Under arbetet med denna uppsats har frågor om hur lärare använder sig av Bedömningsstödet (2016) i praktiken samt deras uppfattning om materialet, dykt upp. Det hade varit intressant att göra en intervjuundersökning för att ta reda på deras uppfattning i frågan. Upptäcks många nya elever eller har lärarna redan kontroll på vilka elever so m är i svårigheter? Hur fördelas resurserna från huvudmannen utifrån resultaten på bedömningarna? Hur utmanas de elever som nått längre i sin läs- och skrivutveckling? Det är några frågor som hade varit intressant att få svar på.
38
Referenser
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk Forskning i Sverige, 12(2), 84-85.
Alatalo, T. (Red.). (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups.
Bengtsson, B. (2010, häfte 2). Om departementspromemorior., Svensk Juristtidning s. 105. Tillgänglig: http://svjt.se/svjt/2010/105.
Bergström, G. & Boréus, K. (2012) Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J. Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B. & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Damber, U. & Nilsson, J. (2014, september). ”En läsande klass” är ett hemmabygge utan vetenskaplig grund. Pedagogiska magasinet, 3. Tillgänglig:
http://pedagogiskamagasinet.se/en-lasande-klass-ar-ett-hemmabygge-utan-vetenskaplig- grund/
Dweck, C.S. (2015). Mindset. Du blir vad du tänker. Stockholm: Natur & Kultur.
Ehrnlund, I. & Ekerstedt, A. (2015) Explicit undervisning för läs och skrivutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, I, Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H. Towns, A. & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer.
Fejan Ljunghill, L. (2006). Utländska och inhemska röster om pedagogisk forskning. Pedagogiska magasinet, 1(2006), 54-61.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
39
Gibbons, P. (2010). Stärk språket stärk lärandet, språk och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Gough, P. & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial and Special Education 7, 6-10.
Hattie, J (2013). Visible Learning and the Science of How We Learn: Routledge. 1-349.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare (första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81-112.
Herrlin, K. & Frank, E. (2016). Fonologisk medvetenhet. I T. Alatalo (Red.) Läsundervisningens grunder. (s. 41-54). Malmö: Gleerups.
Höien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi, från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Illeris, K. (2015). Lärande. Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, A. (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.
Liberg, C. (2006) Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm:Norstedts.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling, kartläggning och övningar. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I., Olofsson, Å. & Wall, S. (1980) Reading and spelling skills in the first years predicted from phonemic awareness skills in kindergarten. Scandinavian Journal of Psychology, 21(1), 159-173.
Lärarnas Riksförbund. (2013). Läs- och skrivinlärning på lågstadiet [Elektronisk resurs]: en undersökning om förutsättningarna för läs- och skrivundervisning i grundskolans årskurser 1-3. Stockholm: Lärarnas riksförbund.
Myrberg, M. (red.) (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter [Elektronisk resurs]: rapport från ”Konsensus-projektet” 5
40
september 2003. Stockholm: Lärarhögskolan, Institutionen för individ, omvärld och lärande.
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Palincsar, A S. & Brown, A L. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension- Fostering and Comprehension-MonitoringActivities. Cognition and Instruction, 1(2), 117-175.
Prop. 2014/15:137. Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49f23b/contentassets/ba3ffff0d16545959fc6bdce443cd605/u2 015-03529-s-uppdrag-om-kunskapskrav-i-lasforstaelse.pdf.
Roos, B. & Hamilton, D. (2005). Formative assessment: A cybernetic viewpoint. Assessement in Education: Principles, Policy & Practice, 12(1), 7-20.
Sammons, P. (2007). School effectiveness and equity: Making connections. Reading: CfBT.
Skolinspektionen (2010:14). Rätten till kunskap [Elektronisk resurs]: en granskning av hur skolan kan lyfta alla elever. Stockholm: Skolinspektionen.
SFS. (2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011b). Greppa språket ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012) PIRLS 2011:läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2017-03-24 från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2941.
Skolverket. (2012). PISA 2012 – resultaten i koncentrat. Hämtad 2017-03-24 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3127.
Skolverket. (2016). PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2017-04-20 från
41
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3725.
Skolverket. (2012). TIMSS 2011: svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv.Stockholm: Skolverket.
Hämtad 2017-03-24 från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa- enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2942.
Skolverket. (2016) Redovisning av uppdrag om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs (U2015:03529) Hämtad 2017-01-15 från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3718.pdf%3Fk%3D3718.
Skolverket. (2016). Bedömning i läs – och skrivutveckling, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1-3. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2017-03-07 från
https://bp.skolverket.se/.
Skolverket. (2016). Nya språket lyfter! bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1 – 6: enligt Lgr 11. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2017-03-10 från
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.178922!/Nya%20spr%C3%A5ket%20lyfter_w ebbpdf.pdf.
Specialpedagogiska institutet (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter: Konsensusprojektet. Härnösand: Specialpedagogiska institutet.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende – psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Unicef. (2012). Barnkonventionen. elektronisk), Unicef Sveriges officiella hemsida http://unicef. se/barnkonventionen (2012-03-09).
42
Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Utbildningsdepartementet. (2015). Uppdrag om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1. (U2015:03529) Hämtad 2017-01-15 från http://www.regeringen.se/49f23b/contentassets/ba3ffff0d16545959fc6bdce443cd605/u2 015-03529-s-uppdrag-om-kunskapskrav-i-lasforstaelse.pdf.
Utbildningsdepartementet. (2014). En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (Ds U2014/4873/S). Hämtad från URL:
http://www.regeringen.se/49b725/contentassets/05bca580513145848ee4e9aa1dea934d/ en-battre-skolstart-for-alla-bedomning-och-betyg-for-progression-i-larandet 2017-01- 15.
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet (2016) Resultatdialog. Vetenskapsrådets rapporter.
Vetenskapsrådet. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet- en översikt av svensk och internationell forskning. Vetenskapsrådets rapporter.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. (1:2011) Hämtad 2017-04-03 från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer i humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2017-04-03 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Wiliam, D. (2013). Att följa lärande, formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Wiliam, D. (2010). An integrative summary of the research litterature and implications for a new theory of formative assessment. Ingår i I H. A. Andrade & G. J. Cizek (Eds.), Handbook of formative assessment. New York & London: Routledge.
Wiliam, D. & Leahy, S. (2015). Handbok i formativ bedömning strategier och praktiska tekniker. Stockholm: Natur & Kultur.
43