Det finns möjligheter till fortsatt forskning som berör barnens samtal under lunchtillfället. Till exempel en djupare undersökning på den fysiska miljöns påverkan på barnens samtal vid lunchen. Detta kan ske genom att aktivt förändra miljön ett flertal gånger under en studie.
29
Förslagsvis genom att använda en variation på borden som barnen äter vid samt att förändra bordantalet i det rum lunchsituationen utspelar sig i. Det skulle vara intressant att undersöka om det uppstår en skillnad i barnens samtal när maten serveras på det bord de sitter vid, alternativet att det finns ett buffébord där barnen själva hämtar sin mat. Vi anser ämnet intressant eftersom vi i studien har uppmärksammat att den fysiska miljön i förskolan hade en påverkan på barnens samtal. Studien visade att förskolläraren även hade en påverkan på barnens samtal, vilket tidigare forskning bekräftade. Genom att rikta forskningsfokus på förskollärarens agerande under lunchtillfället kan mer data uppmärksamma hur förskolläraren påverkar barnens möjligheter till att samtala med varandra.
Vi upplevde att det fanns rikligt med forskning som visade förskollärarens påverkan och deras makt över barnen i förskolan. Tidigare forskning visade även samspel och interaktioner mellan barn. Dock upplevde vi att det bara fanns ett fåtal studier som visade på enbart lunchtillfällets uppbyggnad och påverkan på barnen samt hur det går att utveckla det för barnets bästa. Därför önskar vi att fler vill forska på lunchsituationen och dess utformning i förskolans vardag.
9 Referenslista
Alerby, E., Bengtsson, J., Bjurström, P., Hörnqvist, M-L., & Kroksmark, T. (2006). Det fysiska rummets betydelse i lärandet. i Resultatdialog 2006: forskning inom utbildningsvetenskap. (s. 7-15). Stockholm: Vetenskapsrådet. (Vetenskapsrådets rapportserie; Nr 2006:15)
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg - till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur AB.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Doverborg, E och Pramling Samuelsson, I (2012) Att förstå barns tankar- kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber AB.
Durden, T. & Rainer Dangel, J. (2008) Teacher‐involved conversations with young children during small group activity, Early Years, 28(3), 251-266, DOI:10.1080/09575140802393793.
Ekström, S. (2002). Små barns språkvärld. I: Fickla, avloppsrör och stjärnprickig: om små barns språkvärld. (s. 10-20). Stockholm: En bok för alla.
Gass, S. & Mackey, A. (2000). Stimulated recall methodology in second language research [Elektronisk resurs]. Hoboken: Taylor & Francis.
Gren, J. (2001) Etik i pedagogens vardagsarbete. Stockholm: Liber
Haglund, B. (2003) Stimulated recall. Pedagogisk Forskning i Sverige 8(3) 145–157 issn: 1401-6788.
Harding, C., Wade, C., & Harrison, K. (2013). Communication between children and carers during mealtimes. Journal of Research in Special Educational Needs, 13(4), 242-250. doi: 10.1111/j.1471-3802.2012.01261.x
Johannesen, N & Sandvik, N (2009) Små barns delaktighet och inflytande- några perspektiv.
Stockholm: Liber AB.
Johansson, E. (2003). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Kalmar: Lenanders grafiska ab. Från http://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%
2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1152.pdf%3Fk%3D1152 Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2001) Omsorg – en central aspekt av
förskolepedagogiken: Exemplet måltiden. Pedagogisk Forskning i Sverige 6(2), 81–101 issn 1401-6788
Lundgren, U (2012). Det livslånga lärandet- att utbilda för ett kunskapssamhälle. I: U., Lundgren, R., Säljö, & C., Liberg, (red.) (2012). Lärande, Skola, Bildning:
grundbok För Lärare (s.101- 137). Stockholm: Natur och kultur.
Löfdahl, A. (2014) God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I: Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s.32 - 44). Stockholm: Liber AB.
Massey, S. L. (2004). Teacher-Child Conversation in the Preschool Classroom. Early Childhood Education Journal, 31(4), 227-23.
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber AB.
Sepp, H. Abrahamsson, L. & Fjellström, C (2005) Pre-school staffs’ attitudes toward foods in relation to the pedagogic meal. International Journal of Consumer Studies, 30(2), 224–232. doi: 10.1111/j.1470-6431.2005.00481.x
Skolverket. (2011). Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (2, rev.uppl.). Stockholm: Skolverket.
Sommer, D., Pramling Samuelsson, I. & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv- i teori och praktik. Stockholm: Liber AB.
Strandberg, L. (2006) Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:
Nordstedts.
Säljö, R. (2012) Den lärande människan - teoretiska traditioner. I: U., Lundgren, R., Säljö, C., Liberg, (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. (s.139-198) Stockholm: Natur och kultur.
Tallberg Broman, I. (1995) Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Westberg, J (2011) Förskolans historia. I: E., Larsson, & J., Westberg, (red). (2011).
Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur AB.
Yin, R K. (2007) Fallstudier: design och genomförande(B. Nilsson, övers.). Malmö: Liber AB.(originalarbete publicerat 2007).
Bilaga 1
Bilaga 1
Intervju frågor
Vad tror du påverkade vad ni samtalade om, maten, den som hänt i helgen, advent och så vidare?
Hur kan miljön påverka barnens samtal?
Tycker du att alla var delaktiga i samtalen?
Hur bidrog du till barnens delaktighet?
Är det något du skulle vilja förbättra/göra annorlunda tills en annan gång?
Tänkte du på vilka barn du pratade mest med kring lunchtillfället?
Tar du upp samtalsämnen spontant eller finns det en baktanke med dem?
Hur länge anser du att barnen får intressera sig och fokusera på annat under lunchen?
Vad tror du gör att alla dessa samtalsämnen barnen delade var aktuella, vad påverkade dem?
Hur upplever du att det är att höra och uppmärksamma alla barnen vid bordet?
Finns det någon svårhet i det?
Om du jämför båda lunchtillfällena. Hur skulle du beskriva dem? Likheter och skillnader?
Har du någon annan reflektion du vill framföra?
Bilaga 2
Bilaga 2
Till förskolläraren.
Hej!
Vi är två förskollärarstudenter från Luleå tekniska universitet som ska göra vårt avslutande examensarbete. Arbetet ska handla om samtal som sker mellan barn och pedagoger under lunchen. För att ta reda på detta ska vi filma situationen.
Filmen kommer endast att användas i syfte att kunna analysera situationen flera gånger och kommer aldrig visas för utomstående. Deltagandet är frivilligt och när som under studien kan alla deltaganden välja att avstå i studien. I examensarbetet kommer aldrig namn, bilder, film och förskola publiceras. Den text vi skriver kommer publiceras via Luleå tekniska universitets hemsida. OBS allt kommer vara anonymt.
Vi kommer besöka varsin förskola i olika kommuner vid två tillfällen, preliminärt vecka 49. Vi vill gärna ta del av er förskola. Vi önskar ett svar om medverkan senast måndag den 16/11.
Förutom den fallstudie vi gör i verksamheten där lunchen filmas önskar vi att du som förskollärare medverkar i en analyseringsmetod som heter stimulated recall. Det innebär att du som förskollärare och den av oss som gör fallstudien tillsammans tittar på den film som filmats och du svarar på intervjufrågor angående det som sker på filmen.
Vid frågor finns möjlighet att kontakta någon av oss.
Här med godkänner jag medverkan i studien Namn:
Datum och ort:
Med vänliga hälsningar
Sara Nilsson och Ida Gustafsson
Bilaga 3
Bilaga 3
Till vårdnadshavare och barn Hej!
Vi är två förskollärarstudenter från Luleå tekniska universitet som ska göra vårt avslutande examensarbete. Arbetet ska handla om samtal som sker mellan barn och pedagoger under lunchen. För att ta reda på detta ska vi filma situationen.
Filmen kommer endast att användas i syfte att kunna analysera situationen flera gånger och kommer aldrig visas för utomstående. Deltagandet är frivilligt och när som under studien kan alla deltaganden välja att avstå i studien. I examensarbetet kommer aldrig namn, bilder, film och förskola publiceras. Den text vi skriver kommer publiceras via Luleå tekniska universitets hemsida. OBS allt kommer vara anonymt.
Vi kommer besöka varsin förskola i olika kommuner vid två tillfällen, preliminärt vecka 49. Vi vill gärna ta del av er förskola. Vi önskar ett svar om medverkan senast torsdag den 19/11.
Vid frågor finns möjlighet att kontakta någon av oss.
Här med godkänner vårdnadshavare och barn medverkan i studien Namn:
Datum och ort:
Med vänliga hälsningar
Sara Nilsson och Ida Gustafsson