Genom kvalitativa intervjuer och observationer har vi fått en god inblick i hur undervisnings- situationen ser ut för elever med AS. Vi har dock bara besökt tre olika skolor och kan därför bara diskutera utifrån dessa. Efter genomgång av samtliga intervjuer kan man se att de flesta av våra aktörer är eniga i sina svar. Alla menar att struktur och bemötande är två viktiga byggstenar för en lyckad undervisning av elever med AS. Detta är något som kunnat styrkas med hjälp av mycket litteratur som vi läst under rapportens gång. De är även eniga om att det ofta krävs att elever med AS går i en mindre grupp för att läraren ska ha tid att bemöta samt- liga elever. För att integrering av elever med AS i en vanlig skola ska fungera så krävs det ökade resurser och att personalen får relevant undervisning för att kunna bemöta AS elever. Det krävs att klassrummen och strukturen är anpassade. Vi har under intervjuer och obser- vationer kommit fram till att det kan vara bra med hemklassrum, möjlighet att arbeta avskilt samt tydlighet i kommunikation och planering.
Eftersom det på många gymnasieskolor inte finns möjlighet att placera elever med AS i en liten undervisningsgrupp så är den stora utmaningen att utforma undervisningen i stor klass så att elever med AS syns och har möjlighet att nå sina mål.
Vi har genom våra intervjuer kommit fram till att samtliga pedagoger som deltagit i under- sökningen anser att det är att föredra med en skola som är specialanpassad för AS. Det finns dock ingen direkt forskning som säger att en specialanpassad skola är det bästa för AS elever. Vi kan därför inte dra någon generell slutsats utifrån de svar vi fått men vi kan misstänka att specialanpassad skola är att föredra utifrån de personer vi mött. Vi hade inte förväntat oss innan undersökningen att samtliga aktörer skulle tycka det var lämpligast med en special- anpassad skola. Vi hade förväntat oss att alla skulle tala för sin egen skolform. Vi förstår samtidigt varför specialpedagogen ansåg att specialanpassad skola var lämpligast med avse- ende på kunskap, erfarenheter och resurser.
42
Pedagogerna på de AS anpassade skolorna tryckte på att moment som är av stor betydelse för elever med AS är träning och undervisning i social färdighet och teori om AS. Detta är något de har i olika former på schemat på de båda specialanpassade skolorna vi besökt. Detta kan vara svårare att få in i undervisningen på den vanliga skolan. Vi tror att detta är något som är viktigt för elever med AS då de blir tryggare i sin funktionsnedsättning.
Pedagogerna är eniga om att det kan medföra stora konsekvenser för en elev med AS om inte struktur och bemötande fungerar tillfredställande. Eleverna försvinner och man upp- täcker inte problem i tid. Det har i analysen i denna rapport framkommit att elever med AS har svårt att uppnå målen i matematik då kraven att föra matematiska resonemang blir ett pro- blem. Enligt undantagsbestämmelserna ska man som lärare bortse från elevers eventuella funktionsnedsättning och istället göra en helhetsbedömning av elevens kunskaper inom matematiken. Detta gör att pedagoger hamnar i ett dilemma, för vem kan bedöma om svårig- heterna kommer av funktionshindret eller okunskap hos eleven? (Skolverket, 2006).
Åtgärdsprogram är något som tar upp väldigt mycket av pedagogernas tid. Trots detta är det ett viktigt redskap. Vid överlämning mellan grundskola och gymnasieskola är det viktigt att betydande information följer med eleven för att man inte ska behöva lägga onödig tid på moment som redan fungerar.
Att elever med AS placeras i särskolan ger också konsekvenser. Vi upplever att det är ett steg i rätt riktning från skolverket, att AS elever inte ska gå i särskolan och detta har även aktörerna vi intervjuat gett uttryck för. Vi upplever att elever med AS klarar av att gå i vanlig klass med extra stöd och då är inte särskolan något alternativ. Vi upplever också att det är svårare att komma ut i vardag och arbetsliv för en person som inte har gått i vanlig skola.
Vi har under vår analys framfört en del synpunkter på hur man skulle kunna förändra undervisningen för elever med AS i både vanlig skola och specialanpassad skola. Vi har under arbetet med rapporten funderat kring om det enbart behövs mindre klasser och teori och prak- tik om AS för att åstadkomma bättre studieresultat för elever med AS. En av våra slutsatser är att mindre klasser, ökade resurser och kunskap är viktiga delar men det krävs även struktur och till viss del anpassad undervisning. Det är många delar som är av betydelse för att man som lärare ska lyckas med undervisningen och klassrumssituationen för elever med AS.
Vi kan inte dra några generella slutsatser i någon utav våra frågeställningar eftersom vi enbart besökt tre olika skolor och gjort tre olika lektionsobservationer. Vi anser dock inte att vi hade fått ett bättre empiriskt material om vi hade gjort fler observationer. Intervjuerna hade
43
kunnat ge oss mer om vi hade fått tag på en matematiklärare i en vanlig klass som har en elev med AS.
Det är en balansgång och stor utmaning att lyckas med undervisningen för elever med AS. Genom arbetet med denna rapport har vi dock fått en insikt i hur man kan arbeta med elever som har AS. Vi hoppas kunna bemöta dessa elever på ett bättre sätt i den vanliga under- visningen. Återigen handlar detta mycket om resurser men utifrån de hjälpmedel man har kan man göra undervisningssituationen så bra som möjligt.