SAMHÄLLE–KULTUR–IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Studie- och yrkesvägledares konstruerande
av nyanlända elever
En kvalitativ studie med utgångspunkt i Foucaults maktanalys,
där professioner ses som viktiga diskursbärare
Study and career counselors construction of newly arrived immigrant students
A qualitative study based on Foucault's power analysis, where professions works as important discourse carriers
Ida Limkär
Sandra Johansson Ask
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-31
Examinator: Mikael Ottosson Handledare: Lars Pålsson Syll
Sammanfattning
De senaste åren har Sverige tagit emot ett stort antal nyanlända, både barn och vuxna, vilket har påverkat trycket på svensk skola och utbildningsväsende. I tidigare svensk forskning kring nyanlända är lärare och annan skolpersonal representerade, men ytterst lite forskning har gjorts med studie- och yrkesvägledare.
Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur vägledare konstruerar
nyanlända elever med utgångspunkt i Foucaults maktanalys. Studien utgår ifrån
intervjuer med sju vägledare som arbetar med nyanlända. Frågeställningarna utgår från hur vägledarna ser på målgruppens kunskaper om den svenska studie- och arbets-marknaden, hur de konstruerar eleverna ur ett språkligt perspektiv och hur de konstruerar yrkesrollens uppdrag i förhållande till nyanlända elevers behov av stöd.
Studien genomförs med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet analyseras med hjälp av Foucaults begrepp pastoral och disciplinär makt, hans makt och kunskapsbegrepp samt med hjälp av diskursanalys. Studiens resultat visar att eleverna har bristande kunskaper om den svenska studie- och arbetsmarknaden. Vidare visar resultatet också att elev-gruppen anses ha bristande språkkunskaper i svenska och är i behov av extra stöd. Utsagorna präglas av känslor av maktlöshet och otillräcklighet för elevgruppen. Diskurser som urskiljs är till exempel en vägledardiskurs som uttrycker gruppen som homogen, och en diskurs kring elevernas behov av stöd. I diskussionen funderas bland annat kring analysmetod, resultat och vad dessa kan få för konsekvenser för vägledningspraktiken.
Förord
Först och främst vill vi tacka de sju vägledare som valde att vara med i studien. Utan er hade det inte blivit något examensarbete och vi hade gått miste om många spännande insikter. Vi vill tacka Frida Wikstrand för många bra och konstruktiva synpunkter inför skrivandet av examensarbetet. Sist, men långt ifrån minst, vill vi tacka varandra för ett gott samarbete!
Arbetsfördelning
För att säkerställa studiens kvalitet och validitet har vi tillsammans genomfört samtliga intervjuer. Examensarbetet har författats i google docs för att ge oss båda tillgång till texten under hela arbetsprocessen. Under författandet av examensarbetet har Sandra skrivit inledning, tidigare forskning, diskursanalysavsnittet, makt och maktlöshet hos vägledarna, vikten av att känna till elevernas kunskapsbakgrund, motiverade elever, hur konstruerar vägledarna yrkesrollens uppdrag i förhållande till nyanlända elevernas behov av stöd, teoridiskussionen och konsekvenser för vägledningspraktiken.
Ida har skrivit kunskapsbakgrundens betydelse för studien, sammanfattning av tidigare forskning, metodkapitlet, teoriavsnittet om Foucault, om språkförståelse och språk-användning, nodalpunkter, språket i gymnasiekatalogen - för vem, hur konstruerar väg- ledarna elevernas kunskaper om den svenska studie- och arbetsmarknaden, hur konst-ruerar vägledarna eleverna ur ett språkligt perspektiv, diskussionens inledande delar och förslag på fortsatt forskning. Vi har gemensamt författat delarna begreppsdefinitioner, analysmetod, varför Foucault och diskursanalys, metoddiskussion, resultatdiskussion, diskursanalysens effekt och diskussionens avslutande delar. Vi har båda genomgående justerat och korrekturläst samtliga avsnitt.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning 7
1.1 Syfte och frågeställningar 8
1.2 Studiens disposition 8
2. Kunskapsbakgrund 9
2.1 Institutionell makt och dess samtal 9
2.1.1 Betydelse för studien 10 2.2 Erkännande 11 2.2.1 Betydelse för studien 12 2.3 Kartläggning av nyanlända 12 2.3.1 Betydelse för studien 12 2.4 Subjekt - Situationsidentitet 13 2.4.1 Betydelse för studien 13 2.5 Skillnadsskapande konstruktioner 13 2.5.1 Betydelse för studien 14 2.6 Sammanfattning av kunskapsbakgrunden 14 2.7 Begreppsdefinitioner 15 2.7.1 Nyanländ 15 2.7.2 Språkintroduktion 16
2.7.3 Utbildning för vuxna nyanlända 16
2.7.4 Konstruera 16
3. Teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp 17
3.1 Foucault och makten 17
3.1.1 Generella drag 17
3.1.2 Makt och kunskap 17
3.1.3 Disciplinär makt/kontrollmakt 18
3.1.4 Pastoral makt 19
3.1.5 Relevans för studien 19
3.2 Diskursanalys 19
3.2.1 Nodalpunkt 20
3.2.2 Diskursordning och diskurser som möts 21
3.3 Kritiken av diskursbegreppet 21
4. Metod 22
4.1 Metodval 22
4.2 Urval av undersökningsenheter 23
4.3 Datainsamling 23
4.4 Validitet och reliabilitet 24
4.5.1 Möjliga felkällor 25
4.5.2 Klargörande 25
4.6 Den diskursanalytiska intervjun 26
4.6.1 Observatörer 26
4.7 Analysmetod 27
4.8 Varför Foucault och diskursanalys? 28
5. Resultat och analys 29
5.1 Respondenterna 29
5.2 Generella mönster 29
5.2.1 Homogen grupp med bristande kunskaper 29
5.2.2 Om språkförståelse och språkanvändning 31
5.2.3 Nodalpunkt 33
5.2.4 Makt och maktlöshet hos vägledarna 34
5.3 Särskiljande utsagor 36
5.3.1 Vikten av att känna till elevernas kunskapsbakgrund 36
5.3.2 Motiverade elever 36
5.3.3 Språket i gymnasiekatalogen - för vem? 37
5.4 Besvarande av frågeställningar 38
5.4.1 Hur konstruerar vägledarna elevernas kunskaper om den svenska studie-
och arbetsmarknaden? 38
5.4.2 Hur konstruerar vägledarna eleverna ur ett språkligt perspektiv? 38 5.4.3 Hur konstruerar vägledarna yrkesrollens uppdrag i förhållande till
nyanlända elevers behov av stöd? 39
6. Diskussion 40
6.1 Resultatdiskussion 40
6.2 Metoddiskussion 41
6.3 Teori- och analysmetod, en diskussion 42
6.3.1 Diskursanalysens effekt 43
6.4 Konsekvenser för vägledningspraktiken? 43
6.5 Förslag på fortsatt forskning 44
6.6 Avslutningsvis 44
7. Referenslista 46
Bilaga 1 - Intervjuguide nr 1 50
Bilaga 2 - Intervjuguide nr 2 51
1. Inledning
De senaste åren har Sverige tagit emot ett stort antal nyanlända, både barn och vuxna, vilket har påverkat trycket på svensk skola och utbildningsväsende (Lahdenperä & Sundgren 2016, 7; Grill Pettersson 2018). Idag är språkintroduktion det fjärde största programmet på gymnasieskolan (Skolinspektionen 2017) och trycket på SFI och arbetsmarknadsutbildningar för vuxna nyanlända är högt (Grill Pettersson 2018). Detta innebär att många studie- och yrkesvägledare arbetar med den här gruppen i både statlig och privat regi.
Många elevers bristande kunskaper om arbetsmarknad och utbildning diskuteras på olika håll; Skolinspektionen tar i sin övergripande rapport om språkintroduktions- programmet upp att skolan och studie- och yrkesvägledningen inte tillräckligt tar tillvara på elevers tidigare kunskaper. De benämner det i rapporten som att skolan tillhandahåller en “homogen utbildning för elever med heterogen bakgrund” (Skol-inspektionen 2017, 13). Forskning visar också att det behövs kompetensutveckling kring hur nyanländas kunskaper ska relateras till svenska skolans krav vid den kartläggning som görs vid skolstart (Ehrlin & Lilliedahl 2016, 50).
Varför är då detta intressant? Vi tycker oss se ett behov av att medvetandegöra förhållningssätt hos vägledare som arbetar med nyanlända personer. Vi är nyfikna på att se om det finns mönster i de intervjuade vägledarnas utsagor kring gruppen nyanlända, hur konstrueras dem och råder det generella diskurser inom professionen som behöver lyftas?
1.1 Syfte och frågeställningar
Med föreliggande studie vill vi bidra med kunskap kring hur vägledare konstruerar
nyanlända elever med utgångspunkt i Foucaults maktanalys . Detta gör vi med hjälp av
tre frågeställningar:
1. Hur konstruerar vägledarna elevernas kunskaper om den svenska studie- och arbetsmarknaden?
2. Hur konstruerar vägledarna eleverna ur ett språkligt perspektiv?
3. Hur konstruerar vägledarna yrkesrollens uppdrag i förhållande till nyanlända elevers behov av stöd?
1.2 Studiens disposition
Studien inleds med att i kapitel 1 beskriva problemområdet och presentera syfte och frågeställningar. I kapitel 2 redogörs för kunskapsbakgrunden som studien vilar på och kapitlet avslutas med en sammanfattning av den presenterade kunskapsbakgrunden. Vidare presenteras i kapitel 3 studiens teori- och analysbas, på detta följer kapitel 4 där vald metod beskrivs och motiveras. I kapitel 5 redogörs för studiens resultat, och i samma kapitel analyseras också resultatet och frågeställningarna besvaras. Därefter följer en diskussion i kapitel 6 om resultaten i förhållande till frågeställningarna. Slutligen följer studiens referenslista och två bilagor med de intervjuguider som använts vid intervjutillfällena.
2. Kunskapsbakgrund
Nedan följer en redovisning av den tidigare forskning som berör valt undersöknings- område och som studien bygger vidare på. Fokus ligger på institutionell makt och dess samtal, vägledning av nyanlända, diskursanalys och de skillnadsskapande konstruk-tioner som existerar inom skolans värld.
2.1 Institutionell makt och dess samtal
Sabine Gruber är författaren till boken När skolan gör skillnad (2013). Gruber är disputerad inom temat etnicitet på Linköpings universitet och har en fil.kand i socialantropologi. Gruber skriver:
“Makt är en central dimension i de relationer som dagligen genomströmmar skolans verksamheter, det vill säga den maktaspekt som relationer via överordning eller underordning i princip alltid är förbunden med.” (2013, 164)
Med detta menas att elever i förhållande till skolans professioner oftast innehar en underordnad position (ibid). I tidskriften Fokus på familjen - Nordisk tidsskrift for familie og relasjonsarbeid (Carlhed & Göransson 2012, 294-312), diskuteras de sociala villkoren för institutionella samtal. Här är målgruppen föräldrar till barn inom habiliteringsverksamhet. I avsnittet om sekvensmodellen - en ny metod för att studera institutionella villkor och ömsesidiga förväntningar, skriver författarna att det “inom varje fält finns en förhärskande social ordning som både vägleder och begränsar sociala handlingar” (Carlhed & Göransson 2012, 294). De skriver också att de samtal som sker inom institutionens väggar inte alltid bara är av formell karaktär, utan också kan vara av mer vardagligt slag. Det har både för och nackdelar då det inom ramen kan uppstå maktasymmetrier mellan professionell och brukare (ibid).
Avhandlingen Att skapa framtid: en analys av interaktionen av studie- och
yrkesvägledande samtal med unga i migration (2015), är skriven av Åsa Sundelin. Hon är adjunkt på Studie- och yrkesvägledarprogrammet på Stockholms universitet. I
avhandlingen behandlas mötet mellan vägledare och nyanlända sett utifrån olika kommunikativa projekt. Med detta menas de olika förhållningssätt en vägledare intar utifrån vad den sökande behöver. Sundelin beskriver att nyanlända elever ofta lärt sig att dölja när de inte förstår, då de är medvetna om sin underlägsna position i samtalet. Hon betonar också vikten av att arbeta med förståelsen, exempelvis genom omformuleringar under samtalets gång för att försäkra sig om hur mycket den sökande har förstått (Sundelin 2015, 3-7).
Artikeln Discourse analysis in career counseling and development (Stead & Bakker 2010) belyser vikten av kritisk självreflektion hos vägledare. De beskriver hur begreppet diskursanalys kan användas för att förklara sociala identiteter och interaktioner i olika kontexter. Språket anses ha stor betydelse och är en del i konstruktionen av makt, kunskap och ideologiska ställningstaganden. Peavy och Li argumenterar i artikeln
Social and cultural context of intercultural counselling (2003, 186-194) för olika
aspekter de anser viktiga i interkulturell vägledning. De argumenterar för två punkter där den ena är att framgångsrika vägledningssamtal till stor del beror på hur väl vägledaren lyckas förstå samtalets sociala kontext. Därefter menar de att interkulturell vägledning är en samarbetsprocess, vägledare och sökande emellan, där vägledaren behöver känna till den sökandes samtalskultur. De menar att “vanliga” modeller inte passar i interkulturell vägledning.
Anders Lovén, doktor i pedagogik, har författat avhandlingen Kvalet inför valet (2000). Där formuleras det vad vägledarna han talat med anser vara målet och syftet med sin yrkesroll. Idealet för de flesta hade varit att ha mer tid med eleverna och de återkom till tidsbristen och “elevernas alltför begränsade erfarenheter av arbetslivet” (2000, 132). Lovén skriver också om vägledarnas känsla av otillräcklighet i samtal med elever som på olika sätt behöver extra stöd (2000, 134-135).
2.1.1 Betydelse för studien
I föregående avsnitt har institutionella samtal och dess maktaspekter tagits upp. Detta då studien görs med vägledare verksamma inom skolans värld. Skolan som institution är idag en självklar del av det svenska samhället och eleverna har för det mesta en underordnad position till de yrkesgrupper som arbetar där (Gruber 2013). Tidigare
forskning pekar på att nyanlända elever ofta döljer att de inte förstått, att det finns maktasymmetrier i samtalen (Sundelin 2015) och hur viktigt det är att vägledare och elev samarbetar för att hitta alternativa vägar (Peavy & Li 2003). Inför föreliggande studie behövs denna kunskapsbakgrund för att formulera relevanta intervjufrågor som relaterar till vägledarna, eleverna och till oss som intervjuar. Detta för att utröna vilken typ av diskurs som kan tänkas finnas både inom skolans värld och inom vägledar-professionen. Frågor som väcks här är just hur vägledarna ser på elevgruppen, och hur det kan bidra till de maktasymmetrier som kan finnas i samtal med nyanlända.
2.2 Erkännande
I ett erkännande förhållningssätt ifrågasätter vi inte om den andres berättelse är sann eller meningsfull. I boken Befria samtalet av Cecile Cornett, psykolog, och Klaus Bakdal, adjunkt på Köpenhamns professionshögskola, utgår författarna från två förut- sättningar. Att alla människor strävar efter att framstå som kompetenta och relevanta inför andra, och att vi som människor genom vårt behov av att få vara en del av den sociala gemenskapen, arbetar hårt för att få erkännande. Detta i synnerhet när vi blivit negativt definierade. Erkännandet sätter sin prägel på vilken uppfattning vi får om samtal. Betydelsen av att bara acceptera det vi möter, att vara villig att se och erkänna det som är. Det är därför extra viktigt i det professionella samtalet att ge alla möjlighet att tala utifrån meningsfulla positioner och därav ges erkännande (ibid).
I antologinNyanlända och lärande - mottagning och inkludering undersöker Fredrik
Hertzberg, lektor i pedagogik och didaktik, studie- och yrkesvägledares arbete med nyanlända ungdomar utifrån sociokulturell pedagogik och mångkulturalism. Han menar att dessa tillsammans riktar uppmärksamheten till hur vissa grupper blir erkända eller inte utifrån bakgrund och personens (o)kunskaper. Hertzberg väljer också att titta på hur vägledarna svarar utifrån ett erkännande perspektiv. Intervjupersonerna i studien har suttit i hundratals möten med elever med migrationsbakgrund och Hertzberg kan skönja vissa mönster i deras utsagor där just elevernas tidigare erfarenheter eller kunskaper inte erkänns (Hertzberg 2015, 177-214).
2.2.1 Betydelse för studien
Avsnittet tangerar föregående avsnitt om institutionella samtal och makten som finns eller kan finnas där. Forskningen pekar här på hur den professionellas förhållningssätt påverkar eleverna på olika sätt. Till exempel att människor eller grupper som vet om eller tror sig ingå i en grupp som på något vis blivit negativt definierade, oftare än andra anstränger sig för att “framstå som kompetenta och relevanta inför andra” (Cornett & Bakdal 2014, 44-45). Vikten av att ha ett erkännande förhållningssätt och ta den man samtalar med på allvar är relevant för studien då vi ämnar undersöka maktförhållanden. Att inte ha ett erkännande förhållningssätt kan ses som en annan form av maktutövning, vilket är väsentligt att känna till och uppmärksamma (Hertzberg 2015, 177-214).
2.3 Kartläggning av nyanlända
I boken Nyanlända - vägledning till inkluderande undervisning (Glogic, Löthagen & Holm 2016, 45) beskriver författarna, som annars arbetar som lärare, att vilken bild eleverna har av lärare, skola och framförallt den makt som myndigheterna har över vanliga människors liv kommer att påverka dessa elevers svar på de frågor de får som rör dessa ämnen vid kartläggning. Eleverna är också påverkade av den bild de har haft av myndigheter i hemlandet likväl som erfarenheter av migrationsverket och vilken asylstatus de har. Hur deras sammantagna upplevelse är av dessa instanser kan i högsta grad påverka de samtal som förs vid kartläggning. Skolans möte med nyanlända (Lahdenperä & Sundgren et. al 2016) behandlar skolans möte med nyanlända elever och de utmaningar som detta medför inom skolverksamheten. Det har visat sig att skolor ofta brister i sin kartläggning av elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Författarna belyser vikten av kunskap och medvetenhet kring hur skolor bäst tar tillvara på elevers olikheter. Boken ämnar också ge stöd i hur mottagande och undervisning kan utvecklas.
2.3.1 Betydelse för studien
Att veta hur kartläggning av nyanlända elever fungerar, eller inte fungerar, hjälper oss med kontextförståelse för de nyanlända eleverna som vägledarna reflekterar kring. Det
ger också inblick i hur vägledarnas arbetssituation kan se ut och hur situationen ser ut i skolan generellt (Lahdenperä & Sundgren et. al 2016). Vidare pekar forskningen på att elevers asylstatus och uppfattning av myndigheter påverkar deras beteende i olika situationer. I studien tillåts vägledarna reflektera kring detta, om det är något de upp- lever påverkar vägledningssamtal med elever ur målgruppen.
2.4 Subjekt - Situationsidentitet
Identitet ses som en dynamisk kategori, som konstrueras i mötet med andra människor.
Situationsidentiteten är knuten till vad som är givet i en viss situation exempelvis vägledare - sökande. Hur vi pratar är ett resultat av den aktuella samtalssituationen, och under ett och samma tillfälle är rollerna konstanta. Genom det kan man förstå hur samtalet formas i ett visst ögonblick i en specifik kontext (Norrby 2014, 63).
2.4.1 Betydelse för studien
Detta har många likheter med diskursanalys som vi utvecklar i kapitel 3.2. Winther Jørgensen och Phillips skriver att “subjekt skapas i diskurser” (2000, 21). Vid ut- formande av intervjufrågor är det viktigt att vara medveten om att olika situationer och olika kontexter påverkar intervjusituationen och de givna roller vi tar eller får.
2.5 Skillnadsskapande konstruktioner
I boken När skolan gör skillnad (Gruber 2013, 158-165) tar författaren upp att skolpersonalen gör kategoriseringar. Dessa är inte statiska, utan påverkas av sammanhanget där skolpersonalens handlande kan ses utifrån de regler, rutiner och normer som skolan har. På grund av detta riskerar olika grupper att buntas samman vilket kan förklaras i skolans institutionella uppdrag att bedriva undervisning. Lärarnas kategoriseringar är alltså inte vilken som helst utan påverkar på vilket sätt skolpersonal- en handlar vilket blir vägledande i interaktionen med eleverna. “Detta kan skapa en social ordning i skolans dagliga och fortlöpande verksamhet” (ibid). Författarna påpekar
att det är viktigt att blottlägga problematiska skillnadskonstruktioner och hur eleverna differentieras. De menar att det råder en omedvetenhet kring de maktaspekter som existerar i sociala relationer och i skolans värld (ibid). Författaren tar avstamp i en inter- relaterande ansats, även kallat intersektionellt perspektiv, i de delar i boken där etnicitet behandlas.
Författaren Jan Inge Jönhill, docent i sociologi och samhälls- och kultur- vetare, har skrivit boken Inklusion och exklusion - en distinktion som gör skillnad i det mång- kulturella samhället. Han skriver om de gränssättande distinktioner vi människor använder oss av i vårt dagliga tal. Författaren redogör också för normativa distinktioner som är skapade utifrån vår syn på världen och moraliska distinktioner om vad vi tycker är bra eller dåligt (Jönhill 2012, 14).
2.5.1 Betydelse för studien
Forskningen ovan visar på att det ofta finns en omedvetenhet kring maktaspekter inom skolvärlden. Vidare tas det upp att skolpersonal gör kategoriseringar av elevgrupper och ser dem som en homogen grupp istället för individer. Här finns stora likheter med föreliggande studie, då vi ämnar undersöka hur vägledare talar om och därmed konstruerar elevgruppen nyanlända. Vi ser ett kunskapsglapp här då nämnda studier främst undersöker lärares förhållningssätt, vårt intresse är vägledarna och deras tankar och medvetenhet om dessa förhållanden. Men också hur vårt dagliga tal är starkt kopplat till vilka normer som finns i den kontext vi befinner oss (Jönhill 2012, 14).
2.6 Sammanfattning av kunskapsbakgrunden
Sammanfattningsvis visar kunskapsbakgrunden för föreliggande studie att lärare och annan skolpersonal i hög grad påverkar nyanlända elever (Jönhill 2012; Gruber 2013). Detta både genom hur de beter sig och hur de samtalar med dem. Det finns risk att de nyanlända eleverna döljer eventuell okunskap om exempelvis skolsystem eller arbetsliv då de inte vill framstå som dumma eller har erfarenheter av icke-förstående myndigheter från hemlandet eller på väg till Sverige (Cornett & Bakdal 2014; Sundelin 2015, Glogic;
Löthagen & Holm 2016). Vidare pekar kunskapsbakgrunden också på vikten av att vägledaren kan anpassa sig till samtalssättet hos eleven framför sig. Samt att det inom alla områden finns olika regler och sociala ordningar som begränsar handlings-utrymmet för alla individer inom dem (Carlhed & Göransson 2012, 294-312).
Kunskapsbakgrunden ger en stabil grund gällande hur elevgrupper kan konstrueras inom skolvärlden, och hur nyanlända elever kan bete sig i situationer med “över- ordnade”. Vi ser ett kunskapsglapp gällande att en stor del av forskningen kretsar kring lärare och deras förhållningssätt. Forskningen gällande vägledning av nyanlända fokus- erar till största del på samtalsklimatet i samtal, inte på vägledarnas reflektioner och tankar runt det. Sundelins studie tangerar föreliggande studie på så vis att hon också undersöker vägledare. Skillnaden är att hon observerar vägledningssamtal mellan vägledare och elever för att se maktasymmetrier inom vad hon kallar “språkliga projekt” inom samtalet.
Med vår studie hoppas vi blottlägga några möjliga diskurser inom väglednings- praktiken som inte tidigare studerats på detta sätt i relation till vald teorianknytning. I tidigare svensk forskning är det inte heller särskilt vanligt att vägledarna omnämns. Det fokuseras på vägledare i Sundelins avhandling och vägledarna undersöks också i Lovéns avhandling. I all annan litteratur som vi tagit del av angående skolans möte med nyanlända nämns överhuvudtaget inte studie- och yrkesvägledning.
2.7 Begreppsdefinitioner
2.7.1 Nyanländ
Enligt ett förslag från regeringen, som antogs i riksdagen 2015, fördes en definition av nyanlända in i skollagen. De beslutade i enlighet med förslaget att:
Med nyanländ ska avses en person som har varit bosatt utomlands och som nu är bosatt i landet /... / och som har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då personen fyller sju år. En person ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet (Proposition 2014/15:45).
I studien utgår vägledarnas utsagor från de olika målgrupper de arbetar med där den gemensamma nämnaren är att personerna inte har vistats i Sverige i mer än fyra år.
2.7.2 Språkintroduktion
På språkintroduktionsprogrammen läser de ungdomar som nyligen kommit till Sverige. Huvudsakliga ämnet är svenska, detta för att eleverna ska kunna komma in på ett nationellt gymnasieprogram eller annan typ av utbildning. Språkintroduktionsprogram- met är individuellt utformat och ska utgå från elevens tidigare kunskaper. För de elever med tidsbegränsade eller tillfälliga uppehållstillstånd kan utbildningen på språk-introduktionsprogrammet påbörjas innan arton års ålder, och senast det första kalender-året det år hen fyller tjugo år (Skolverket, 2017).
2.7.3 Utbildning för vuxna nyanlända
Det finns olika typer av vuxenutbildningar för nyanlända i Sverige. SFI eller arbetsmarknadsutbildningar genom arbetsförmedlingens etableringsstöd är två sådana exempel. SFI är oftast den första svenska skolmiljö nyanlända vuxna möter när de kommit till Sverige, där ligger fokus på språkinlärning, medan arbetsmarknads-utbildningarna fokuserar mer på yrkeskunskap (Arbetsförmedlingen 2018).
2.7.4 Konstruera
Axelsson och Qvarsebo (2017, 164-165) skriver om hur bilder och uppfattningar av olika samhällsgrupper skapades under tidigt 1900-tal. De använder ord som “skapa”, ”framställa” och “önskvärda medborgare”. Samhället, institutioner och statligt anställda bidrar till att skapa, och därmed konstruera, en bild och uppfattning av en viss grupp. Här kan begreppet konstruera ses som ett exempel på hur normalitet skapas och avvikelse framställs. I föreliggande studie används därför ordet konstruera för att benämna hur vägledarna reflekterar och pratar om nyanlända elever.
3. Teoretiska utgångspunkter och
centrala begrepp
Föreliggande studie undersöker hur vägledare konstruerar nyanlända med hjälp av Foucaults maktbegrepp samt diskursanalys. Nedan presenteras och definieras relevanta begrepp och deras betydelse för studien.
3.1 Foucault och makten
3.1.1 Generella drag
Begrepp synonyma med makt är social kontroll, styrning, reglering, dominans. Dessa uttryck förändras över tid och används inom olika kontexter (Hörnqvist 2012, 10). Hörnqvist menar att Foucaults maktanalys präglas av en dubbelhet som består av både relation och aktivitet, och att det i varje relation existerar en maktrelation.
“Distinktionen mellan makt och icke-makt är inte heller glasklar: att utöva makt är att påverka andra människors beteenden, å andra sidan vilka handlingar påverkar inte andras beteenden? Det som skiljer makt från icke-makt är sammanhanget” (Hörnqvist 2012, 18)
Den obalans som kan råda mellan människor är också sprungen ur social klass, erfaren- het, formell hierarki och tillgång till information. Detta inbegriper makt på andra nivåer än de individuella, och inkluderar fenomen på makronivå. Hörnqvist (2012, 20-27) skriver dock att Foucault aldrig riktigt utvecklade maktteorier på den nivån.
3.1.2 Makt och kunskap
Begreppet “kunskap är makt” myntades första gången av den brittiske filosofen Francis Bacon på 1600-talet:
“Den som har kunskap har därigenom makt, den okunnige är maktlös. Men makt är också kunskap. /.../ men det handlar också om makten över människor och deras tankar, makt över vad som ska anses vara kunskap.” (Thurén 2007, 147)
Foucault är inte intresserad av makten på så vis att kunskap är makt och att någon med kunskap därmed automatiskt besitter en maktposition. Foucault problematiserar makt ytterligare och menar att kunskap, vetande och sanning är nära kopplade till varandra och att de är “beroende av och förutsätter varandra” (Axelsson & Qvarsebo 2017, 133). Vad som anses vara normalt och onormalt i en kontext formas kring detta i kombination med “olika tekniker för att skydda samhället från vissa individer eller för att förvara, rehabilitera, bota och forma dem som har identifierats som problem” (ibid) .
3.1.3 Disciplinär makt/kontrollmakt
Foucaults begrepp disciplinär makt är en makt på individnivå. Den berör olika “disciplinära institutioner”, exempelvis skolor, och hur makttekniker där används för att fostra och normalisera (Axelsson & Qvarsebo 2017, 62). Viktigt i sammanhanget är att belysa Foucaults problematiserande av maktbegreppet, där makten är relationell, och om inte motstånd görs ses den passiva lydnaden som nära knuten med ett “aktivt samtycke” (Hörnqvist 2012, 45).
I det disciplinära samhället finns en tydlig början och ett tydligt slut, produkten blir klar, betyget sätts, skolan avslutas och man får ett arbete. Den disciplinära makten började efter andra världskriget ta en ny form, där kontrollsamhället eller
kontroll-makten kom att ersätta det disciplinära samhället mer och mer. Kort sagt är det det
livslånga lärandet som styr i kontrollsamhället. Ingenting blir egentligen någonsin färdigt och utbildning är något som fortskrider hela livet. Författarna beskriver vidare att “makten över tid är en effektiv teknik för att omforma individen i önskvärd riktning, och det är en teknik som framförallt riktar sig mot kroppen” (Axelsson & Qvarsebo 2017, 52, 57, 62). Detta kan ses i skolvärlden på hur skolsystemet har scheman, årskurser och läroplaner, där elever ur en viss åldersgrupp med vissa kunskaper förväntas befinna sig.
3.1.4 Pastoral makt
Begreppetpastoral makt inrymmer socialt arbete där skola och vägledning kan ses som en del i den kategorin. Den pastorala makten vill fostra och förändra människor i vissa önskvärda riktningar. Den kan enligt Axelsson och Qvarsebo ses “som en individualiserande typ av makt, där experten känner sina klienter i detalj” (2017, 85). Vidare beskriver de att bland annat socialt arbete, genom sin form försöker normalisera “såväl individer som populationer” (ibid).
Pastoral makt kan också benämnas som omsorgsmakt. Detta då den samtidigt som den utövar kontroll genom auktoritet, också vill hjälpa och vägleda. “Det är en maktutövning som syftar till att lotsa, leda, stödja och hjälpa människor i en viss bestämd riktning...” (Axelsson & Qvarsebo 2017, 141). Foucault talar också om
maktens mikrofysik. Istället för att makten kommer till uttryck strukturellt genom till
exempel staten, menar han med detta hur makten verkar i vardagen och institutionellt, genom alla sociala relationer (Axelsson & Qvarsebo 2017, 36).
3.1.5 Relevans för studien
Begreppen presenterade ovan kan relateras till vägledning på flera sätt. Den disciplinära
makten finns i hela skolans värld, i skolsystemet. Den pastorala makten står för vägledaren och dennes relationer med eleverna och vägledningen av dessa. Makt och
kunskapsbegreppet används främst för att relatera till de sociala effekter olika uttryck får.
3.2 Diskursanalys
För att analysera resultatet används också diskursanalys. Analysen av denna studie fokuserar på vägledarnas utsagor och därmed på språket. Winther Jørgensen och Phillips skriver att:
“...vårt tillträde till verkligheten alltid går genom språket. Med hjälp av språket skapar vi representationer av verkligheten som aldrig bara är speglingar av en redan existerande verklighet…” (2000, 15)
Här blir Foucault återigen aktuell. Han var intresserad av att demonstrera vilka utsagor som blir accepterade som sanna och vilka som inte blir det, och vilka av dessa som anses meningsfulla. Kort sagt kan sägas att “diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen” (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 7). Diskursanalys går att använda sig av inom många olika områden och discipliner för att avtäcka maktförhållanden (ibid). Professioner framstår inom både diskursanalysen och Foucaults maktanalys som viktiga diskursbärare (Nilsson, 2008 55-58). Diskursteorin hävdar att all verklighet är diskursivt konstituerad och bottnar i socialkonstruktivistiska idéer och poststruktur- alistisk språkteori (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 13, 149-150).
Det finns inom det diskursanalytiska fältet olika förgreningar som alla har gemensamt att vårt sätt att tala inte förhåller sig neutralt eller nödvändigtvis sanningsenligt till den värld vi lever i. Gemensamt är att hur vi är och de sociala relationer som råder, konstruerar och förändrar vår omvärld och de sociala fälten. Winther Jørgensen och Phillips konstaterar också att det inte råder någon enighet om “vad diskurser är eller hur man analyserar dem” (2000, 7). Vidare beskriver författarna att det vid diskursanalys är positivt att kombinera olika element och vinklar från olika diskursanalytiska perspektiv (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 10). Detta styrks av vad Lindgren (2009, 127-128) skriver i Populärkultur - teorier metoder och analyser.
Han konstaterar där att det inte finns någon färdig mall för hur en diskursanalys ska genomföras. Han skriver att vid användning av diskursanalys behöver den som ska använda den själv omsätta teorin till praktik.
3.2.1 Nodalpunkt
“En nodalpunkt är ett priviligierat tecken kring vilket de andra tecknen ordnas och från vilket de får sin betydelse” (Jørgensen & Phillips 2000, 33). En nodalpunkt inom skolans värld kan exempelvis vara betyg, där elever bedöms på olika sätt utifrån hur de presterar (ibid). I analysen redogörs för de nodalpunkter som framkommit i intervjuerna.
3.2.2 Diskursordning och diskurser som möts
På sätt och vis kan sägas att vägledarna och vi som intervjuar rör oss inom samma diskurs. Vi delar samma begreppsapparat, då vi är eller ska bli verksamma inom vägledaryrket. Samtidigt finns där en skillnad då vi som genomför studien fortfarande studerar och därmed kan undersöka professionen utifrån. Potentiellt skulle det kunna råda diskurser inom samma diskurs (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 64).
Diskursordningen symboliserar ett viss fält där de olika diskurserna ryms inom
samma domän men där de konkurrerar om att ges betydelse på olika sätt (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 64). Vi tänker att vi vid sidan om den vägledande diskursen också befinner oss i den allmänna samhälleliga diskursen som präglas av bland annat nyheter kring flyktingströmmar och samhällspolitik i övrigt.
3.3 Kritiken av diskursbegreppet
Nilsson (2008, 64) skriver att det finns icke-diskursiva upplevelser, exempelvis smärta. Foucault förnekar inte förekomsten av en icke-diskursiv verklighet, men att den enbart är gripbar genom diskurserna. Han menar att känslan endast kan förmedlas via språket och därmed hamnar upplevelserna i någon form av diskursiv ordning ändå. Detta kan tyckas vara det lite kluriga med Foucault, då han inte tog ställning till om det skulle existera en fast sanning. Han utgick istället ifrån att vara en åskådare av samhället. En annan kritik Nilsson tar upp är att fokuset på diskursen skulle innebära ett förnekande av människans möjligheter att själv styra och forma sitt liv - egenmakt. Han skriver vidare att diskurser visserligen begränsar vårt tänkande men att vi inte alltid är fast i ett och samma mönster för det (Nilsson 2008, 66).
4. Metod
Nedan presenteras och motiveras val av datainsamlingsmetod. Slutligen motiveras också vald analysmetod.
4.1 Metodval
Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod. Sju intervjuer med studie- och yrkesvägledare verksamma inom språkintroduktionsprogrammet, SFI samt arbets-marknadsutbildning genomfördes. Respondenterna är verksamma i olika kommuner i västsverige. En kvalitativ metod valdes då vi ville ge respondenterna möjlighet att reflektera kring sina svar och att både vi som intervjuar och de som respondenter skulle ha möjlighet att ställa följdfrågor och göra klargöranden. Fördelarna med en kvalitativ metod är att det finns möjlighet till just följdfrågor och klargöranden, men också att metoden kan bidra till att ge en mer fördjupad och förklarande bild av en fråga eller ett fenomen (Larsen 2009, 83). Eventuella nackdelar är att vi som intervjuar, beroende på vilka följdfrågor vi ställer och vilket tonläge som används, riskerar att påverka resultatet. Generellt anses kvalitativa undersökningsmetoder inte vara generaliserbara. Dock är det inte helt svart eller vitt. Att något överhuvudtaget kan sägas är inom
diskursanalysen ett tecken på att diskurser finns eller kan finnas, och det talar för en
möjlighet att generalisera resultatet. Å andra sidan är urvalet litet, endast sju respondenter, och det talar emot att kunna generalisera resultatet på populationsnivå (Larsen, 2009, 77-82; Kvale & Brinkmann 2009, 280-285; Winther Jørgensen & Phillips 2000, 19).
4.2 Urval av undersökningsenheter
Respondenterna för undersökningen valdes genom ett godtyckligt urval med själv-selektion (Larsen 2009, 77). Vägledare som arbetar med nyanlända mailades en för- frågan om att vara med i undersökningen. De fick därefter själva ta ställning och åter- komma med svar. Urvalet är ett godtyckligt urval då de valts ut efter geografisk belägenhet, yrkesområde och utbildning. Att det är ett urval kombinerat med självselektion beror på att respondenterna själva fick ta ställning till deltagandet i undersökningen (ibid). Vi är medvetna om att de som är intresserade av dessa frågor, antagligen också är de som valt att medverka. Det finns en risk för skevhet i det resultat som sedan framkommer, just då man inte får med de som kanske inte funderat mycket över frågan (Larsen 2009, 77-79).
“Intervjua så många personer som behövs för att ta reda på vad du behöver veta” skriver Kvale och Brinkmann (2009, 129). Att antalet respondenter blev sju till antalet beror både på tidsaspekten för uppsatsen, materialet ska hinna gås igenom och behandlas på ett korrekt sätt, men också på uppsatsens form.
4.3 Datainsamling
Studien utgår ifrån kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med vägledare verksamma inom språkintroduktion, SFI och arbetsmarknadsutbildning. De formulerade frågorna har valts med tanke på att svara mot syfte och frågeställningar. Frågorna har formulerats med stöd i tidigare forskning. Bland annat med tanke på hur Peavy och Li (2003, 186-194) uttrycker sig kring hur vägledarna ska förstå samtalets sociala kontext och känna till den sökandes samtalskultur. Vidare ställer Sundelins (2015) beskrivning av maktasymmetrier i samtal höga krav på hur vägledaren arbetar med förståelsen i samtalet, samt hur Hertzberg (2015, 177-249) beskriver nyanländas kunskapsluckor.
Frågorna utarbetades från början från tre teman. Arbetssätt, förhållningssätt och
språk. Frågorna har varit desamma, men efter den första intervjun tillkom några
följdfrågor och intervjuguiden ändrades lite för att förenkla för oss frågeställare. Den första intervjun ingår ändå i materialet, då vi anser den uppfylla krav för validitet. Det är till exempel till stor del samma frågor och eftersom det är just en intervjuguide kommer
frågorna inte i exakt samma ordning i någon av intervjuerna. Respondenterna har inför intervjun fått ta del av uppsatsens syfte, men inte de förberedda frågorna. Efter intervjuerna såg vi anledning att komplettera gällande vad alla vägledarna på språkintroduktion hade för åsikter rörande gymnasiekatalogen “Vad ska jag välja?”. Detta då det under två intervjuer togs upp spontant av respondenterna. Vi såg då behov av att lyfta frågan med resterande, för att få en så fullständig bild som möjligt.
4.4 Validitet och reliabilitet
Kvale och Brinkmann (2009, 200-203) skriver om reliabilitet. De beskriver svårig-heterna att transkribera helt korrekt då det kan ligga personligt tyckande i vad som är en punkt eller ett kommatecken - ”det finns ingen sann, objektiv omvandling från muntlig till skriftlig form” menar de (ibid). Larsen (2009, 81) skriver om olika sätt att säkerställa reliabiliteten, bland annat att flera personer kan göra intervjuerna samt vara noga med att inte blanda ihop data från olika respondenter. För att säkerställa god reliabilitet har vi båda två närvarat vid samtliga intervjuer. Vi har haft huvudansvaret för att ställa frågor vid varannan intervju och lyssnat och ställt följdfrågor vid varannan. Vid transkribering har båda lyssnat och diskuterat kring de avsnitt vi använder i uppsatsen.
För att stärka uppsatsens validitet har vi låtit respondenterna tala så fritt som möjligt, men med tidsaspekten i bakhuvudet styrt tillbaka till ämnet om de börjat sväva iväg. Informanterna har i intervjuerna fått ta upp saker de själva anser vara viktiga. Att kunna ha en flexibel process där frågorna förändras efterhand menar Larsen (2009, 81) bidrar till högre validitet. Då vi använder oss av diskursanalys är vi medvetna om att vi som intervjupersoner är med och skapar intervjun och därmed diskursen vi befinner oss i, och att detta påverkar resultatet.
Vi är också medvetna om att intervjusituationen kan medföra problem som har med samspelet mellan intervjuare och intervjupersonen att göra. Hur intervjustilen ser ut i fråga om kontext, struktur och innehåll kan spela in i utfallet. Ämnet i studien kan vara känsligt och för många upplevas besvärligt att prata om vilket kan påverka svaren. I sociala sammanhang eftersträvar människor ofta att framställa betydelsefulla frågor på “rätt” sätt (Alvesson 2010, 38-39).
4.5 Etik
Vetenskapsrådets fyra huvudkrav för etisk forskning tillgodoses på följande vis:
Informationskravet och samtyckeskravet - respondenterna informeras både vid förfrågan samt vid intervjutillfället om att deras deltagande självklart är frivilligt och att de när som helst kan välja att dra sig ur, även efter intervjuns genomförande. De informeras om att ett eventuellt utträde inte kommer påverka dem på något sätt.
Konfidentialitetskravet - respondenterna informeras både vid förfrågan samt vid
intervjutillfället om att de är anonyma. Nyttjandekravet - respondenterna blir
informerade om att informationen de lämnar endast kommer användas till aktuell studie, och aldrig till något annat (Vetenskapsrådet 2002, 7-14).
4.5.1 Möjliga felkällor
Det finns olika faktorer som kan påverka vilka svar som framkommer i en intervju. Bland annat bör det funderas överfrågeeffekten och vikten av att ställa öppna frågor. Vi har formulerat så öppna frågor som möjligt, se bilaga 1 och 2. Likaså kan det i alla intervjuer finnas en intervjueffekt, där olika svar framkommer på grund av hur intervju- personer reagerar på respondenternas svar. Sammanhanget påverkar allt som sägs. Bakgrund, mående, kön och ålder till exempel. Allt detta påverkar intervjuns resultat (Larsen 2009, 107-109). Det är också något som diskuteras och analyseras inom ramen för diskursanalys (Jørgensen & Phillips 2000).
4.5.2 Klargörande
Vi vill särskilt understryka att de utsagor vi fått från respondenterna inte ska ska tolkas som att vi ifrågasätter deras arbete. Uppmärksamheten riktas mot de utsagor vi får i relation till valda begrepp vilket inte ger en heltäckande bild av hur vägledarnas arbete ser ut. Resultatet ger en insyn i hur en grupp kan konstrueras och därmed uppfattas av en profession som möter den aktuella gruppen.
4.6 Den diskursanalytiska intervjun
Vid intervju av diskursanalytiskt slag är tanken att man ska se intervjupersonerna som
medforskare. “Se till den lokala och dynamiska mening som skapas i situationen i kontrast till föreställningen om att det finns en fast mening” (Kvale & Brinkmann 2009, 174). Fokus ligger alltså på samtalet och vad som skapas där. Vilket språkbruk som används, den kommunikativa händelsen, spelar sedan roll för analysen (Jørgensen & Phillips 2000, 76). Kvale och Brinkmann (2009, 171) beskriver att fokus inom diskursanalysen ligger på hur kunskap och sanning är något som skapas inom en specifik diskurs. Att både individer och grupper “använder språket för att iscensätta specifika aktiviteter och identiteter” (ibid). De menar att vid diskursanalytiska intervjuer behöver man vara medveten om att det dels finns en diskurs mellan respondenten och den eller de som intervjuar, samtidigt som de också befinner sig i en eller flera större diskurser (ibid).
Vi är medvetna om hur begränsat det material är som fås genom intervjuer. “Det sker saker bortom det som direkt registreras av individerna och står i centrum för forskarnas intresse” (Alvesson 2010, 11). Det går inte att visa på alla de komplexa strukturer som finns i samhället eller inom en viss praktik genom ett fåtal intervjuer. Det går att visa på mönster inom det insamlade materialet, som går att bygga vidare på med fler intervjuer. Oavsett intervjuernas antal går det inte, enligt Foucault, att hävda en helt sann kunskap - bara mönster och tendenser (Axelsson & Qvarsebo 2017, 132-134).
4.6.1 Observatörer
Vikten som samhällsvetare, forskare eller som i vårt fall intervjuare med diskursivt angreppssätt är att inta en observatörs blick. Observatörsperspektivet utgår ifrån att vi tillhandahåller ny kunskap om samhället och människan genom att först ta ett steg till- baka, där vi observerar och samtidigt reflekterar över andras observationer (Jönhill 2012, 17). Winther Jørgensen och Phillips menar att då “man som forskare ofta själv är en del av den kultur man undersöker” (2000, 28) kan mycket av det som kommer fram i ett resultat ses som självklarheter. De skriver vidare att man som forskare därför behöver “försöka ställa sig främmande inför materialet” för att på så sätt se mönster
man inte annars hade sett (ibid). I föreliggande studie och efterföljande analys har vi försökt implementera detta arbetssätt.
4.7 Analysmetod
Vid diskursanalys analyseras det vad som sägs, alltså hur någon eller några pratar om ett fenomen eller en grupp. Diskursanalys utgår från att det är språket som skapar verkligheten, via diskurser som i sin tur också skapas via språket. Inom diskursanalysen råder en kritisk inställning till självklar kunskap. Kunskap anses skapas i social interaktion där gemensamma sanningar formas och upprätthålls (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 11-12). Diskurser “konstituerar tillvaron genom att den ger världen en ordnad form eller mening och gör den möjlig att tänka om, handla på och styra” (Axelsson & Qvarsebo, 2017, 134). Diskursanalys och Innehållsanalys kan ibland tangera varandra. Inom båda analysformerna studeras olika typer av mönster. Skillnaden är att vid innehållsanalys analyseras vilka variationer och skillnader som finns inom ett resultat. Med innehållsanalys vill man spegla verkligheten, forskningsresultaten “utvärderas mot existerande forskning och teorier, överförbar ny kunskap formuleras” (Larsen 2009, 102).
Winther Jørgensen och Phillips redogör för tre olika diskursanalytiska perspektiv - diskursteori, kritisk diskursanalys och diskurspsykologi. Ett uttalat syfte med boken är att visa på den bredd som finns inom fältet, men också att inspirera och uppmuntra till nya diskursanalyser (Winther Jørgensen & Phillips 2000, bakre bokomslag). Det finns flera diskursanalytiker som inte håller sig till endast ett diskursanalytiskt perspektiv, och man kan inte förvänta sig att ett diskursanalytiskt förhållningssätt håller sig inom en tydlig ram. Föreliggande studie analyseras med hjälp av en Foucaultinspirerad
diskurs-analys, men också här har tolkningen av angreppssättet påverkats av oss som genomför studien (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, 8-9). I diskursanalysens natur finns en målsättning om att bedriva kritisk forskning för att kartlägga maktrelationer, inte bara i samhället utan också inom olikasociala domäner där institutioner är en ofta undersökt sådan (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, 153-154).
I föreliggande studie analyserar vi vad vägledarna säger. Axelsson och Qvarsebo (2017, 137) skriver att Foucault förhåller sig “relativt fritt” till diskursbegreppet. De skriver att:
"Den grundläggande uppgiften för diskursanalysen kan därmed sägas vara att i tal och text urskilja vilka diskurser som ligger till grund för olika sätt att tillskriva verkligheten mening och med vilka konsekvenser." (ibid)
Vidare skriver Axelsson och Qvarsebo (2017, 138) att inom Foucaultinspirerad
diskursanalys tar man fasta på hur språket konstruerar världen. Diskursiva tendenser och mönster i föreliggande studie, hittas med hjälp av vilka ord, sammanhang och mönster som kommer upp i samtalen med respondenterna. Tyngdpunkten i studien ligger på Foucaults maktbegrepp ur ett diskursanalytiskt perspektiv. Diskursanalysen
fungerar i det här fallet främst som ett förhållnings- sätt. Ett sätt att se på världen, hur människor talar om, och därmed konstruerar sin omvärld (Axelsson & Qvarsebo 2017, 145; Winther Jørgensen & Phillips 2000, 10-12, 138-142).
4.8 Varför Foucault och diskursanalys?
För att få en klarare bild av hur vägledare konstruerar nyanlända i sitt sätt att prata om densamma, föll valet på att sammanföra Foucaults maktbegrepp tillsammans med diskursanalys. Finns där utsagor från vägledarna som framställer eleverna på ett visst sätt på grund av den ojämlika relationen som råder under den institutionella ramen? Genom olika typer av kategoriseringar, antaganden och inställningar till grupper eller människor skapasdiskurser som därmed bidrar till olika maktförhållanden(Axelsson & Qvarsebo 2017, 146). Detta är intressant med tanke på hur vägledarnas utsagor och reflektioner kring nyanlända elever kan ge uttryck för den ojämlika relationen, och därmed synliggöra de olika maktförhållanden som kan råda.
Axelsson och Qvarsebo (2017, 145) skriver att en Foucaultinspirerad maktanalys bäst beskrivs som ett analytiskt förhållningssätt. Med kombinationen av Foucaults maktbegrepp och diskursanalytiskt förhållningssätt går det att kartlägga hur makten kommer till uttryck, därför föll valet på denna kombination av teori och analysmetod.
5. Resultat och analys
Resultat och analys presenteras här gemensamt. Kapitlet är uppdelat i olika teman som lyfter mönster som framkommit under intervjuerna och som svarar mot syfte och frågeställningar. Sist i kapitlet besvaras studiens frågeställningar.
5.1 Respondenterna
Studiens sju respondenter är alla verksamma i västsverige. De arbetar samtliga inom kommunal eller statlig verksamhet. Fem av respondenterna arbetar med elever på språkintroduktionsprogrammet, och två med nyanlända vuxna. Det är inte viktigt vem som säger vad, utan vilka bakomliggande diskurser som kan skönjas inom väglednings-praktiken.
5.2 Generella mönster
Generella mönster från vägledarnas utsagor presenteras och analyseras nedan. Det redogörs för hur nyanlända elevers kunskaper konstrueras. Vidare redogörs också för hur vägledarna konstruerar elevgruppen ur ett språkligt perspektiv. Slutligen presenteras och också hur vägledarna konstruerar målgruppens behov av stöd. Detta analyseras med hjälp av valda begrepp och vald analysmetod.
5.2.1 Homogen grupp med bristande kunskaper
I vägledarnas utsagor om elevgruppen och deras reflektioner kring elevernas kunskaper och okunskaper (Hertzberg 2015, 177-214), syns tendenser till ett gemensamt
diskurs-innehåll. Vägledarnas reflektioner skapar en bild av eleverna, som att de å ena sidan tar för sig, är bra på att ta kontakt och är trevliga och ambitiösa.
“De flesta eleverna på språkintroduktion är ju de trevligaste jag har. Och lättast att sitta ner och prata med. Och alltid positiva - eller så är de inte det för det har hänt något hemskt på hemmaplan…”
“Alltså de flesta är ju...gulliga att ha att göra med. Ambitiösa, de flesta. Men vi har också problem framförallt i den ena klassen, med hög frånvaro.”
Å andra sidan uttrycks också att eleverna saknar kunskaper om det svenska samhället, hur skolsystemet är uppbyggt, vad som krävs på arbetsmarknaden och dess lagar och regler.
“Den är väldigt bristfällig är den ju. För det de vet är oftast vad någon kompis berättat. Och den kompisen kan ha alla möjliga idéer om hur ett jobb är. /.../ De vet inte någonting om avtal, arbetsrätt vet man oftast ingenting om, det är en helt ny värld.”
“De känner inte till så himla många yrken för det är ju också väldigt många andra yrken här jämfört med i Afghanistan och så.”
Eleverna konstrueras alltså av majoriteten av vägledarna som kunniga och okunniga på samma gång. De kan, för de är ambitiösa. Men de kan inte, för de har ingen kunskap om svensk arbetsmarknad eller skolsystem. Vidare kan det också ses som att vägledarna har en pastoral maktposition där eleverna på grund av okunskap är i behov av vägledning kring hur framförallt skolsystemet fungerar. Vägledaren har makt att bedöma vad kom- petens är och inte. Vad som samtalas om och därmed anses viktigt, är också något som kännetecknar denpastorala makten. Denna roll är i sin tur påverkad av kontrollmakten som kännetecknas av “sin ständiga kontroll av kunskaper” (Axelsson & Qvarsebo 2017, 57). I detta fall elevernas kunskap om till exempel skolsystemet. Kontrollsamhället präglas av att människor inte ska anse sig klara med något, istället anses människor vara i behov av att ständigt utvecklas vilket kan ses som en del av den vägledande praktiken och dess diskurs (Axelsson & Qvarsebo 2017, 57).
I vägledarnas utsagor och i vägledningspraktiken, kan ett gemensamt syfte, eller
diskurs, skönjas. Ifall eleverna lyckas tillgodogöra sig mer kunskaper om Sveriges
utbildningssystem och arbetsmarknad kan elevernas handlingsutrymme öka och i förlängningen möjliggöra att de får en bättre fungerande livssituation och större makt över sina egna liv. “Makten kan också skapa fördelar åt andra än dem som utövar den” (Hörnqvist 2012, 43) - vilket också kan förstås här då eleverna genom att tillgodogöra sig dessa kunskaper kan beredas tillträde till vidare studier och arbete. Under
intervjuerna framkommer att flera vägledare anser att det kan vara nödvändigt att fokusera på saker som språket eller försörjning här och nu.
“Och då tror jag att det kanske är bättre att man går en vård och omsorgsutbildning på vuxenutbildningen och jobbar ett par år och när man känner sig bekväm sätter man sig i skolbänken igen och pluggar på.”
Plugga vidare kan göras senare i livet också, när språkkunskaperna är bättre, när personen har fått uppehållstillstånd och när försörjning på olika sätt är tryggad - det är aldrig för sent! De maktaspekter som finns i kontrollsamhället behöver inte alltid vara av ondo utan det livslånga lärandet möjliggör för fler chanser i livet. Det går också att se detta i ljuset av Foucaults tankar om vad som anses normalt eller inte inom olika kon- texter, och att det finns krafter som vill normalisera individer för på så sätt skydda samhället. När eleven har lärt sig språket och därmed underförstått hur samhället fungerar, öppnas möjligheter för tillträde till högre utbildning (Hörnqvist 2012, 43).
En diskurs rörande gruppen som homogen kan utläsas från intervjuerna. Eleverna benämns som ambitiösa men detta ges inte särskilt stor utrymme i sammanhanget utan förbises. Kunskapen om skolsystemet värderas högre än ambition. Det är en självklarhet att eleverna behöver kunskapen om bland annat skolsystemet innan de kan ta sig vidare, det blir ett mönster inom diskursen. Detta är något som också samkonstrueras under intervjuns gång, men som vi i efterhand kan observera, reflektera över och ställa oss frågande till (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 28-29).
5.2.2 Om språkförståelse och språkanvändning
Det framkommer i intervjuerna att en stor del av vägledningssamtalen handlar om att klargöra och arbeta med förståelsen hos eleverna, samt att anpassa språket. Utan att anpassa så mycket att eleverna känner sig fördummade. Vägledarna beskriver hur de an- vänder mycket kroppsspråk och även synonymer.
“Man behöver vara tydlig. Inte använda för svåra ord. /.../ Prata tydligt, men inte dumförklara heller. /.../ Anpassa språket utan att det blir för barnsligt på något vis...”
“Andra gången man kontrollfrågar kommer folk säga ja. Det är lätt att papegoja och lätt att säga ja för att slippa verka dum”
“Jag upplever att jag får ta om, de behöver repetition mycket mer än andra grupper då kanske.”
Reflektionerna ovan konstruerar tillsammans en elevgrupp som behöver tydligt språk och lättförståeliga ord. Vägledarna är medvetna om att eleverna behöver extra stöd på grund av att svenska inte är deras modersmål, och att repetition därför krävs från vägledarens håll. Endiskurs kring elevernas behov av extra stöd kan skönjas. Detta kan ses på utsagor rörande exempelvis språkanpassning. Vidare kommer tankar om tillväga- gångssätt och egen samtalskultur hos vägledaren fram i några intervjuer.
“Prata mindre, lyssna mer. Kom ihåg att de har ju allting där i sitt huvud på sitt modersmål. Det finns ju där de får bara inte fram det.
“Respondent: Vad säger jag nu?
Frågeställare: Du menar att det kan bli över huvudet liksom?
Respondent: Ja. Och att man kan...man vill ju inte att det ska vara över huvudet. Vill man ju inte. Samtidigt vill jag ju kunna ha mitt språk, egentligen….vill jag ju kunna ha mitt språk
Frågeställare, överlappande: hur man pratar om saker och ting. Du vill vara bekväm liksom, och det är du med ditt språk.
Respondent: Javisst, JAVISST [bekräftande].”
Här går det att fundera kring vad Peavy och Li (2003, 186-194) skriver angående att som vägledare vara medveten om samtalskulturen hos den sökande, speciellt i interkulturella vägledningssamtal. Att ha elevens samtalskultur i åtanke både innan och under samtalet kan vara ett sätt att vara medveten om olika diskurser som möts eller riskerar att krocka. Ett sätt att se på saken kan vara att se att vägledarens pastorala
maktfunktion, på sätt och vis vilar på en form av diskursmedvetenhet. Vidare kan sägas att vägledarnas svar ser ut att korrelera till en vägledningskultur som ska vara förstående och individanpassad. En kultur som frambringar en vägledningsdiskurs som påstår sig ta hänsyn till individuella skillnader hos eleverna, och anstränger sig för att hjälpa dem på den nivå de befinner sig (Peavy & Li 2003, 186-194).
Sett till föregående stycke, kan också vissa motsägelser ses. Individperspektivet betonas genomgående, samtidigt som gruppen också konstrueras som en enhet. En grupp med bristande kunskaper inom likartade områden (Gruber 2013, 158-165).Detta kan också ses i ljuset av Foucaults makt och kunskapsbegrepp. Nilsson (2008, 85) beskriver det som att “genom sammankopplingen av makt och kunskap betonas att
diskursen alltid för med sig sociala effekter”. Det innebär i det här fallet att den individcentrerade diskursen kan hjälpa vägledarna att se eleven för den individ hen faktiskt är. Men, vägledarnas kunskap i både språk och skolsystem är högre än elevernas och således finns också ett pastoralt maktperspektiv som inte ska förbises. Den pastorala makten kan här ses som en omsorgsmakt formad av bland annat diskursens förväntningar på vägledarna. De ska kunna guida eleven så denne kan följa sina egna önskningar, samtidigt som staten sätter vissa ramar för individernas självbestämmande, “...staten vägleder varje medborgare till det goda livet” skriver Axelsson & Qvarsebo (2017, 82).
Pastoralmakten visar sig vidare också genom hur vägledarna reflekterar kring elevernas språkkunskaper - att exempelvis uttryck som “inte tala över huvudet” används. Det visar också på en medvetenhet kring att de besitter mer kunskap om vissa saker än personerna de möter i vägledningssamtal.
Axelsson & Qvarsebo (2017, 138) skriver om hur vår tillgång till världen går via språket. Sett ur ett makt och kunskapsperspektiv, både normaliserar och skapar väg- ledarna andragörare genom att prata om elevernas bristande svenska språkkunskaper. Elever med svenska som modersmål anses vara det normala, inte en del av en varierande elevgrupp (Gruber 2013, 50). Också här kan diskursen rörande elevernas bristande kunskaper om arbetsmarknad och skolsystem ses. Denna kompletteras med en
diskurs som rör bristande kunskap inom svenska språket.
5.2.3 Nodalpunkt
I resultatet går att se hur en nodalpunkt som uttrycks i intervjuerna är nyanlända elever. Exempelvis är okunskap något som i denna kontext får betydelse från nodalpunkten
nyanlända elever. Delvis på grund av hur frågorna ställs och vår delaktighet i diskursen, handlar vägledarnas reflektioner framförallt om elevernas okunskap om skolsystemet och hur det i allmänhet fungerar i Sverige. Vidare får också ord som repetition och
verka dumbetydelse utifrån att samtalet kretsar kring just denna elevgrupp. Verka dum blir till exempel ett sätt att samtala om språklig underlägsenhet och språklig okunskap (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 33). Sett till hur diskurser påverkar vad som sägs och inte sägs, och hur man kan formulera sig (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 48)
ställer vi oss frågan hur vägledarna hade talat om en annan elevgrupp? Hade de konstruerat samma okunskap men inom ett annat område? Med andra ord?
5.2.4 Makt och maktlöshet hos vägledarna
Vägledare besitter en form av makt bara genom sin position och den institutionella ram som denne befinner sig inom. Skolan som institution och social organisation, med sin
diskursordning, präglar de diskurser som inbegriper vägledarnas arbete (Axelsson & Qvarsebo 2017, 135-136). Vidare menar Gruber (2013, 164) att det är av vikt att belysa skolan som en institutionell praktik kopplad till andra sociala praktiker och strukturer. De som arbetar inom skolan och deras agerande behöver sättas i relation till deras uppdrag. Författaren syftar här på de maktrelationer som kommer till stånd i det komplexa nät som även innefattar “byråkrati, lagar, förordningar och ekonomi” (2013, 28). Detta bidrar till den paradox rörande maktlöshet som framkommer i intervjuerna. Respondenterna uttrycker genomgående att de vill ha mer tid för eleverna, att det fanns mer material att tillgå och mer stöttning uppifrån. “Det känns ibland som ett omöjligt uppdrag”, uppger en respondent. Här syftas på hur hen i sitt arbete både ska vägleda och följa en enskild individs önskningar och behov, samtidigt som hen måste följa de krav och riktlinjer som finns gällande exempelvis antagning. I detta uttalande kan skönjas den komplexitet som finns i vägledaruppdraget där vägledaren likt spindeln i nätet har som uppdrag att vägleda individer och grupper och svara mot skolsystemets byråkrati (Gruber 2013, 30).
“Det är ju regler, såhär det här kan vi inte komma förbi liksom. Och så får man försöka se, vad är alternativen, hur ska du kunna ändå komma framåt och...att man ändå visar någon...empati i det, att det kan vara en frustrerande situation. Det kan väl ändå vara viktigt tänker jag.”
Det uttrycks att många av de nyanlända eleverna mår dåligt, har svårt att sova, och att de skulle vilja göra mer för dem. Ibland blir det också problem med att avtalade tider inte hålls. Detta kan vara ett resultat av elevernas mående, men det gör alltjämt att vägledningsarbetet blir lidande.
“Folk dyker inte upp på bokade tider, det är frustrerande /.../de får inte den hjälp de behöver.”
Tydliga mönster i vägledarnas utsagor är känslan av otillräcklighet och svårigheten i arbetet:
“Deras behov är omättligt”
“Svår grupp att jobba med /.../ känner mig otillräcklig.” “Jag tror de skulle behöva jätte, jättemycket mer”
Detta vittnar om hur ensam och sårbar den här elevgruppen kan upplevas och hur
maktlösa vägledare kan känna sig i arbetet med nyanlända. Vidare framkommer också att vägledarna är medvetna om den maktposition de besitter:
“Jag har ju väldigt stor makt att tala om hur saker och ting ska va. De är väldigt påverkbara. Jag försöker låta bli att låta bombsäker för det är farligt.”
“Risken är att vägledare skulle sitta och bestämma, du ska gå här och här..lätt för att vi sitter på ett större kunskapsbatteri. Jag hoppas jag aldrig blir för bekväm för att göra det.”
I dessa uttalanden kan skönjas en medvetenhet kring hur en individs eller grupps sårbarhet kan utnyttjas, och hur makt potentiellt skulle kunna missbrukas. Och att detta skulle vara möjligt inom vägledningspraktiken. Det blir tydligt att eleven kommer ensam och att vägledaren är en del av en organisation som har makt över elevernas skolgång. Vägledaren har stöd av, ingår i och behöver till stor del följa skolsystemets regler. Makten sitter därmed inte i individen utan inom organisationen, i det här fallet skolan (Hörnqvist 2012, 115). “När makt studeras i detta sammanhang är det fruktbart att studera relationen mellan experter, kunskap och makt” (Axelsson & Qvarsebo 2017, 88). Detta kan tolkas som en del i en disciplinär maktapparat där vägledarens pastorala
funktion ska tillfredsställa den disciplinära makten. Samtidigt ska vägledare känna
“sina” individer och sörja för hela elevgruppen (Axelsson & Qvarsebo 2017, 83-88). Här kan två olika diskursiva tendenser urskiljas (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 25-26). En diskurs berör hur vägledare på grund av regelverk och egna kunskaps-begränsningar identifierar sig som maktlösa gentemot nyanlända elever. En annan möjligdiskurs berör medvetenheten kring elevgruppens utsatthet och sårbarhet. Att det krävs extra eftertanke kring vägledning av denna grupp.
