Vi anser att meningsskapande inom förvaltningsorganisationer är ett relativt outforskat område, i vårt sökande så har teorin aldrig använts just inom det specialpedagogiska området såvitt vi vet. Organisationsförvaltningen genomsyras inte av gemensamt meningsskapande enligt oss, utan vi fann att det förekom stor tolkningsvariation kring de centralpolitiska utdrag som vi har valt, samt kring specialpedagogens uppdrag överhuvudtaget. Detta är väldigt komplext och stort område som kräver mycket längre tid och engagemang att undersöka. Vidare hade man kunnat utöka antalet respondenter inom samma förvaltning, men även respondenter från andra relevanta organisationer som befattar sig med specialpedagogens
45
profession och uppdrag så som Specialpedagogiska institutet, fackliga organisationer och högskolor som ansvarar för specialpedagogiska program.
Ett förslag till vidare forskning är att man undersöker mötesplatser som redan finns inom förvaltningsorganisationen för kommunpolitiker och utbildningschefer, och om dessa anses som tillräckliga för att skapa gemensam mening inom organisationen, och för att kunna arbeta mot gemensamma mål. Organisationer befinner sig alltid i förändringsprocesser och våra resultat pekar på att politikerna och utbildningscheferna behöver komma närmare varandra för att få en bättre vardagsverklighet.
Ett annat uppslag kan vara att ytterligare mötesplatser och forum för diskussioner skapas för att uppnå en bättre samverkan på alla nivåer, där allas tankar och tolkningar tillvaratas i meningsskapandet på organisationsnivå.
Ytterligare förslag kan vara att man undersöker hur meningsskapandeprocessen sker på mikronivå, alltså specialpedagogernas och förskollärarnas/lärarnas meningsskapande kring utdrag ur statliga skrivelser om specialpedagogen.
Slutligen hoppas vi att någon tar vid där vi slutade då vi finner detta område intressant och aktuellt. Vidare forskning skulle öka förståelsen för meningsskapande processen inom förvaltningsorganisationer och eventuella förbättringar i förtydligandet av specialpedagogens profession.
”What the situation means is defined by who I become while dealing with it or what and who I represent.”(Weick 1995, s. 24)
46
Referenser
Bengtsson, Mats. (2011). Anticiperande förvaltning. Tjänstemäns makt i kommunala polisyprocesse om vindkraft. Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
Bengtsson, Mats. (2012). Att genomföra politiska beslut: Varför det blir som det blir när vi vill så väl. Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bladini, Ulla-Britt. (1990). Från hjälpskolelärare till förändringsagent. Svensk speciallärarutbildning 1921 – 1981 relaterad till specialundervisningen utveckling och förändringar i speciallärarens yrkesuppgifter. Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis. Bladini, Kerstin. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. En studie av specialpedagogers handledningssamtal. Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstad universitet.
Bolin, Mattias & Hallin, Emelie. (2009). Förstår inte, kan inte eller vill inte? – Implementering av Östergötlands regionala utvecklingsplan i lokala näringslivsstrategier. Linköping: Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.
Bolman, G, Lee & Deal, E, Terrence. (2013). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Brorström, Sara. (2010). Kommunala satsningar och betydelse – en fråga om identitet, förnuft och tillfälligheter. Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
Bryman, Alan. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Edman, Maria. (2012). I tider av förändring. När meningsskapande blir som viktigast. Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
47
Eriksson, Barajas, Katarina; Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Gioia, D.A., & Chittipeddi, K. (1991). Sensemaking and sensegiving in strategic change initiation. Strategic management journal, 12(6), 433 – 448.
Göransson, Kerstin; Lindqvist, Gunilla; Klang, Nina; Magnusson, Gunnlaugur & Nilholm, Claes. (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. Karlstad: Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap.
Hill, Michael & Hupe, Peter. (2002). Implementing Public Policy. London: SAGE Publications Ltd.
Högskoleverket. (2006). Utvärdering av specialpedagogprogrammet vid svenska universitet och högskolor. Rapport 2006:10 R. Stockholm.
Högskoleverket. (2012). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan. Rapport 2012:11 R. Stockholm.
Högvall Nordin, Maria. (2006). Dom brukar jämföra det med en stridspilot. Föreställningar om arbetsmiljö och risker i skogsmaskinarbete. En studie i organisationskommunikation. Medier och kommunikation nr.8. Umeå: Institution för kultur och medier, Umeå universitet.
Jarl, Maria & Peirre, Jon. (2007). Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Jarl, Maria. (2012). Skolan och det kommunala huvudmannaskapet. Malmö: Gleerups utbildning AB.
48
Johansson, Catrin. (2003). Visioner och verkligheter. Kommunikation om företagets strategi. Uppsala: Uppsala universitet.
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Löfgren, Karl. (2012). Implementeringsforskning – En kunskapsöversikt. Malmö: Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
Malmqvist, Johan. (2015). Statliga perspektivskiften inom specialpedagogik. Exemplet: Speciallärare och/eller specialpedagoger. Vägval i skolans historia, ISSN 2002 – 0147, nr1. Moss, M. (Red.). (2008). Sensemaking, complexity and organizational knowledge. Knowledge and process management - A global perspective. New Delhi: Excel books.
Persson, Carola & Westin, Sofia. (2016). En fallstudie om olika aktörers tankar om specialpedagogens roll och uppdrag – särskilt intresse riktat mot förstelärarnas förståelse. Malmö högskola.
Petersson, Olof. (2006). Kommunalpolitik. Stockholm: Norstedts juridik AB.
Pierre, Jon. (2007). Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Raes, M, L, Anneloes; Glunk, Ursula; Heijltjes, G, Marielle & Roe, A, Robert (2007). Top ManagementTteam and Middle Managers. Making Sense of Leadership. Small Group Research, Volume 38, nr 3 Netherlands: Maastricht University, s. 360 – 386.
Regeringsbeslut 1:3. Uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik för lärare i grundskolan, motsvarande utbildning vid särskilda ungdomshem och sameskolan. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/4af1c4/contentassets/9b887e807f534ee3a81abfdf2b95d0cc/uppdrag -att-svara-for-genomforandet-av-fortbildning-i-specialpedagogik-for-larare-i-grundskolan- motsvarande-utbildning-vid-sarskilda-ungdomshem-och-sameskolan.pdf
49
Rothstein, Bo. (2010). Politik som organisation. Stockholm: SNS Förlag.
SFS 2007:638. Examensordningen för specialpedagoger. Stockholm: Utbildningsdepartement Tillgänglig:
https://liu.se/utbildning/pabyggnad/L7YSP/for-programmets-
studenter/specialpedagogprogrammet-block-1-3/1.453806/examensordningSFS2007638.pdf
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800
Simonsson, Charlotte. (2002). Den kommunikativa utmaningen. En studie av kommunikationen mellan chef och medarbetare i en modern organisation. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande avgivet av Utredningen av skolans inre arbete – SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Tillgänglig:
http://weburn.kb.se/metadata/742/SOU_7257742.htm
SOU 1978:86. Lärare för skola i utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig:
http://weburn.kb.se/metadata/243/SOU_7259243.htm
SOU 1999:63a. Att lära och leda – En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/contentassets/85511ab267814612b419488e3baea39f/sou-199963a
SOU 1999:63b. Att lära och leda – En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
50
http://www.regeringen.se/49b721/contentassets/85511ab267814612b419488e3baea39f/sou- 199963b
Stiwne, Edvardsson, Elinor. (1997). Förändringsprocesser i kommunal organisation. En studie av organisering och meningsskapande i två förvaltningar. Linköping: Department of Education an Psychology, Linköping universitet.
Stukàt, Steffan. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Tinglev, Inger. (2005). En specialpedagogisk överblick. Skolverket.
Utbildningsutskottets betänkande 2015/16:UbU1. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
Tillgänglig:
https://data.riksdagen.se/fil/8A374ED9-C7A9-4A72-BA50-9E6467A0CD1A
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer – inom humanistiskt – samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Von Platen, Sara. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk organisationsförändring. En studie av Sveriges Television. Örebro: Media och kommunikation, Örebro universitet.
Weick, E, Karl. (1979). The social Psychology of Organizing. United States of America: McGraw – Hill, Inc.
Weick, E, Karl. (1988). Enacted sensemaking in crisis situations. Michigan: University of Michigan.
Weick, E, Karl. (1993). Sensemaking in Organizations: Small Structures with Large Consequences. Michigan: University of Michigan.
51
Weick, E, Karl (1995). ”Sensemaking in organizations”. Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc.
Weick, E, Karl. (2001). Making sense of the Organization. Malden: Blackwell publishing.
Weick, E, Karl & Quinn, E, Robert. (1999). Organizational change and development. Michigan: University of Michigan.
Weick, E, Karl; Sutcliffe, M, Kathleen & Obstfeld, David. (2005). Organizing and the Process of Sensemaking. Organization Science, Vol. 16, nr. 4, s. 409 – 421
52
Bilagor
Hej
Bilaga 1
Vi heter Ivanka Rifo och Anita Trenchevski och vi är inne på vår sista termin på Specialpedagogutbildningen vid Malmö Högskola. Just nu är vi i den inledande fasen på vårt examensarbete, där vi med hjälp av halvstrukturerade intervjuer vill undersöka hur centralpolitiska skrivelser gällande specialpedagogens uppdrag har tolkats och implementerats på kommunnivån. Vi vill därför ha informanter som kan ge oss viktig information om området vi undersöker och på så sätt ge oss underlag att skriva vårt examensarbete. Därför önskar vi att få träffa dig, då du kan delge oss dina egna uppfattningar och resonemang kring detta ämne.
Vi uppskattar att intervjun kommer att ta ca 60 minuter. Vi eftersträvar största möjliga konfidentialitet i vår undersökning och allt material kommer att förvaras åtkomligt bara för oss. I vår Examensuppsats kommer alla deltagare att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan avbryta ditt deltagande när som helst utan närmare motivering. Du kan gärna få ta del av vårt arbete och läsa det i sin helhet när det är färdigställt.
Har du ytterligare frågor eller funderingar så är du välkommen att kontakta oss via telefon men du kan även nå oss via mail.
ivanka.rifo@xxx.se 0708-XXXXXX
anita.trenchevski@xxx.se 0720-XXXXXX
Härmed tillfrågas du om ditt deltagande i denna undersökning och vi önskar svar snarast, helst under vecka 46.
Tack på förhand.
Med vänliga hälsningar
53
Bilaga 2