Elevens språkliga kompetens utvecklas genom att de får rikliga möjligheter att vara aktiva språkanvändare i många olika sammanhang, säger Bruce et al. (2016). Om och hur många kommunikativa handlingar som sker i olika kontexter har jag behandlat i den här undersökningen, men i det insamlade materialet finns det också gott om underlag för fortsatt forskning. Det skulle vara av intresse att koncentrera sig på kvaliteten i de initiativ och
responser som förekommer, att titta på orsaken till de kommunikativa sammanbrott som sker och att fokusera på om elevernas yttranden är väl utvecklade eller endast korta och ofullständiga. Bland de språkliga situationer jag berört vore det till exempel intressant att dyka djupare ner i Loves korta men mycket värdefulla och språkutvecklande dialog med en språktypisk kamrat. Här försiggick ett symmetriskt samtal, med genomtänkta och utförliga initiativ och responser. I Loves samtal med Anton, blev Loves roll att svara på frågor snarare än att i ömsesidig dialog driva samtalet framåt.
Även Antons kommunikation vore intressant att studera närmare. I det lilla sammanhanget språkar han i riklig mängd, men räcker det för att utmana hans språk och driva utvecklingen framåt? Är han i sin proximala utvecklingszon? Vilka är egentligen de kamrater som kan agera språkliga dragarbarn och i vilka kontexter kan och tillåts de göra det?
Att på djupet analysera de språkliga uttrycken och vad de betyder för den individuella språkutvecklingen är viktig forskning. Hansson (2010) menar att en bedömning av spontantalet alltid bör ingå när man tittar på barnens språkliga förmågor, eftersom det kan skilja sig mycket i olika sammanhang. Bruce et al. (2016) beskriver riskabla situationer för elever vars fonologiska svårigheter inte längre hörs och att omgivningen därför missar att ta hänsyn till den problematik som finns kvar under ytan. För Anton verkar det vara det omvända. Här är den fonologiska problematiken så tydlig att den skymmer sikten för den språkliga kompetens som finns bakom det otydliga uttalet.
Att studera förekomst av icke-verbal kommunikation hos elever med språkstörning är också ett intressant förslag på fortsatt forskning. Nettelbladt (2013) beskriver metoden Conversation Analysis, CA, en starkt empirisk forskningsmetod som lämpar sig väl för att analysera kommunikativa handlingar i kombination med varandra. Interaktivt tal analyseras alltså i kombination med till exempel gester, blickar och alternativ kompletterande kommunikation, AKK. En styrka i metoden CA är att man kan analysera olika språkliga nivåer, till exempel fonologi, grammatik och semantik (Nettelbladt, 2013), vilket passar väl för just språkstörning som förekommer på många olika språkliga nivåer (se sid. 13, Diagnoskriterier, symptombild).
Referenser
Aspeflo, U. (2015). FÖR ALLA I SKOLAN. En bok om inkluderande och utvecklande
undervisning. Kungsbacka: Aspeflo & Klamas AB Förlag.
Bjar, L. & Liberg, C. (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur AB
Bruce, B., Hansson, K., & Nettelbladt, U. (2010). Assertiveness, responsiveness, and
reciprocity in verbal interaction: Dialogues between children with SLI and peers with typical language development. First Language, 30(3-4), 493-507.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K., och Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i
förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.) Stockholm: Liber AB. Datainspektionen. (2019). Hämtat 2019-11-04 från
https://www.datainspektionen.se/vagledningar/for-dig-som-privatperson/vad- dataskyddsforordningen-innebar-for-dig-som-privatperson/
Dockrell, J., Lindsay, G., Roulstone, S., & Law, J. (2014). Supporting children with speech, language and communication needs: an overview of the results of the Better Communication Research Programme. International journal of Language & Communication disorders, 49(5), 543-557.
Egelund, N., Haug, P. & Persson, B. (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt
perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur.
Hallin, A-E. (2019). Förstå och arbeta med språkstörning. Stockholm: Natur & Kultur. Hansson, K. (2010). Att bedöma barns språk och kommunikation. I: L. Bjar & C. Liberg (Red), Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur
Hansson, K., Nettelbladt, U., & Nilholm, C. (2000). Contextual influence on the language production of children with speech/language impairment. International Journal of Language
and Communication Disorders, 35, 31-47.
Hornby, G. (1999). Inclusion or delusion: can one size fit all? Support for Learning, 14(4),
152-157.
Jensen, L. (2017). Inkluderingskompetens vid adhd och autism. (2:a uppl., 3:e tr.) Litauen: Baltic JSC.
Kindeberg, T. (2011). Pedagogisk retorik. Den muntliga relationen i undervisningen. Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur.
Liberg, C. (2010). Samtalskulturer - samtal i utveckling. I: L. Bjar & C. Liberg (Red), Barn
utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur
Liiva, C. A., & Cleave, P. L. (2005). Roles of initiation and responsiveness in access and participation for children with specific language impairment. Journal of Speech, Language,
and Hearing Research, 48(4), 868-883.
Nettelbladt, U. (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Pragmatik - teorier,
utveckling och svårigheter. Lund: Studentlitteratur AB.
Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur AB.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur AB.
Norbury, C. F., Gooch, D., Wray, C., Baird, G., Charman, T., Simonoff, E., & Pickles, A. (2016). The impact of nonverbal ability on prevalence and clinical presentation of language disorder: evidence from a population study. Journal of Child Psychology and Psychiatry,
57(11), 1247-1257.
Olausson-Westermark, S. (2010). Skolplacering för barn med språkstörning - En studie om
några stödpersoners syn på faktorer som styr placering av elever med språkstörning till olika undervisningsformer i England och Sverige. Examensuppsats specialpedagogik,
Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Petrovic, L. (2013). Språkstörning, kommunikation och lärande. En fallstudie av en elev med
språkstörning i två skilda lärandemiljöer. Examensarbete speciallärarutbildningen, Lärande
och samhälle, Malmö högskola.
Pihlgren, A. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber AB.
Sandgren, O. (2016). Utbildning för elever med grav språkstörning. En forsknings- och kunskapsöversikt. I: SOU 2016:46 bilaga 6.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen 2011.
Reviderad 2016. (3 uppl.). Stockholm: Skolverket.
SOU 2016:46. Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i
utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Kap.11-13, Målgruppen elever med språkstörningar. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018). Vad är skillnaden på generell och grav språkstörning? Hämtad från https://www.spsm.se>stöd>frågaenrådgivare
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svanelid, G. (2014). De fem förmågorna i teori och praktik - boken om The Big 5. Lund: Studentlitteratur AB.
Svenska Unescorådet. (2013). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10, 2/2006. Hämtad från https://www.unesco.se/?infomat=salamanca-deklarationen
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2015). Där man söker får man svar. Delaktighet i teori
och praktik för elever med funktionsnedsättning. Stockholm: Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsrik läs- och skrivundervisning. Stockholm: Natur & Kultur. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2019-11-04, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Williams, P. (2006). När barn lär av varandra - samlärande i praktiken. Stockholm: Liber AB.
Öhman, M. (2016). Samspelsbar och samtalsklar. Stockholm: Liber AB .