsbehov
Syftet med den första fasen är att identifiera förändringar avseende behov och krav, möjligheter, problem, och risker som finns i verksamheten. Dessa steg ger möjlighet att analysera de förändringar som behövs i organisationen, och ger även en insikt hur verksamhetsmål, strategier och legala krav kan definiera de önskade nyttorna.
Specificera nyttor
När det önskade nuläget är framtaget, och nyttor identifierat, så behöver dessa kategoriseras var nyttan uppkommer, kvantifieras, värderas och
kostnadsuppskattas, tilldelas utsedd realiseringsansvarig och riskbedömas. En nytta som inte går att mäta är ingen nytta.
Planera nyttorealisering
Detta steg innebär att planera hur nyttorna ska realiseras. Detta sker genom att definiera de förändringsinsatser som ska startas, vilka aktiviteter som måste genomföras, hur dessa ska synkroniseras med andra aktiviteter. I denna fas tas en tidplan fram, roller och ansvar tydliggörs och kommuniceras.
Realisera nyttor
Under realiseringsfasen aktiveras samtliga aktiviteter som identifierats. Den som ansvarar för detta skall aktivt arbeta med att nyttorna kan uppnås. Detta innebär utbildning och införande av nya arbetssätt. Kostnader och nyttor uppdateras kontinuerligt för att säkerställa att nyttorna är aktuella, och om dessa ändras under tiden, så kanske nya aktiviteter behöver införas i projektet. I denna fas tas även fram det som krävs i organisationen, det kan vara en omorganisation, anskaffning av IT‐stöd eller utveckla eget, att utveckla arbetsmiljön eller kulturen och även en översyn om personalen behöver kompetensutvecklas.
Följa upp nyttorealisering
Uppföljningen av nyttorna sker delvis parallellt med införandefasen. I denna fas koncentreras arbetet kring budget och förväntade resultat. Det är en fördel om detta arbeta kan följas upp av den ordinarie controllerfunktionen, för att få synergieffekter med andra viktiga styrprocesser i organisationen.
2.4.3 Benefits Realization Management (BRM)
Ward & Daniel (2013) och Serra & Kunc (2015) redogör för ”Benefits Realization Management” (BRM) som en modell för att hantera nyttor i ett IT‐projekt, i syfte att säkerställa så att dessa verkligen realiseras i verksamheten. Begreppet är en länkning av begreppen nyttorealisering och förändringshantering. De menar att nyttorna är ett resultat av förändringar som genomförs på individ‐ och gruppnivå.
En viktig faktor i detta är att involvera affärschefer och intressenter så de förändrar sitt sätt att arbeta för att effektivt kunna nyttja den nya teknikens möjligheter.
2.4.4 Ramverk för nyttorealisering
Ramverket ” 2.4.3 The benefits realization competences framework” enligt Ashurst et. al. (2008) bygger på ett antal aktiviteter, vilket i sin tur delas in i fyra
arbetsområden som definierar den förmåga en organisation behöver för att arbeta strukturerat med att realisera nyttor, figur 3.
Nyttoplanering (Benefits planning)
Nyttohemtagning (Benefits Delivery)
Nyttoutvärdering (Benefits Review)
Nyttoexploatering (Benefits Exploitation)
Aktiviteter Aktiviteter Aktiviteter Aktiviteter
Identifiera strategiska drivkrafter bakom projektet
Upprätta en agil och förändringsbar projektlivscykel.
Ha etablerade
projektutvärderingskriterier kopplade till er IS/IT portfölj.
Efter implementering eller projektavslut ha etablerat tydligt ägandeskap för kontinuerlig uppföljning och realisering av nyttor.
Intressentanalys med fokus på tilltänkta nyttor
Aktivt leder
förändringsarbete med fokus på att realisera tilltänkta nyttor.
Systematisk nyttobaserad projektutvärdering.
Efter implementering eller projektavslut ha kontinuerlig träning och utbildning i nya arbetssätt i syfte att realisera nyttor.
Identifiera och definiera potentiella nyttor
Kontinuerligt engagera projektets intressenter.
Skapa en plan för ej ännu realiserade, eller under projekts gång tillkomna nyttor.
Relatera nyttor till verksamhetsprocesser
Under och efter projektet genomföra kontinuerlig anpassning av arbetssätt och verksamhetsstruktur för att realisera nyttor.
Upprätta ʺlessons learnedʺ‐
sessioner vid milstolpar samt efter avslutat projekt.
Relatera nyttor till intressenter Fokus på nyttorealisering vid kompromisser i tid, budget och tekniska funktioner.
Utvärdering av projektets bidrag till den övergripande IS/IT ʺroadmapenʺ.
Relatera potentiella nyttor till organisationspåverkan
Kontinuerlig uppdatering av den riskbedömning som gjorts i nyttoplaneringen.
Relatera den tekniska lösningen till de tilltänkta nyttorna
Implementera
verksamhetsförändringar med fokus på tilltänkta nyttor.
Upprätta en plan för att realisera nyttorna
Utbilda personal för att realisera tilltänkta nyttor.
Upprätta ett ramverk för hur de behövda
verksamhetsförändringarna skall genomföras
Riskbedömning över verksamhetsförändring och nyttorealisering
Figur 3, Ramverket ”The benfits realization competences framework” översatt av Zachrisson & Jönsson (2019; Ashurst et. al., 2008)
Nyttoplanering
Planeringen syftar till att identifiera drivkrafterna till projektet, ta fram en
intressentanalys, identifiera nyttor kopplat till verksamheten och vilken påverkan detta får på organisationen, detta utgör sedan en plan för hur realiseringen ska genomföras (Ashurst et. al., 2008).
Nyttohemtagning
Fasen syftar till att från planen realisera de nyttor som identifierats. I denna fas levereras den tekniska lösningen, och de organisatoriska förändringarna som måste ske. Fasen innehåller allt från utbildning till installation (Ashurst et. al., 2008).
Nyttoutvärdering
Utvärderingsfasen innebär att granska så att de planerade nyttorna verkligen blivit realiserade och att man uppnått de mål som satts upp för projektet. Utvärderingen är inte endast en engångsföreteelse, utan bör vara ett naturligt inslag så länge projektet lever. Kriterier för utvärderingen kan vara att analysera om projektet fortfarande levererar de nyttor som realiserats, om eventuella nyttor tillkommit och vad det innebär i kostnader (Ashurst et. al., 2008).
Nyttoexploatering
Ashurst et. al. (2008) menar att nyttor ofta har en lång livslängd. Det är inte ovanligt att systemet lever 10‐20 år. Nyttorealisering innebär att upprätthålla de affärsförändringar som detta innebär, och att säkerställa att nyttorna följs upp under hela dess livslängd. Detta kan innebära att underhålla kompetensen hos personalen för de som slutar eller byter till andra arbetsroller i organisationen. Det innebär även att anpassa sig över tid till förändringar i kunders behov.
2.5 Sveriges allmännytta
Sveriges allmännytta är en bransch‐ och intresseorganisation för 300 allmännyttiga kommunala och privata bostadsföretag. Inriktningen är att bistå medlemmar så att de kan vara långsiktiga och konkurrenskraftiga aktörer på bostadsmarknaden. På så sätt vill de bidra till en hållbar utveckling: ekonomiskt, miljömässigt och socialt (Sveriges allmännytta, u.å, a).
2.6 Sammanfattning
Den teoretiska delen som avser IoT, har som syfte att ge läsaren en övergripande förståelse över teknikområdet, där begrepp och definitioner redovisas, typiska användningsområden och fördelar/nackdelar med tekniken.
Författaren har valt att presentera två ramverk för att realisera nyttor. För resultatredovisning, valdes Ashurt et. al. (2008) ramverk, vilket underlättade sammanställningen av intervjuerna.
Metod
I denna studie har en kvalitativ metod valts, med primär datainsamling genom semistrukturerade intervjuer. Metodvalet passade bra då studien använde öppna frågor som indirekt berörde det valda ramverkets fyra arbetsområden, och gick inte in på de specifika aktiviteterna i respektive område.
Urvalet består av sex organisationer varav den första, respondent 0, representerade en pilotstudie. Respondenterna i varje organisation var väl insatt i studiens
fokusområden.
3.1 Metodiskt angreppssätt och ansats
Vid insamling av information för vetenskapliga studier används främst två olika metoder: kvantitativ eller kvalitativ metod (Bjorklund & Paulsson, 2012; Patel &
Davidsson, 2019). Med kvantitativ inriktad forskning menas sådan forskning som innebär mätningar vid insamling av en större mängd data. Data som samlats in kan sedan analyseras statistiskt och bearbetas enligt frågor som rör mängd, frekvens, samband mellan variabler, orsak och verkan. (Patel & Davidsson, 2019) beskriver hur kvalitativ metod kan användas för att få en nyanserad bild av en forskningsfråga.
Till skillnad från fokus på numeriska data som används vid en kvantitativ metod, kännetecknas ofta en kvalitativ metod av att tonvikten ligger på ord och språk och inte siffror. Forskningsstrategin är i betydande högre grad induktiv med öppna forskningsfrågor som kan förändras/specificeras under forskningsprocessen (Patel
& Davidsson, 2019).
(Patel & Davidsson, 2019) menar att den kvantitativa forskningen fokuserar på att studera observerbara och mätbara företeelser som är ”objektiva”. Med det menas att det som studeras existerar rent fysiskt och kan observeras och mätas, till exempel längd, vikt, temperatur etc., vilket i jämförelse med kvalitativ forskning som omfattar studier av ”subjektiva” företeelser som känslor och uppfattningar, vilket är målet för kvalitativ forskning.
Forskarrollerna skiljer sig också åt. Den kvantitativa arbetande forskaren betraktar forskningsobjektet logiskt och analytiskt, medan den kvalitativa arbetande
forskaren försöker fånga människors upplevelser och handlingar. Den kvalitativt arbetande forskaren är en del av samma verklighet som den eller de som studeras.
Analys, tolkning och resultatet från forskningen kan i hög grad färgas av forskaren förförståelse och erfarenheter, vilket är en tillgång (Patel & Davidsson, 2019).
Vid kvalitativa undersökningar är det oftast mer lämpligt att använda intervjuer (Bjorklund & Paulsson, 2012). Patel & Davidsson (2019) menar att intervjuer är ett komplext område, och i metodlitteraturen finns det många aspekter på hur dessa kan utformas. Kvalitativa intervjuer har oftast en låg grad av strukturering, dvs.
frågorna som ställs ger utrymme för intervjupersonerna att svara med egna ord.
Ibland kan frågor ställas i en bestämd ordning, eller i den ordning som visar sig
bäst i det enskilda fallet. Andra författare i detta ämne använder ofta benämningen semistrukturerade intervjuer för detta sammanhang, vilket i praktiken innebär att forskaren har en lista på teman som ska beröras, men intervjupersonerna har stor frihet att utforma svaren.
3.2 Datainsamling
Det finns olika metoder att samla in information på för att få svar på de frågeställningar som forskningen avser att svara på. Vid vetenskapliga studier används primär‐ och sekundärdata.
Information som ges via intervju med personliga direktkontakter eller via telefon, ger intervjuaren tillgång till primärdata. Dialoger som förs via e‐post eller sms kan ofta kategoriseras som intervju. Intervjuer kan genomföras med en/flera personer eller i form av gruppintervjuer (Bjorklund & Paulsson, 2012)
Den information som fås genom litteraturgenomgång benämns: sekundärdata. De vanligaste källorna där kunskap hämtas är böcker, artiklar publicerade i
vetenskapliga tidskrifter eller rapporter. I böcker hittas vi lättast teorier och modeller som är utvecklade i sin helhet. Om vi är intresserade av de absolut senaste rönen, hittas dessa i artiklar, rapporter och konferensskrifter eftersom böcker oftast tar lång tid att förlägga (Bjorklund & Paulsson, 2012; Patel &
Davidsson, 2019).
3.3 Intervjuer
För denna studie användes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna hade för avsikt att samla in information om dels hur organisationerna arbetar med IoT, och nyttor, samt förväntningar av nyttor som teknikområdet IoT kan ge
organisationerna.
Intervjufrågorna var inte formulerade utifrån ramverkens terminologi, utan istället användes andra vanligt förekommande begrepp som ändå omfattar samtliga arbetsområden. Syftet var att få ett enkelt frågeformulär som respondenterna kunde förstå och relatera till sin verksamhet, och att få en djupare inblick i tankarna kring IoT och dess nytta för organisationen, bilaga 1.
Intervjuerna genomfördes via telefon och digitala plattformar, beroende på att respondenterna var lokaliserade i olika delar av landet, och att även Covid‐19 begränsade fysiska träffar.
En pilotintervju genomfördes inledningsvis. Syftet med den inledande
pilotintervjun var att samla in information från allmännyttans intresseorganisation, Sveriges allmännytta (f.d. SABO), för att få en första inblick i hur de arbetar med nyttor som omfattar studiens syfte.
Alla intervjuer spelades in med respondenternas godkännande, vilket underlättade
den senare transkriberingen.
3.3.1 Urval
Urvalet bestod av handplockade personer som baserades på deras kunskaper och erfarenheter inom teknikområdet, och som var relevant för studien. Samtliga hade ett övergripande strategiskt ansvar i arbetet med IoT, och är anställda inom kommun eller i ett helägt kommunalt bolag. Respondenterna bestod av en eller två personer.
Respondent 0 Pilotintervju, digitaliseringsansvarig
Respondent 1 Försäljnings‐ och marknadschef,
kommunal verksamhet
Respondent 2 Utvecklingschef, kommunal verksamhet
Respondent 3 Affärsutvecklare, kommunal verksamhet Respondent 4 Verksamhetskoordinator/Affärsutvecklare,
kommunal verksamhet Respondent 5
Respondent 5 Projektledare Affärsområde Nät &
Infrastruktur, kommunal verksamhet
Respondent 1: Har verksamhet i fyra kommuner, där de driver och utvecklar fibernät, och även projekt inom IoT. De har fokus på digitala tjänster, intelligenta hem och smarta städer.
Respondent 2: Verkar i sju kommuner och har i uppdrag att driva utvecklingen av IoT inom dessa kommuner.
Respondent 3: Representerar ett energi‐ och kommunikationsföretag och tillhandahåller en infrastruktur för kommunikationstjänster. De driver och utvecklar IoT inom sin kommun.
Respondent 4: Representerar ett kommunalägt bolag. De samarbetar med nio kommuner inom IoT.
Respondent 5: Representerar 14 kommuner där IoT är ett av deras affärsområden.
3.4 Litteraturgenomgång
Tidigare forskning har granskats för att ge en övergripande kunskap kring IoT och dess möjligheter. Tidigare studier som fokuserar på kommunala bostadsbolag fanns inte att tillgå, varför litteraturgenomgången främst grundades på liknande studier inom angränsade områden. Litteraturgenomgångens syfte var att ge konkreta exempel på hur IoT kan utnyttjas i organisationer, och utvärdera vilka nyttor som detta kan tillföras en organisation. Med hänsyn till forskningsfrågorna berörs även vägledningen i nyttorealisering som utgivits av Myndigheten för digital förvaltning.
För sökning av vetenskapliga artiklar har Mittuniversitetets databaser använts.
Sökningar har skett i ”IEEE Explore”, ”Google Scholar”, ”NE”, ”ScienceDirect”
och ”Emerald”. Sökord som använts har varit: ”Internet of Things”, ”Benefit realization”, ”Benefit Realization IoT”, ”Smart buildings”, och även Svenska sökord som” Sakernas Internet” och ”Nyttorealisering”.
Studien har även omfattat Svenska myndigheters artiklar om nyttorealisering.
Metodologisk litteratur i form av läroböcker och metodböcker har använts för att få en vetenskaplig grund till metodkapitlet.
3.5 Metodkritik
Metoden som valts för denna studie har sina begränsningar. Valet av metod har gett en viss inblick i hur kommunala bostadsbolag arbetar med nyttor i
kombination med IoT. Som en av respondenter nämner så ”har användandet av IoT inom kommunala bostadsbolag, en relativ låg mognadsgrad”, så de flesta intervjuade respondenterna menar att många av de projekt som genomförs är i pilotstadiet. De flesta respondenter tillhör kommunalägda dotterbolag som har ett övergripande ansvar för den digitala utvecklingen i kommunen. Deras ansvar innebär inte bara fokus på kommunala bostadsbolag, utan även på kommunernas övriga samhällsansvar. En aspekt är att vid vidare forskning bredda urvalet och ha med fler representanter från de kommunala bostadsbolagen. Syftet med
nyttorealisering är att realisera de identifierade nyttoeffekter som ligger till grund för att verksamhetsutveckling genomförs, men begreppet nyttorealisering har tonats ner i samband med intervjuerna, mycket beroende på att begreppet inte var känt för de flesta respondenterna och dess verksamheter.
3.5.1 Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet ses som ett mått på en studies trovärdighet (Björklund &
Paulsson, 2012).
Reliabiliteten innebär att det man mäter och säkerställer informationen och får samma värde om man upprepar undersökningen. Patel & Davidsson (2019) menar att vid kvalitativa studier kan svaren bli olika om samma fråga ställs flera gånger till samma person, men detta behöver inte betyda att en kvalitativ studie ska ses som ett tecken på låg reliabilitet. Orsaken till olika svar kan vara att
intervjupersonen har ändrat uppfattning och fått nya insikter eller lärt sig något som en följd av tidigare intervju. Reliabiliteten i detta fall bör ses mot bakgrund av den unika situationen som råder vid undersökningstillfället. Reliabiliteten med bakgrund av datainsamlingen för studien, har gett forskaren underlag för en förståelse över teknikområdet i syfte att göra en trovärdig tolkning av de svar som avgivits från personerna. Vid transkriberingen av texter kan det vara frestande att göra texten tydligare än vad som var fallet med samtalet, vilket forskaren har försökt att undvika.
Reliabiliteten för studien anses vara hög, då flera som deltar i studien representerar en relativt stor del av Sveriges kommuner. Det som kan minska reliabiliteten är att de respondenter som valts ut kan vara fel personer att intervjua. Studiens syfte har dock varit att få respondenter som representerar olika arbetsområden för att få en övergripande inblick i de utmaningar som organisationerna ställs inför.
Reliabiliteten påverkas även av att det valda teknikområdet fortfarande är i en mognadsfas, och att utvecklingen av teknikområdet IoT ger uttryck för stor förändring och utveckling under en kort tidsram.
Validitet innebär i vilken utsträckning man verkligen mäter det man avser att mäta, att rätt saker undersöks (Björklund & Paulsson, 2012). Jag har i studien redovisat de källor som varit stöd i den teoretiska delen, och som ligger till grund för de frågeställningar som använts. Primärdata som samlades in kommer från experter eller personer med bra insikt i teknikområdet och som uppfattas som trovärdiga. Sekundärdata har kritiskt granskats och har en hög trovärdighet.
3.5.2 Källkritik
IoT är ett teknikområde som funnits under många år och ständigt utvecklas.
Inhämtningen av sekundärdata, som består i huvudsak av publicerade vetenskapliga artiklar, försöker belysa utvalda delar av det breda område som studiens syfte omfattar. Fokus har varit att belysa nyttan med IoT generellt.
Tidigare forskning gör gällande att IoT är en disruptiv teknik vilket innebär att det ständigt tillkommer nya användningsområden inom detta teknikområde.
Primärdatat har inhämtats via kvalitativa intervjuer med personer som har god kunskap om ämnesområdet.
3.6 Etiska och samhälleliga överväganden
Under utförandet av denna studie har det funnits en strävan efter att på ett ansvarsfullt sätt hantera de beslut gällande etiska och samhälleliga överväganden som förekommit.
3.6.1 Etik
Intervjuerna har genomförts genom att respektera respondenternas önskemål om anonymitet, och att respondenterna godkänt sin egen medverkan, samt att undvika personlig inverkan på de svar som erhållits via intervjuer. Inga personuppgifter eller känsliga uppgifter om personer samlas in. Efter att intervjuerna blev inspelade, garanterades det även att inspelningarna enbart kommer att användas i studiens syfte, och kommer att raderas efter att transkriberingen av intervjuerna var avklarad.
Respondenten som intervjuades i pilotstudien, gav sitt medgivande till att publicera allmännyttans intresseorganisation med namn.
3.6.2 Samhälleliga överväganden
Att inrikta forskningen på kommunala bostadsbolag kan med hjälp av ny teknik, hjälpa dem att utvecklas i sitt praktiska arbete, och leda till en stor inverkan på samhällsekonomin. Att använda sensorer för att effektivisera och minska energiförbrukningen i byggnader som ett exempel, är en förutsättning för att Sverige ska kunna bidra till en bättre miljö och skapa ett hållbart energisystem.
Inom avfallshantering kan sopkärl som utrustas med sensorer mäta mängden avfall och meddela när tömning behövs. Med en sådan lösning kan utsläpp av gaser och minskning av bullernivå uppnås vilket minskar miljöpåfrestningen (Zanella et. al, 2014)
Resultat
Kapitlet inleds med en redogörelse för den pilotstudie som genomförts, därefter presenteras en kort översikt om de projekt som respondenterna genomfört
4.1 Pilotintervju
Respondent 0 är ansvarig för digitaliseringen inom Sveriges allmännytta.
Under 2018 antog Sveriges allmännytta (tidigare SABOS digitaliseringsråd) fram en “Agenda för allmännyttans digitalisering”. Syftet med arbetet var att SABO och dess medlemmar, skulle vara förberedda på att möta de krav, utmaningar och möjligheter som digitaliseringen skapar. Agendan är en treårig satsning för att samordna medlemsföretagen, så att allmännyttan kan vara drivande i
digitaliseringen.
Den digitala agendan berör fyra aspekter av digitaliseringen
1
2
3
4
Framtidens boende och livsmiljöer berör kort de samhälleliga
förändringar digitaliseringen medför och hur de
påverkar oss som fastighetsägare.
Det smarta hemmet i det uppkopplade huset
handlar om de möjligheter som skapas i
hem och fastigheter.
Digitalisering av verksamhet och kundrelationer lyfter fram digitalisering av
kundrelationer och utveckling av inre
processer.
Förutsättningar för digitalisering handlar om vad vi behöver göra i respektive bolag för att
möjliggöra den omställning som digitalisering innebär.
