Ackesjö (2014) menar att om kunskap om hur övergångar mellan skolformer ska nås behöver förutom lärares perspektiv och läroplansmål även barns perspektiv komma fram. Det hade varit spännande att belysa övergången, inte bara ur barns perspektiv, utan även ur föräldrars perspektiv.
I föreliggande studie ligger fokus på förskollärares perspektiv och resultatet visar en del organisatoriska svårigheter som orsak till att samverkan och samarbete saknas i övergångsaktiviteterna. Att belysa frågeställningarna med utgångspunkt i rektorers perspektiv, hade kanske gett svar på vilka faktorer som orsakar svårigheter.
Tidigare forskning lyfter fram vikten av en lyckad övergång, det hade varit intressant att undersöka en verksamhet som anser sig arrangera övergångsaktiviteter som passar alla barn.
Janus et al. (2007) avslutar sin studie med följande rekommendationer: framtida undersökningar bör fokusera på att identifiera processer som underlättar barns övergångar till
38
Referenser
Ackesjö, H. (2014). Barns övergångar till och från förskoleklass Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter. (Linneaus University Dissertations no 180). Växjö: Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitet.
Ackesjö, H. (2015). Den komplexa väven: Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass. Nordisk Barnehageforskning, (11)(4): 1-16.
Ackesjö, H. & Persson, S. (2019). The schoolarization of the preschool class – policy discourses and educational restructuring in Sweden. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, (5)(2): 127–136.
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.
Alatalo, T., Meier, J. & Frank, E. (2014). Överlämningar från förskola till förskoleklass. Forskning om undervisning och lärande. (13): 30–52.
Bourne, L. (2007). A Story of Transition to School. Kairaranga, (8)(1): 31–33.
Broström, S. (2003). Problems and Barriers in Children's Learning When TheyTransit From Kindergarten to Kindergarten Class in School. European Early Childhood Education Research Journal, (11)(1): 51-66.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Dockett, S. & Perry, B. (2012). “In Kindy You Don’t Get Taught”: Continuity and Change as Children Start School. Frontiers of Education in China, (7)(1): 5–32.
Ekström, K. (2018). Övergången från förskola till förskoleklass, en förändring av delaktighet i tiden och rummet. Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola. (2):87–107.
Emanuelsson, I. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
Hjelte, J. (2005). Samarbete i gränsland: om relation och kommunikation i samarbete mellan skola och barnomsorg. (Umeå University PhD dissertation). Umeå: Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.
Hjortsjö, M. (2006). Med samarbete i sikte: om samordnade insatser och samlokaliserade familjecentraler. (Lund Dissertations in social work, no 22). Lund: University of Social Work. Lund University.
39
Hogsnes, H.D. (2016). Kontinuitet og diskontinuitet i barns overgang fra barnehage til skolefritidsordning og skole. En multimetodisk studie av pedagogers og sfo-lederes prioriteringer av tiltak og barns erfaringer med kontinuitet og diskontinuitet. (Phd dissertation no 3). Kongsberg: Fakultet for humaniora og utdanningsvitenskap, Høgskolen i Sørøst-Norge.
Janus, M., Lefort, J., Cameron, R., & Kopechanski, L. (2007). Starting kindergarten: Transition Issues for Children with Special Needs. Canadian Journal of Education, (30): 628–648.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larson, C. (2010). Strengthening the Transition for Children with Moderate Needs:
Perceptions of Participants. Kairaranga, (11)(2): 48–54.
Lindkvist, L., Bakka, J.F. & Fivelsdal, E. (2014). Organisationsteori: struktur, kultur, processer. Stockholm: Liber.
Lundqvist, J., Sandström, M. & Axelsson, A. (2018). Föräldrar berättar om sina barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan: Ett projekt inom Gränsland, broar och passageriter. Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola, (2): 47–70.
Margetts, K. (2002). Transition to school - Complexity and diversity, European Early Childhood Education Research Journal, (10)(2): 103-114
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet: om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. (Dissertation Malmö Studies in educational Sciences, no 63). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
SFS 2007:638. Högskoleförordning (2007:638). Stockholm. Utbildningsdepartementet. SFS 2009:400. OSL - Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Skolverket. (2014). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer: hur övergångar kan främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017). Skolverkets lägesbedömning 2017. Rapport nr 455. Stockholm: Skolverket.
40
Sulek, R., Trembath, D., Poynter, J., & Keen, D. (2019). Social validation of an online tool to support transitions to primary school for children with autism. RESEARCH IN AUTISM SPECTRUM DISORDERS, 66.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet, 2002
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia.
41
Bilagor
Bilaga 1; Intervjuguide
Hur många överlämningar har du varit med om? När var den senaste? Hur är överlämningar mellan förskola och förskoleklass organiserade? Vilka erfarenheter har du av överlämningar?
Vilka förväntningar har du vid överlämningar?
Vilka former av samarbete finns idag mellan förskola och förskoleklass? Vilka mål finns det för samarbetet?
Vad vill ni uppnå med samarbetet?
Vilka positiva effekter kan du se av samarbetet mellan förskola och förskoleklass? Vilka hinder kan du se i samarbetet mellan förskola och förskoleklass?
Upplever du att samarbetet mellan förskola och förskoleklass har påverkat möjligheterna att stödja barn med behov av särskilt stöd?
På vilket sätt skiljer sig överlämningar för barn i behov av särskilt stöd gentemot generella överlämningar?
Finns det idag något beträffande samarbetet mellan skola och barnomsorg som du skulle vilja förändra/utveckla?
Upplever du att samarbetet mellan verksamheterna förändrats på något sätt sedan förskoleklass blev obligatorisk?
Upplever du att er egen verksamhet förändrats någonting sedan förskoleklass blev obligatorisk? Hur skulle du vilja utveckla samarbetet i framtiden?
Kan du ge något konkret exempel på när samarbetet har fungerat bra? Kan du ge något konkret exempel på när samarbetet fungerat mindre bra?
Finns det några positiva effekter av samarbetet mellan förskola och förskoleklass som du kan se, men som vi inte berört?
42
Bilaga 2; Missivbrev
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE SKOLUTVECKLING OCH
LEDARSKAP
2020-01-25
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Vi heter Pia Paulsson och Susann Tufvesson Alm och vi studerar Specialpedagog-programmet på Malmö Universitet. Just nu läser vi vår sjätte och sista termin på utbildningen och skriver vårt examensarbete som beräknas vara klart i juni 2020.
Godkännande till att genomföra studien har inhämtats från rektor för verksamheten.
Vårt examensarbete fokuseras på hur samverkan och övergången mellan förskola och grundskola organiseras. Med studien vill vi belysa olika aktörers upplevelser av och förväntningar kring, överlämningar av barn mellan förskola och förskoleklass. Särskilt fokus läggs på barn i behov av extra anpassningar/särskilt stöd.
Vi kommer att använda oss av kvalitativa intervjuer för att samla in vårt material, med inriktning på pedagogers upplevelser och förväntningar av överlämningar.
Respondenterna kommer att intervjuas under cirka 45 minuter vardera. Vi kommer att använda diktafon för ljudinspelning och sedan transkribera materialet. Privata mobiltelefoner kommer inte att användas. Det är Pia och Susann har tillgång till inspelningarna.
Vi utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Informationskravet, deltagaren informeras om forskningens syfte och tillvägagångssätt. Medverkan baseras på samtycke enligt samtyckeskravet, och detta kan när som helst återkallas. Samtycket ska dokumenteras.
På specialpedagogprogrammet vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://muep.mau.se).
43
Konfidentialitetskravet, anonymitet garanteras, deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
Nyttjandekravet, innebär att de data som samlas in endast används för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
Allt insamlat material och personuppgifter lagras på Malmö universitets server under arbetet med examensarbetet, samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet.
……… Studentens underskrift och namnförtydligande
……… Studentens underskrift och namnförtydligande
Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail):
... Ansvarig handledare på Malmö universitet:
Kristian Lutz
Kursansvarig på Malmö universitet: Kristian Lutz
Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mau.se
44
Information
om
Malmö
universitets
behandling
av
personuppgifter
Personuppgiftsansvarig Malmö universitet
Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se
Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.
Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i skolmiljö för studenter vid Malmö universitets lärarutbildning.
Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.
Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte inom ramen för lärarutbildningen vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.
Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer person- uppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.
Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.
45
Samtycke
Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av personuppgifter, och Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, som säger att
- medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad. 1
1
De forskningsetiska principerna kan du läsa mer om i Vetenskapsrådets skrift Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (2002), som du kan finna här: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Namn: ……….
Namnförtydligande: ……….