Under arbetets gång har tankar väckts på hur man kan forska vidare inom området.
Eleverna med AS vi har varit i kontakt med har mestadels varit män. Det hade varit intres- sant att forska vidare på om det är färre flickor som har diagnosen AS eller om de fungerar annorlunda än vad vi erfarit i studien vilket gör att behovet att gå specialanpassad skolan är mindre eller obefintligt.
Det hade även varit intressant att undersöka vilka anpassningar man kan göra på högre nivå, arbetslag och rektor i en vanlig klass för elever med AS. Vilken betydelse har skolans resurser?
44
Referenser
Asp-Onsjö, Lisa. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i skolan. Studentlitteratur AB.
Andersson, Birgitta. & Thorsson, Lena. (2007). Därför inkludering. Specialpedagogiska institutet.
Attention (2010). Aspergers syndrom i klassen - råd till pedagoger. Stockholm: Riksförbundet Attention.
Attention (2011a). Aspergers syndrom. Hämtat 4 oktober, 2011 från Riksförbundet Attention: http://www.attention-riks.se/index.php/asperger-syndrom.html
Attention (2011b). Diagnostisering. Hämtat 3 oktober, 2011 från Riksförbundet Attention: http://www.attention-riks.se/index.php/asperger-syndrom/diagnostisering.html
Attwood, Tony. (1998). Om Aspergers syndrom. Vägledning för pedagoger, psykologer och föräldrar. Stockholm: Natur och kultur.
Beckman, Vanna. Kärnevik, Margareta. & Schaumann, Helen. (2010). Gång på gång –Pedagogik vid autism. Stockholm: Natur & Kultur
Brodin, Jane. & Lindstrand, Peg. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan. (2011) Samhällsveneskapliga metoder. (2. Uppl.). Stockholm: Liber Davidson, Bo. Patel, Runa. (1994). Forskningsmetodens grunder. Lund:
Studentlitteratur
Donaldson, Jeffrey B. Zager, Dianne. (2010). Mathematics Interventions
for Students With High Functioning Autism/ Asperger's Syndrome. Teaching Exceptional Children 42(6),40-46
Engström, Arne. (2000). Specialpedagogik för 2000-talet. Nämnaren nr 1, 26-31 Egelund, Niels. Haug, Peder. & Persson, Bengt. (2006). Inkluderande pedagogik i
45
Frithiof, Elisabeth. (2002). Det didaktiska mötet mellan grundskola och särskola. Växjö: Allkopia
Gillberg, Christopher. & Peeters, Theo. (2001). Autism, medicinska och pedagogiska aspekter. Stockholm: Cura Bokförlag och Utbildning AB
Gillberg, Christopher. (2011). Barn, ungdomar och vuxna med Aspergersyndrom: normala, geniala, nördar? Studentlitteratur AB.
Hellberg, Kristina. (2007). Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram: Skolvardag och vändpunkter. Linköping: avhandlig vid Linköpings Universitet.
Holmes, Belinda. & Sutherland, Lesley. (2010). Mathematics: I just know it. Do you? The gifted student with Asperger´s A.B. Paterson College, Queensland Johansson, Bo. & Svedner, Per Olov. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen
Uppsala: Kunskapsföretaget AB
Juul, Kirsten. (2005). Barn med uppmärksamhetsstörningar – en handledning för lärare och annan pedagogisk personal. Lund: Studentlitteratur.
Klasén McGrath, Monica. (2011). Tydlighet och struktur. Hämtad 13 oktober, 2011 från Handikappupplysningen:
http://www.handikappupplysningen.se/gn/opencms/web/AF/Vad_kan_man_gora/skola/tyd lighet_och_struktur.html
Kvale, Steinar & Brikmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ljungblad, Ann-Louise. (2003). Att möta barns olikheter - åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument Förlag AB.
Lorenz, Dianne. (2010). Ungdomar med Aspergers syndrom att mötas i samtal Stockholm: Gothia Förlag AB
Magne, Olof. (1996). Att lyckas i matematik i gymnasieskolan. En utmaning att forska om elever med behov av utbildningshjälp i matematiken. Malmö: Institutionen för pedagogik och specialmetodik.
Malmer, Gudrun. (2002). Bra matematik för alla. (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur Merriam, Sharan.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund:
Studentlitteratur
Nationalencyklopedin (2011). Aspergers syndrom. Hämtad 4 oktober, 2011 från NE: http://www.ne.se/lang/aspergers-syndrom
46
Persson, Bengt. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB.
SFS 1996:566 Skollag
SFS 1992:394 Gymnasieförordning. Hämtad 15 september, 2011 från notisum: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19920394.htm
SFS 2010:2039 Gymnasieförordning. Hämtad 15 september, 2011 från skolverket:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.121721!Menu/article/attachment/SFS%25202010- 2039.pdf
SFS 2010:800 Skollag. Hämtad 15 september, 2011 från riksdagen: http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=2010:2039#K13 Sjögren, Peter A. (2010). Bonniers svenska ordbok. Stockholm: Bonnier fakta
Skolverket. (2001). Tre magiska G:n. Skolans insatser för elever med funktionshinder. Hämtat 13 oktober, 2011, från Skolverket:
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.sk olverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FReco rd%3Fk%3D866
Skolverket. (2006). Undantagsbestämmelsen. Hämtad 1 juni, 2011, från Skolverket: http://www.skolverket.se/sb/d/1475#listAnchor8507
Skolverket. (2007). PM. Kategorisering av elever med funktionshinder i Skolverkets arbete. Hämtad 1 juni, 2011, från Skolverket: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1763 Skolverket. (2008a). Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram. Hämtad 15 september
från skolverket: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1786
Skolverket. (2008b). Kan undantagsbestämmelsen användas för en elev med Aspergers syndrom? Hämtad 20 juni, 2011 från skolverket:
http://www.skolverket.se/kursplaner_och_betyg/2.4127/2.4107/2.4109/kan- undantagsbestammelsen-anvandas-for-en-elev-med-aspergers-syndrom-1.36762 Skolverket. (2009). Skolan och Aspergers syndrom. Erfarenheter från skolpersonal och
forskare. Hämtat 1 juni, 2011, från Skolverket: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2282
Skolverket. (2011a). Del ur Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Kapitel 1 och 2. Hämtat 1 juni, 2011, från Skolverket:
47
Skolverket. (2011b). Förändringar i gymnasiesärskolan. Hämtad 14 september, 2011 från skolverket:
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.624/forandringar-i- gymnasiesarskolan-1.150905
Skolverket. (2011c). Gymnasieskola 2011. Hämtad 16 september, 2011 från skolverket: http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolv erket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3 Fk%3D2597
Skolverket. (2011d). Kursplan Matematik 1a. Hämtad 14 september, 2011 från skolverket: http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_oc h_kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm;jsessionid=C5DA4AF4B281AA85FF1C4 1BD15B136FE?subjectCode=MAT&courseCode=MATMAT01a#anchor_MATMAT01a SOU 1998:16 När åsikter blir handling – En kunskapsöversikt om bemötandet av
personer med funktionshinder. Socialdepartementet.
SOU 1999:21 Lindqvist nia – nio vägar att utveckla bemötandet. Socialdepartementet.
SOU 2003:35 För den jag är. Om utbildning och utvecklingsstörning. Delbetänkande av Carlbeckkommittén. Stockholm: Edita Nordstedt SOU 2006:79 Integrationens svarta bok- Agenda för jämlikhet och social
sammanhållning Stockholm: Edita Sverige AB
Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Szőnyi, Kristina. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning – elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Stockholms universitet.
Svenska dagbladet. (2011). Stäm kommuner som placerar fel Hämtad 8 september, 2011: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/stam-kommuner-som-placerar-fel_5906727.svd Thimon, Ann Christin. (1998). Bråkiga ungar och snälla barn – Erfarenheter från
pedagogiskt arbete med barn och ungdomar med Asperger syndrom. Stockholm: Johansson & Skyttmo Förlag AB.
Unesco (2008). Riktlinjer för integrering – att garantera tillgång till Utbildning för Alla. Del 1-Inlaga.
Vernersson, Inga-Lill. (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur
48
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed Hämtad 27 september, 2011 från vetenskapsrådet:
http://www.vr.se/download/18.37fda2bc131b1093f688000926/God+forskningssed+2011.1 .pdf
Winter, Matt. (2008). Aktiva lärare – Aspergers syndrom – vad lärare behöver veta. Stockholm: Liber
Öhlmér, Inger. (2009). Stöd i gymnasieskolan: effektiva åtgärdsprogram. Västerås: IÖ respons
Östman, Hans. (2001). Hur skolan kan hjälpa elever med Aspergers syndrom. Stockholm: Riksföreningen Autism
49
Bilagor
Bilaga1
Specialanpassad skola
Intervjufrågor (lärare)
1. Vad har du för utbildning?
2. Hur länge har du jobbat med elever med Aspergers?
3. Har du arbetat med elever med Aspergers i ”vanligt klassrum”?
4. Tycker du att det är någon skillnad på bemötandet av elever med Aspergers i vanlig skolan jämfört med specialanpassad skola inom matematikundervisningen?
5. Har ni ett varierande arbetssätt för att bemöta alla elever inom matematikundervisningen?
6. Vilken undervisningsform tycker du är lämpligast för elever med Aspergers inom matematiken?
7. Vilken skolform tycker du är lämpligast för elever med Aspergers utifrån matematikundervisningen?
8. Vilken syn har du på en god lärandemiljö för elever med AS?
9. Vilken betydelse har pedagogik och struktur för elever med Aspergers syndrom?
Intervjufrågor (elev)
1. Vilka skolor har du gått på tidigare?
2. Anser du att du har fått den hjälp du behövt inom matematiken på dina tidigare skolor? Anser du att du har fått den hjälpen nu?
3. Tycker du att pedagogerna inom matematiken har ett arbetssätt som passar dig? 4. Varför valde du denna skola?
5. Vilken skolform anser du är bäst för en elev med Aspergers?
6. Hur tror du att ditt matematiklärande hade sett ut om du gått i en vanlig skola? 7. Hur ser ditt drömscenario ut för din matematikundervisning/lärande?
50 Bilaga 2
Vanlig skola & Särskola
Intervjufrågor (lärare)
1. Vad har du för utbildning?
2. Har du någon kunskap om elever med Aspergers? Om ja: var har du skaffat dig denna kunskap?
3. Hur länge har du jobbat med elever med Aspergers?
4. Tycker du att det är någon skillnad på bemötandet av elever med Aspergers i vanlig skolan jämfört med specialanpassad skola inom matematikundervisningen?
5. Har ni ett varierande arbetssätt för att bemöta alla elever inom matematikundervisningen?
6. Vilken undervisningsform tycker du är lämpligast för elever med Aspergers inom matematiken?
7. Vilken skolform tycker du är lämpligast för elever med Aspergers utifrån matematikundervisningen?
8. Vilken syn har du på en god lärandemiljö för elever med AS?
9. Vilken betydelse har pedagogik och struktur för elever med Aspergers syndrom?
Intervju med elev som tidigare gått särskola
1. Vilka skolor har du gått på tidigare?
2. Anser du att du har fått den hjälp du behövt inom matematiken på dina tidigare skolor? Anser du att du har fått den hjälpen nu?
3. Tycker du att pedagogerna inom matematiken har ett arbetssätt som passar dig? 4. Varför valde du denna skola?
5. Vilken skolform anser du är bäst för en elev med Aspergers?
6. Hur tror du att det hade varit att gå i en klass där samtliga elever har Aspergers? 7. Hur tror du att ditt matematiklärande hade sett ut om du gått i en vanlig skola? 8. Hur ser ditt drömscenario ut för din matematikundervisning/lärande?
51 Bilaga 3
Observationsmall
Klassrumsutformning Samspel elev – elev Samspel lärare – elev
Motivationsnivå jämtemot arbetssättet Struktur
Matematiknivå Arbetsmaterial Lektionsutformning Undervisningssituation
52 Bilaga 4
Hej
Vi är två tjejer, Marie och Rebecca som läser vår sista termin på lärarutbildningen i Malmö och ska nu skriva vårt examensarbete. Vi läser matematik som huvudämne. Vi har intresserat oss för hur man arbetar med och bemöter elever med Aspergers syndrom i
matematikundervisning. Vi hade tänkt observera på ett par olika skolor. Vi undrar därför ifall det finns möjlighet för oss att komma och observera en matematik lektion på er skola? I samband med besöket skulle vi även om möjlighet finns vilja samtala med en
matematikpedagog och eventuellt någon/några elever. Tacksamma för svar
Med vänlig hälsning Rebecca och Marie Malmö högskola