7.3 Slutsats
7.3.1 Förslag på fortsatt forskning
Någonting som framkommit under studien är att lärare vill utöka kunskapen av differentiering. I helhet är lärares uppfattningar om differentiering positiv och lärare uppfattar att differentiering kan användas för att motivera elever i matematik. Utifrån studiens resultat har förslag på fortsatt forskning uppkommit. Ett alternativ skulle vara att observera lärare som anser att de använder differentiering för att motivera elever i matematik för att kontrollera hur differentiering används och hur lärares förhållningssätt tillämpas under differentierad undervisning. Observationen skulle därav kunna besvara hur lärare använder differentierad undervisning för att öka motivationen hos elever. Det skulle även kunna innefatta vilka strategier och verktyg som lärare använder under differentierad undervisning.
Generellt finns det som tidigare nämnt lite forskning att tillgå kring differentiering, matematik och motivation. Därmed är åsikten att all forskning kring dessa faktorer är väsentlig för framtida utveckling. Ytterligare skulle det vara intressant att göra en liknande undersökning bland en större grupp för att undersöka om samma resultat skulle uppnås.
Referenslista
Abell, S. K. (2008). Twenty years later: Does pedagogical content knowledge remain a useful idea? International Journal of Science Education, 30(10), 1405-1416. doi:10.1080/09500690802187041
Bleckers, N. S., & Boakes N. J. (2010). Creating a learning environment for all children: are teachers able and willing? International Journal of Inclusive Education, 14(5), 435-447. doi:10.1080/13603110802504937
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: MTM.
Cole, M. (1996). Cultural psychology. A once and future discipline. Harvard: Harvard University Press.
Das, K. (2020). Realistic Mathematics & Vygotsky´s theories in mathematics Education.
Shanlax International Journal of Education, 9(1), 104-108. doi:10.34293/education.v9i1.3346
Deringöl, Y. (2018). Primary school students´mathematics motivation and anxieties.
Cypriot journal of educational sciences, 13(4), 537-548. doi:10.18844/cjes.v13i4.3462
Eun, B. (2017). The zone of proximal development as an overarching concept: A framework for synthesizing Vygotsky´s theories. Educational Philosophy and Theory,
51(1), 18-30. doi:10.1080/00131857.2017.1421941
Fuller, R. A. (1996). Elementary Teachers' Pedagogical Content Knowledge of Mathematics. University of South Florida. 1996, 1-32. Hämtad från:
https://eric.ed.gov/?id=ED401270
Gheyssens, E., Consuegra, E., Engels, N., & Struyven, K. (2021). Creating inclusive classrooms in primary and secondary schools: From noticing to differentiated practices.
Teaching and teacher education, 100, 103210. doi:10.1016/j.tate.2020.103210.
Haciomeroglu, G. (2017). Reciprocal relationships between mathematics anxiety and attitude towards mathematics in elementary students. Acta Didactica Napocensia, 10(3), 59-68. doi:10.24193/and.10.3.6
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning, 2(4), 152- 170. Kamarudin, M. F., Kamarulzamanb, M. H., Mohd Sharifb, M. S. A., Saalib M. M. S. N., Esratib, M., Z. (2017). The impact of differentiated instructions on the motivation and
achievements of gifted students in mathematics. The 3rd international conference on education in Muslim society. 2017(10). Hämtad från:
https://www.researchgate.net/publication/327816318_The_Impact_of_Differentiated_In structions_on_the_Motivation_and_Achievements_of_Gifted_Students_in_Mathematic s
Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning: lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. Fakulteten för lärande och
samhälle, Malmö högskola. doi:10.24834/2043/23228
Monsen, J. J., Ewing, D. L., & Kwoka, M. (2013). Teachers´attitudes towards inclusion, perceived adequacy of support and classroom learning environment. Learning
Environments Research, 17(1), 113-126. doi:10.1007/s10984-013-91448
Nationalencyklopedin (2021). Inkludering. Hämtad 2021-02-18 från: http://www.ne.se
Nationalencyklopedin. Motivation. Hämtad 2021-02-19 från: http://www.ne.se
Nilholm, C. & Göransson, K. (2014). Inkluderande undervisning – Vad kan man lära av
forskningen? Hämtad 2021-02-18 från: https://webbutiken.spsm.se/inkluderande-undervisning/
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Prast, E. J., Van de Weiljer-Bergsma, E., Kroesbergen, E. H., & Van Luit, J. E. H. (2015). Readiness-based differentiation in primary school mathematics: Expert recommendations and teacher self-assessment. Frontline Learning Research, 3(2), 90–116.
doi:10.14786/flr.v3i2.163
Prast, E. J., Van de Weijer-Bergsma, E., Miočevič, M., Kroesbergen, E. H., & Van Luit, J. E. H. (2018a) Relations between mathematics achievement and motivation in students of diverse achievement levels. Contemporary educational psychology, 55, 84-96. doi:10.1016/j.cedpsych.2018.08.002
Prast, E. J., Van de Weijer-Bergsma, E., Kroesbergen, E. H., & Van Luit, J. E. H. (2018b). Differentiated instruction in primary mathematics: Effects of teacher professional development on student achievement. Learning and Instruction, 54, 22–34. doi:10.1016/j.learninstruc.2018.01.009
Rachmawati, M. A., Nu, man, T. M., Widiasmara, N., & Wibisono, S. (2016). Differentiated Instruction for Special Needs in Inclusive Schools: A Preliminary Study.
Procedia - Social and Behavioral Sciences, 2016(217), 585-593. doi: 10.1016/j.sbspro.2016.02.053
Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55(1), 68-78. doi:10.1037/0003-066x.55.1.68
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shing, C. L., Saat, R. M., & Loke, S. H. (2015). The knowledge of Teaching - Pedagogical Content Knowledge (PCK). The Malaysian Online Journal of Educational Science. 3(3). Hämtad från: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1085915.pdf
Shulman, L., S. (1986). Those Who Understand: Knowledge Growth in Teaching.
Educational Researcher. 15(2), 4–14.
Shulman, L., S. (1987). Knowledge and Teaching: Foundations of the New Reform.
Harvard educational review. 57(1), 1-22
Skolverket (2013). Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet i praktiken. Hämtad – 2020-02-20 från
https://www.skolverket.se/publikationsserier/forskning-for-skolan/2013/forskning-for-klassrummet
Skolverket (2020). Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. Hämtad 2021-02-19 från: Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång - Skolverket
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sverige. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011: reviderad 2019. (6. uppl.). Stockholm: Skolverket.
Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel – Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & demokrati – Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 20(3), 67– 82. doi:10.48059/uod.v20i3.958
Tomlinson, C. A, (2005). Grading and differentiation: Paradox or good practice? Theory
into practice, 44(3), 262-269. doi:10.1207/s15430421tip4403_11
Tomlinson, C. A. (1999). The differentiated classroom: responding to the needs of all
learners. Alexandria, Va.: Association for Supervision and Curriculum Development.
Tomlinson, C. A., Brightion, C., Hertberg, H., Callahan, C. M., Moon, Tr., Brimijoin, k., Reynolds, T. (2003). Differentiating instructions in response to student readiness, interest
and learning profile in academically diverse classrooms: A review of literature. Journal
for the education of the gifted, 27(2-3), 119-145. doi:10.1177/016235320302700203
Van Geel, M., Keuning, T., Frèrejean, J., Dolmans, D., van Merriënboer, J., & Visscher, A. J. (2018). Capturing the complexity of differentiated instruction. School Effectiveness and School Improvement, 30(1), 51–67. doi:10.1080/09243453.2018.1539013
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2021-02-23 från:
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2002-01-08-forskningsetiska-principer-inom-humanistisk-samhallsvetenskaplig-forskning.html
Tossavainen, T., & Juvonen, A. (2015). Finnish primary and secondary school students’ interest in music and mathematics relating to enjoyment of the subject and perception of the importance and usefulness of the subject. Research studies in music education, 37(1), 107-121. doi:10.1177/1321103x15589259
Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological
processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Wery, J., & Thomson, M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for Learning, 28(3), 103-108. doi:10.1111/1467-9604.12027
Bilaga 1
Hej!Mitt namn är Maja Westergren, jag läser min sista termin på grundlärarprogrammet 4–6 via Luleå tekniska Universitet och håller just nu på med mitt examensarbete, inriktning matematik, där jag skriver om differentiering som undervisningsmetod för att öka motivation hos elever i matematik.
Jag riktar mig till behöriga matematiklärare som undervisar i årskurs 4–6, för att ta reda på åsikter/medvetenhet av differentiering i matematikklassrummet samt hur differentiering kan påverka elever med bristfällig motivation.
Jag undrar nu om du skulle kunna skicka kontaktuppgifter (främst mejl) från matematiklärare på ****skolan åk 4–6, så att jag sedan skulle kunna skicka ut missivbrev och en enkätundersökning till dem?
Enkäten kommer att vara anonym och frivillig för lärarna att delta i! Tack på förhand.
Mvh
Bilaga 2
Hej!
Mitt namn är Maja Westergren.
Jag läser min sista termin på grundlärarprogrammet årskurs 4–6 vid Luleå tekniska Universitet. För tillfället skriver jag mitt examensarbete, inriktning matematik på 30 högskolepoäng och behöver nu vända mig till er verksamma och behöriga mellanstadielärare i matematik för att få hjälp med att kunna besvara mina frågeställningar.
Mitt examensarbete handlar om differentiering som undervisningsmetod och dess roll i matematikundervisningen. Syftet med min studie utgår bland annat på att undersöka mellanstadielärares medvetenhet och åsikter om differentiering och dess användning i matematikklassrummet, för att kunna anpassa undervisningen utifrån alla elevers behov och förutsättningar.
Jag hoppas innerligt att ni som är behöriga och undervisar i matematik i årskurs 4–6 vill delta i min enkätundersökning som medföljer i detta mejl.
Undersökningen är helt anonym, och inga personuppgifter kommer att behandlas! Examensarbetet är dock en offentlig handling som kommer att publiceras sommaren 2021 och kommer då kunna läsas av allmänheten.
Länk till enkät - ****
Har ni några frågor är det bara att höra av er! Tack på förhand!
Med vänlig hälsning Maja Westergren
Bilaga 3
Undersökning av mellanstadielärares
medvetenhet kring differentiering och dess
roll i matematikklassrummet
I detta enkätformulär får du besvara öppna och slutna frågor som behandlar differentiering och dess användning som undervisningsmetod i matematik på mellanstadiet.
Syftet med min studie är att undersöka åsikter och medvetenhet om differentiering i
undervisningen samt hur lärare använder differentiering som verktyg i matematikklassrummet på mellanstadiet.
Denna enkät är en del av ett examenarbete i matematik, grundlärarprogrammet 4–6 vid Luleå tekniska universitet.
Enkäten är helt frivillig och anonym!
Det går bra att avbryta en påbörjad enkät om man skulle ångra sitt deltagande. Väl vid inskickad enkät är det inte längre möjligt att ångra sina svar.
Enkäten är utdelad till mellanstadielärare som undervisar i matematik i kommuner i Västerbotten.
Har ni några ytterligare frågor kan ni kontakta mig på: majwes-5@ltu.student.se
Tack på förhand,
Maja Westergren
Grundlärarprogrammet 4–6 Luleå tekniska Universitet
*Obligatorisk
Här är kommer ett fåtal beskrivande frågor grundat på urvalet.
Inledande frågor
1. I vilken kommun undervisar du?
Markera endast en oval.
**** **** ****
2. Vilken årskurs undervisar du i matematik? (Undervisar du i flera, välj den årskurs du undervisar mest).
Markera endast en oval.
Åk 4 Åk 5 Åk 6
3. Hur länge har du arbetat som lärare?
Markera endast en oval.
0–10 år 10–20 år 20–30 år 30–40 år
Differentiering i matematikklassrummet 4. Beskriv vad inkluderande
5. Beskriv vad differentiering i undervisningen är för dig: *
6. Skulle du säga att du använder differentiering i någon del av undervisningen? * Markera endast en oval.
Ja, så ofta som möjligt Ja, jag försöker ibland
Nej, jag använder andra undervisningsmetoder i stället Nej, jag har för lite kunskap
7. Kan du beskriva de mest typiska tillfällena (2-3st) då du brukar använda differentiering i den generella undervisningen? *
8. Hur ofta skulle du säga att du använder differentiering i undervisningen? * Markera endast en oval
Vid varje tillfälle
Några tillfällen i veckan
Några tillfällen per termin Övrigt:
9. Har du fått någon kompetensutbildning kring differentiering på din arbetsplats? * Markera endast en oval.
Ja Delvis Nej
10. Brukar du och dina kollegor diskutera differentiering som undervisningsmetod? * Markera endast en oval.
Ja Delvis Nej
11. Brukar du och dina kollegor ge varandra tips på differentierad undervisning? * Markera endast en oval.
Ja Delvis Nej
12. Känner du att du har tillräckligt med kunskap kring differentiering? * Markera endast en oval.
Ja, absolut!
Ja, men skulle vilja fördjupa mig mer. Nej, känner att jag vet alldeles för lite.
13. Använder du differentiering under matematikundervisningen? * Markera endast en oval.
Ja, väldigt ofta Ja, försöker ibland
Nej, jag har för lite kunskap
Nej, jag använder andra metoder i stället
14. Kan du ge exempel på när du använt differentiering i ditt matematikklassrum:
15. Beskriv gärna hur du upplever att differentiering fungerar i ditt matematikklassrum: *
16. Av vilken/vilka anledningar använder du främst differentiering i matematikklassrummet? *
Markera endast en oval.
För att anpassa till svaga elever För att utmana starka elever
För att motivera elever Alla ovanstående
17. Upplever du att en differentierad undervisning gör det möjligt för ALLA elever att utvecklas mot målen? Fördelar/nackdelar: *
18. Vilka elevbehov hjälper differentiering dig att tillgodose? *
19. Upplever du att elever utvecklar större intresse för matematik om de arbetar med uppgifter som är relaterade till deras intresse? *
20. Ser du skillnad på elevers motivation när det arbetar med intressebaserad matematik än ”vanliga” matematiklektioner? Beskriv gärna skillnaden. *
21. Skulle du påstå att intressebaserad matematik är en del av differentiering? * Markera endast en oval.
1 2 3 4 5
22. Skulle du säga att du har elever med bristfällig motivation i ditt matematikklassrum? * Markera endast en oval.
Ja Nej
23. Kan du ge exempel på hur du kännetecknar en elev med bristfällig motivation i matematik? *
24. Kan du ge några exempel hur du arbetar med att stärka elevers motivation i matematik? *
25. Använder du medvetet differentiering för att kunna öka motivation hos dina elever i matematik? *
26. Om ja, hur kan man använda differentiering medvetet?
27. Vad är din generella uppfattning om differentiering för att öka elevers motivation? *
28. Vad är din uppfattning om differentiering för att öka elevers motivation i matematik? *
29. Tycker du att differentiering är enklare att använda i olika delar av matematiken? Exempelvis problemlösning. Berätta gärna vilka delar och varför.
30. Skulle du påstå att differentiering är en viktig del av dina matematiklektioner? * Markera endast en oval.
31. Skulle du påstå att differentiering är en viktig del för att motivera dina elever i matematik? * Markera endast en oval.
@
Bilaga 4
Hej!
Här kommer ett påminnelsemejl där jag riktar mig till behöriga och verksamma matematiklärare i årskurs 4–6 som kan hjälpa till med mitt examensarbete och besvara min enkät angående differentiering och dess användning i matematik i årskurs 4–6. Enkäten tar cirka 15 minuter att genomföra.
Kom ihåg att man måste avsluta en påbörjad enkät för att den ska bli giltig. Jag skulle behöva fullständiga svar innan söndag 28/3.
Har du redan svarat på enkäten, tackar jag oerhört mycket för det! Tack ännu en gång!
Länk till enkät - **** Mvh
Maja Westergren
Grundlärarprogrammet 4–6 Luleå tekniska Universitet