I denna studie har jag identifierat hur förskollärare förhåller sig genusmedvetet till fri lek, men för att utveckla detta skulle en kombination av intervjuer och observationer ge ytterligare svar på frågeställningarna. Det skulle även kunna ge mer tillförlitlighet till resultatet då det går att jämföra det förskollärarna berättar med hur de agerar, vilket tidigare har visats att det inte alltid stämmer överens (Aras, 2015; Eidevald, 2009).
Studien skulle kunna kompletteras med studier utifrån barnens perspektiv, vilket saknas i denna studie. Det skulle ge ett vidare perspektiv på ämnet och ge mer förståelse för barnens föreställningar av genus i fri lek samt deras upplevelser av förskollärarnas roll i det. Att förskollärarens roll och styrning vid fri lek hjälper för jämställdhetsarbetet i förskolan har visats i denna studie, men det finns ändå en spänning mellan barnens fria
37
lek och förskolans jämställdhetsarbete. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka vidare vad som är viktigast, att leken inte blir störd eller att jämställdhetsarbetet får finnas i hela utbildningen, även i den fria leken.
38
Referenser
Aras, Selda (2015). Free play in early childhood education: a
phenomenological study. Early Child Development and Care, 186(7), 1173–1184. Braun, Virginia., & Clarke, Victoria. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 77-101.
Chapman, Rachel. (2016). A case study of gendered play in preschools: how
early childhood educators’ perceptions of gender influence children's play. Early Child Development and Care, 168(8), 1271–1284.
Dahlgren, Lars Owe., & Johansson, Kristina. (2019). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.179-192). Stockholm: Liber.
Datainspektionen. (2020). Dataskyddsförordningen (GDPR). Hämtad 2020-06-04, från
https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/
David, Matthew., & Sutton, Carole D. (2011). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Eidevald, Christian. (2009). Det finns inga tjejbestämmare – Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek (Doktorsavhandling, School of Education and Communication Jönköping University Dissertation, 4). Jönköping: Jönköping universitet. Tillgänglig: https://www.diva
portal.org/smash/get/diva2:158528/FULLTEXT01.pdf
Eidevald, Christian. (2011). ”Anna bråkar”. Stockholm: Liber.
Eidevald, Christian., & Engdahl, Ingrid. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan. Stockholm: Liber.
Eriksson Barajas, Katarina., Forsberg, Christina., & Wengström, Yvonne. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & kultur.
Frödén, Sara. (2012). I föränderliga och slutna rum. En etnografisk studie av kön, ålder och andlighet i en svensk waldorfförskola (Doktorsavhandling, Örebro Studies in Educational Sciences with Emphasis on Didactics, 2). Örebro: Örebro universitet. Tillgänglig: http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:511708/FULLTEXT02.pdf
Frödén, Sara. (2019). Situated decoding of gender in a Swedish preschool practice. Ethnography and Education, 14(2), 121-135.
39
Golden, Julia C., & Wallace Jacoby, Jennifer (2017). Playing Princess: Preschool Girls’ Interpretations of Gender Stereotypes in Disney Princess Media. Sex Roles, 79, 299- 313.
Havung, Margareta. (2006). ”Du som är kvinna – du kan väl ta det, det där om genus”. Tidsskrift för lärarutbildning och forskning, 1, 171-206.
Hellman, Anette. (2010). Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola (Doktorsavhandling, Gothenburg studies in educational sciences, 299). Göteborg: Göteborg universitet. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22776/2/gupea_2077_22776_2.pdf
Lynch, Meghan. (2015). Guys and dolls: a qualitative study of teachers’ views of gendered play in kindergarten. Early Child Development and Care, 185(5), 679–693. Malmö högskola. (2015). Tala om arbetslivet. Ett genusmedvetet och normkritiskt metodmaterial för hela skolan. Hämtad från
https://www.skolverket.se/getFile?file=3588
Nationalencyklopedin. (2020). Genus. Hämtad 2020-04-26, från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/genus.
Rantala, Anna., & Heikkilä, Mia. (2019). Agency, guidance and gender – interrelated aspects of early childhood education settings. Education 3-13. doi:
10.1080/03004279.2019.1620305
Regeringen. (2016). Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid. Stockholm: Regeringen.
Skolinspektionen. (2017). Förskolans arbete med jämställdhet. Hämtad från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2017/jamstalldhet/jamstalldhet-i-forskolan.pdf
Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/53003/1/gupea_2077_53003_1.pdf
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Hämtad från
https://www.skolverket.se/getFile?file=4001
Skolverket. (2020a). Förskolan styrs av skollagen och läroplanen. Hämtad 2020-05-07, från https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/forskolan- styrs-av-skollagen-och-laroplanen
40
Skolverket. (2020b). Guide och webbinarium om förändringarna i Lpfö 18. Hämtad 2020-05-07, från https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for- forskolan/guide-och-webbinarium-om-forandringarna
Thornberg, Robert., & Fejes, Andreas. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.273-295). Stockholm: Liber.
Tullgren, Charlotte. (2004). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet (Doktorsavhandling, Malmö studies in educational sciences, 10). Malmö: Malmö högskola. Tillgänglig: https://lucris.lub.lu.se/ws/files/4592639/1693282.pdf
Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlund, Ingrid. (2019). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.72-90). Stockholm: Liber.
Wohlwend, Karen E. (2011). ‘Are You Guys Girls?’: Boys, Identity Texts, and Disney Princess Play. Journal of Early Childhood Literacy, 12(1) 3–23.
Ärlemalm-Hagsér, Eva., & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2009). Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(2), 89–109.
41
Bilagor
Bilaga 1, Missivbrev
Hej!Jag heter Jennie Isaksson och går min sjätte termin på Förskollärarprogrammet på Örebro universitet. Det är nu dags för mig att skriva examensarbete och jag söker efter förskollärare som skulle vara intresserade av att delta.
Det jag ska undersöka är förskollärares erfarenheter av fri lek ur ett genusperspektiv. Det kommer ske genom intervjuer som helst ska göras ansikte mot ansikte men jag kan även erbjuda intervjuer över telefon eller Skype. Varje intervju kommer ta cirka 45 minuteroch kommer att spelas in. Intervjuerna ska helst genomföras under vecka 18 eller 19.
Deltagandet är helt frivilligt och du som deltar kommer att få ge ditt skriftliga samtycke innan intervjun genomförs. Det är även okej att avbryta sitt deltagande. Uppgifterna som samlas in kommer att avidentifieras och materialet jag får in kommer endast användas i mitt arbete och behandlas av mig och min handledare, och raderas efter att uppgiften är godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras på databasen DIVA.
Om det finns frågor gällande hur Örebro universitet behandlar personuppgifter kan de skickas till dataskyddsombud@oru.se. Om det finns klagomål som inte kan lösas vid Örebro universitet kan det lämnas till Datainspektionen.
Tveka inte att höra av dig om du har frågor. Tack på förhand! Jennie Isaksson
(kontaktuppgifter har tagits bort)
Min handledares kontaktuppgifter: Tobias Axelsson (lektor i pedagogik) (kontaktuppgifter har tagits bort)
42
Bilaga 2, Intervjuguide
Bakgrundsfrågor deltagaren
Hur länge har du jobbat som förskollärare?
Hur länge har du jobbat där du jobbar nu?
Vilken ålder är det på barnen du arbetar med?
Fri lek
Vad tänker du att fri lek i förskola innebär?
Kan du berätta om fri lek på er förskola/avdelning?
Vad leker barnen för tillfället?
Ser du något mönster i hur dem väljer vem dem leker med?
Brukar ni vuxna delta i fri lek? Varför/Varför inte?
Anser du att fri lek på förskolan är helt fri för barnen?
Upplever eller tror du att du som förskollärare påverkar eller styr den fria leken? Hur?
Kan du berätta om ett tillfälle där du märkt att du påverkat/styrt den fria leken? Medvetet eller omedvetet.
Fri lek kopplat till jämställdhet
Hur jobbar ni med förskolans jämställdhetsuppdrag? - Vid den fria leken?
- Ser du några svårigheter i det arbetet?
Upplever du att det finns något som går att ändra vid den fria leken utifrån jämställdhet mellan barnen? Vad? Hur?
Har du ett tillfälle du kan berätta om där du märkt att du påverkat/styrt den fria leken utifrån ett jämställdhetsperspektiv? Medvetet eller omedvetet.
Avslutande frågor
Har du något du vill tillägga?