Så gott som samtliga elever som deltagit i de studier som presenteras under avsnittet Tidigare forskning har gått i en traditionell skola, d.v.s. en skola som inte har ett begränsat mottagande, under någon period i sitt liv. Flera av dessa resultat pekar dock på att eleverna inte känt någon delaktighet, varken i undervisningen eller socialt. Därför skulle en diskursanalys av rådande syn på stödåtgärder vara ett bidrag till forskningen. Vilka stödåtgärder talas det om ute på skolorna, vilken betydelse menar man att de har och hur talar man om olika typer av stöd? Hellberg (2007) menar att både elever med autism och deras föräldrar efterfrågar segregerade lösningar och att huvudmännen har varit skeptiska till att erbjuda det. Autism och
Aspergerförbundets skolundersökning (2013) visar samtidigt att andelen elever i olika typer av skolor med begränsat mottagande ökar med stigande ålder. En utgångspunkt kan därför vara att elever i behov stöd och den traditionella skolan befinner sig i olika diskurser vad gäller stödåtgärder. En sådan studie hade varit givande ur två aspekter. Om det finns en diskrepans mellan elevernas syn och den traditionella skolans syn på vilken typ av stöd som ska erbjudas bör detta rimligtvis ge upphov till en diskussion. Denna ska syfta till att öka förståelsen för hur elever med autism i behov av stöd helst vill få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Om de två grupperna är eniga i vilka stödåtgärder som fungerar väl och bör erbjudas finns det anledning att diskutera varför andelen elever med autism i behov av stöd i
55
högre grad stannar hemma från grundskolan och hoppar av gymnasieskolan (Skolverket, 2008).
56
Referenser
Autism- och Aspergerförbundets undersökning om skolan. Stockholm: Autism- och
Aspergerförbundet; 2013
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg. En fallstudie i en
kommun. Göteborgs universitet. (Doktorsavhandling).
Attwood, T. (2000). Om Aspergers syndrom. Vägledning för pedagoger, psykologer och
föräldrar. Stockholm: Natur och kultur
Baron-Cohen, S. (1995). Mindblindness: An Essay on Autism and Theory of Mind. Cambridge: Cambridge press.
Bolic Baric, V. (2016). Support in School and the occupational transition process:
Adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities. Linköpings
universitet (Doktorsavhandling)
Eriksson Bajas, K, Forsberg, C & Wengström, Y. (2013): Systematiska litteraturstudier
i utbildningsvetenskap – vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar.
Stockholm: Natur och kultur
Fejes, A & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber
Frostad P, Pijl SJ. Does being friendly help in making friends? The relation between the social position and social skills of pupils with special needs in mainstream education.
European Journal of Special Needs Education. 2006;22(1):15-30
Gillberg, C. (1997). Barn, ungdomar och vuxna med Asperger syndrom, normala,
geniala, nördar? Falun: Bokförlaget Cura.
Gillberg, C. (1999). Autism och Autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och
vuxna. Stockholm: Natur och Kultur.
Gillberg, C., & Peeters, T. (1995). Autism medical and educational aspects. Göteborg: University of Gothenburg
Greene, W R (2016). Explosiva barn. Stockholm: Studentlitteratur AB
Harrower JK, Dunlap G. (2012). Including children with autism in general education classrooms, A review of effective strategies. Behavior Modification.
2001;25(5):762-84.
Hellberg, K. (2007). Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram: skolvardag
och vändpunkter. Linköpings universitet. (Doktorsavhandling).
Hellner Gumpert, C & Larsson Abbad, G. (2009). Att intervjua barn: med intellektuella
57
Hugo, M. (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan – en studie om elever och lärares
erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Högskolan
i Jönköping. (Doktorsavhandling).
Inspektionen för vård och omsorg. (2016). Hem för vård och boende. Hämtad 2017-02- 26 från:
http://www.ivo.se/tillstand-och-register/sol-tillstand/hem-for-vard-eller-boende-hvb/ Johansson, B. (2015). Tonårsflickor berättar om att vara eller inte vara i behov av
särskilt stöd – en longituell fallstudie. Stockholms universitet. (Doktorsavhandling)
Johansson, M. (2009). Anpassning och motstånd – en etnografisk studie av
gymnasielevers institutionella identitetsskapande. Göteborgs universitet
(Doktorsavhandling)
Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge Univ. Press.
Levin, J. (2001), For whom the reduction count: A quantile regressionanalysis of class size and peer effects on scholastic achievement. Empirical economics. 26 (1), s. 221–246.
Skolverket (2008). Skolan och Aspergers syndrom - erfarenheter från skolpersonal och
forskare. (Rapport 334). Skolverket: Stockholm
Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Skolverket: Stockholm
Skolverket (2014b). Fristående skolor för elever i behov av särskilt stöd – en
kartläggning. (Rapport 409). Skolverket: Stockholm
Stockholms läns landsting. (2015) Autismforum. Diagnosmanualen DSM-V. Hämtad 2017-02-26 från:
http://habilitering.se/autismforum/om-diagnoser/diagnoskriterier/diagnosmanualen- dsm-5
Svenska dagbladet. (2014-03-27) Företaget som fixar jobb till unga med
funktionshinder. Hämtad 2017-04-02 från:
https://www.svd.se/foretaget-som-fixar-jobb-till-unga-med-funktionshinder
Svenska dagbladet. (2006-12-11) Här är autism en tillgång. Hämtad 2017-04-02 från: https://www.svd.se/har-ar-autism-en-tillgang
Sveriges television. (2016). Svår skolgång för barn med autism. Hämtad 2017-03-25 från:
58
Ur Skola (2013). Liv med autism. Så nära ett jobb man kan komma. Hämtad 2017-03-25 från:
https://urskola.se/Produkter/176638-Liv-med-autism-Sa-nara-ett-jobb-man-kan-komma Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society. The development of higher psychological
process. USA: Harvard University Press.
Wisti, K (2011). Undervisning på förstärkta gymnasieprogram för elever med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – åtta pedagogers röster om didaktisk anpassning. Malmö högskola. (Examensarbete)
59 Bilaga 1
Hej!
Vi har ju talats vid när jag besökte ditt program för att berätta om min studie. Du uttryckte då att du kunde tänka dig att delta och jag lovade dig skriftlig information. Syftet med studien är som jag berättade att bidra med fler aspekter kring hur elever med diagnosen autism ser på sitt eget stödbehov.
Detta är de frågor jag tänkte att vi skulle prata utifrån. Eftersom jag är intresserad av att få ta del av din berättelse blir det ingen fråga/svar-intervju utan jag tänker mig mer detta som ett samtal där jag ber dig förtydliga och utveckla. Det kan alltså bli så att jag inte ställer exakt dessa frågor i exakt denna ordning. Syftet med intervjun kommer fortfarande att vara att du berättar om vilken typ av stöd du behöver i skolan för att den ska fungera för just dig.
Hur kom det sig att du valde ett studieförberedande program när du sökte till gymnasiet? Är du i skolan varje dag förutom när du är sjuk?
Hur tycker du att det går för dig i skolan?
Finns det någon typ av stöd som du tycker fungerar bättre eller sämre för dig?
Jag räknar med att intervjun tar ca 25 minuter. Du får själv välja om vi ska filma eller spela in intervjun som en ljudfil.
Medverkan är frivillig och kan avbrytas när som helst. Ingen förutom jag kommer att titta på/lyssna till det inspelade materialet. När jag har skrivit ut intervjuerna raderas filerna.
Har du frågor är det bara att skicka ett mail eller ringa.
linn.gartner@xxx.se
042-xx xx xx