till nyanlända elevers behov av stöd?
6.5 Förslag på fortsatt forskning
Sett till vad som framkommit i intervjuerna ser vi möjligheten att inom detta område undersöka regionens gymnasiekatalog i förhållande till nyanlända elever. Aspekter som skulle kunna undersökas är exempelvis hur eleverna uppfattar språket och hur eleverna använder katalogen. Vidare finns möjligheten att göra samma undersökningar som den vi redogör för i kunskapsbakgrunden, men då med fokus på studie- och yrkes- vägledningen istället för på lärare och övrig skolpersonal. Det skulle bidra med nya perspektiv då vägledare arbetar med eleverna på andra sätt än lärare och fyller en annan funktion.
6.6 Avslutningsvis
Vi kan som blivande vägledare se att det finns behov av mer kunskap kring bemötande och vägledning av nyanlända. Antalet nyanlända är många och hur vägledningen ska möta upp dessa individer är fortfarande ny terräng. Vi funderar på om vägledarnas utsagor kan spegla effekten av att Sverige tagit emot många nyanlända under en kort period? Skolväsende och professioner som möter de här individerna har behövt och behöver fortfarande lösa många mer eller mindre akuta problem. Detta kanske kan
prägla yrkesutövandet och hur vägledarna pratar om nyanlända elever just nu. Men vem vet, om fem år kanske vägledarnas utsagor rörande gruppen ser helt annorlunda ut?
Vår uppfattning är att det behöver skapas tid för fortbildning av verksamma vägledare, kring specifika metoder gällande vägledningssamtal med nyanlända. Vidare ser vi också problematiken i att det inom utbildningen knappt ingår någon kurslitteratur som rörande mångkulturalism eller människor i migration. Vi kan se att detta hade varit positivt för alla, men kanske mest för de nyanlända eleverna som skulle möta en mer kompetent yrkeskår.
Slutligen funderar vi kring vår delaktighet i diskurserna och vad det kan ge för möjliga utfall. Kan funderingar som väckts i samband med intervjuer, författandet av studien tillsammans med nya insikter, bidra till att nya diskurser tar form? Med de kunskaper vi erhållit genom detta arbete har vårt sätt att se på maktutövning och veder- tagna uppfattningar förändrats. Det är något vi bär med oss och kommer att ha användning av i vår yrkesutövning. Kanske kan detta smitta av sig på framtida kollegor och så småningom bidra till en förändring av rådande diskurser?
7. Referenslista
Aakvaag Gunnar (2011). Modern sociologisk teori. Lund: Studentlitteratur AB
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber
Alvesson, Mats (2010). Intervjuer - genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö:
Liber AB
Arbetsförmedlingen, faktablad för arbetssökande (2018-01). Arbetsmarknadsutbildning. https://www.arbetsformedlingen.se/download/18.46ccfec5127ddccec778000356/15161 17325003/amu.pdf. Hämtad 2018-05-15
Axelsson, Thom & Qvarsebo, Jonas (2017). Maktens skepnader och effekter:
maktanalys i Foucaults anda. Lund: Studentlitteratur
Bakker, Terri M., Stead, Graham B. (2010). Discourse Analysis In Career Counseling and Development. Career Development Quarterly 59: 72-86.
https://proxy.mau.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= eric&AN=EJ900478&site=eds-live. (Hämtad 2018-03-04)
Brinkmann Svend, Kvale, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering.
Carlhed Carina, Göransson Kerstin (2012) Sekvensmodellen – en ny metod för att studera institutionella villkor och ömsesidiga förväntningar avseende samverkan mellan professionella och föräldrar. Fokus på familien : Nordisk tidsskrift for familie- og relasjonsarbeid. 40 (4): 294-312
Glogic, Saima & Löthagen Holm, Annika (2016). Nyanlända: vägledning till
inkluderande undervisning : att förmedla kunskap, språk, kultur och koder i flerspråkiga klasser. Stockholm: Hallgren & Fallgren
Grill Pettersson, Mikael (2018)Ny kartläggning: SFI-köer gör att kommuner bryter mot lagen. SVT Nyheter 24 april.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-kartlaggning-sfi-koer-gor-att-kommuner-bryter-m ot-lagen (Hämtad 2018-05-19)
Gruber, Sabine (2008). När skolan gör skillnad - skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber AB
Hörnqvist, Magnus (2012). En annan Foucault: maktens problematik. Stockholm: Carlsson
Jönhill, Jan Inge (2012).Inklusion och exklusion - en distinktion som gör skillnad i det mångkulturella samhället. Stockholm: Liber AB
Lahdenperä, Pirjo & Sundgren, Eva (red.) (2016). Skolans möte med nyanlända. Första upplagan Stockholm: Liber
Larsen, Ann Kristin (2009).Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup
Li, Han Z., Peavy, Vance R. (2003). Social and Cultural Context of Intercultural Counselling. Canadian Journal of Counselling 37 (3): 186-196.
Lindgren, Simon (2009). Populärkultur – teorier, metoder och analyser. 2 uppl. Malmö: Liber AB.
Lovén, Anders (2000). Kvalet inför valet: om elevers förväntningar och möten med
vägledare i grundskolan. Diss. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö
Nationalencyklopedin, konstruera.
http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/konstruera (Hämtad 2018-05-21)
Nilsson, Roddy (2008). Foucault - en introduktion. Malmö: Egalité
Norrby, Catrin (2014). Samtalsanalys - så gör vi när vi pratar med varandra. 3 uppl.
Lund: Studentlitteratur AB.
Proposition 2014/15:45. Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång
Skolinspektionen (2017). Språkintroduktion i gymnasieskolan. Kvalitetsgranskning. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2017/sprakintroduktion/overgripande_-rapport_-sprakintroduktion_g ymnasieskolan.pdf. Diarienummer 2015:6585. Hämtad 2018-05-14
Skolverket (2017-08-14). Språkintroduktion. Skolverket, Avdelningen för läroplaner. https://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/program-och- utbildningar/introduktionsprogram/sprakintroduktion-1.195789 (Hämtad 2018-05-15)
Sundelin, Åsa. (2015). Att skapa framtid: en analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration . Diss. Stockholm : Stockholms universitet.
Svenska Akademiens Ordlista, Konstruera (2015).
https://svenska.se/saol/?id=1522527&pz=7 (Hämtad 2018-05-21)
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2 uppl. Stockholm: Liber AB
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad 2018-04-02)
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och
Bilaga 1 - Intervjuguide nr 1
Syfte: Att undersöka vägledares förhållningssätt i interkulturella vägledningssamtal, ur ett språk- och maktperspektiv.
Arbetssätt Förhållningssätt Språk
Berätta om en typisk dag på jobbet?
Vilken målgrupp jobbar du med?
Vilken typ av frågor brukar du få?
Hur arbetar du med målgruppen sett till “vanliga” elever?
Vilken information ger du? Hur kommer det sig?
Vilken information ger du inte?
Hur kommer det sig?
Översiktligt - vad innebär din yrkesroll?
Några specifika metoder du använder oftare än andra?
Vad är viktigast att tänka på?
Vilken är den största utmaningen i ditt arbete?
Upplever du att målgruppen saknar någonting?
Vad upplever du att eleverna tycker är viktigast?
Hur skulle du beskriva eleverna som går på programmet? Hur är de?
Vilka maktrelationer tänker du kan finnas i denna typ av vägledningssamtal?
Hur arbetar du med det?
Barriärer
Finns det någon språkbarriär?
Hur arbetar du med det?
“Marknadsföring” av programmet på t ex skolans hemsida. Hur är tanken där?
Vilka språk kan
informationen ges på? Om bara svenska - hur är tanken kring det?
Bilaga 2 - Intervjuguide nr 2
Syfte: Att undersöka vägledares förhållningssätt i interkulturella vägledningssamtal
Vilken målgrupp jobbar du med? Finns en typisk dag på jobbet?
Hur ser den ut?
Vilken typ av frågor brukar du få?
Hur skulle du beskriva eleverna som går på programmet?/Hur skulle du beskriva eleverna du arbetar med?
Vad är målet med din yrkesutövning?
Vad vet eleverna om det svenska skolsystemet? Hur upplever du elevernas kunskaper om arbetslivet?
Om yrken?
Hur arbetar du med målgruppen jämfört med “vanliga”/”svenska” elever? Vad är viktigast att tänka på?
Hur ser du på deras möjligheter i framtiden? Vilken information ger du oftast?
Finns information du aktivt väljer bort att ge? Vilken?
Hur kommer det sig?
Vad upplever du att eleverna tycker är viktigast?
Hur förhåller du dig till läroplanens individuella perspektiv sett i relation till de kollektivistiska kulturer många av eleverna kommer ifrån?
Metoder du använder oftare än andra?
Språkbarriären, hur arbetar du med den? Hur säkerställer du förståelsen?
Information och samtal, på vilka språk?
Vi har ju alla våra fördomar. Hur är ditt förhållningssätt till det? Hur arbetar du med/mot dem?