En intressant studie att göra hade varit att undersöka elevernas perspektiv. Hur ser elever i relationssvårigheter på mötet med skolan? Vilka framgångsfaktorer ser de? Ett problem med en sådan studie skulle vara att då behöva anta ett kategoriskt perspektiv och peka ut elever som har svårigheter i relationer. Ett sätt att komma runt det är att välja att intervjua elever på resursskolor som visserligen är kategoriserade som resursskoleelever men där de facto är medvetna om att de har ett beteende som den traditionella skolan har svårt att klara av.
Det hade också varit intressant att undersöka pedagogers syn på arbetet med elever i relationssvårigheter. Vad ser de som det största hindret? I det svaret ligger mycket information om hur organisationen bör arbeta för att underlätta för lärare och därigenom eleverna.
51
Referenser
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar. Malmö: Exaktaprinting.
Ahrenfelt, Bo ( 2013). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur.
Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo red.(1999). Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Argyris, Chris & Schön, Donald (1978). Organizational learning: a theory of action perspective. Reading Mass: Addison-Wesley.
Aspelin, Jonas red.(2013). Relationell specialpedagogik – i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Bolman, Lee G & Deal, Terrence E (2012). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2004). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Christiansson-Banck, Ulla (2013). ”Behandlas typ som en människa” Hur elever på ett specialutformat 107 program ser på relationers betydelse. I Aspelin (Red.), Relationell specialpedagogik – i teori och praktik. (s 107-123) Kristianstad: Kristianstad University Press.
Eriksson Barajas, K. (2013).Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Erlandsson, Magnus (2015). Normer och strukturer i skolutveckling: Strategier hos förvaltningschefer och skolledare i implementering av inkluderande lärmiljöer. I Tetler (Red.), Från idé till praxis- Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner. Ifous rapportserie 2015:2, s 17-30 Stockholm: Ifous.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2012). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Goffman, Erving (2011). Stigma, den avvikandes roll och identitet. Finland: Nordstedt.Greene, Ross (2008). Vilse i skolan. Hu kan vi hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Stockholm: Cura Bokförlag.
52
Guvå, Gunilla (2013). Elevhälsoteammötet som interprofessionell mötesarena. Delrapport (Centrum för Allmänmedicin Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle) Stockholm: Karolinska institutet.
Hargreaves, A. (2004). Inclusive and exclusive educational change: Emotional responses of teachers and implications for leadership. School Leadership & Management,24(3), s 287-309.
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma. Stockholm: Skolverket.
Hejlskov Elvén, Bo (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Hejlskov Elvén, Bo (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur och kultur. Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att plats i en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2014). Analysing and preventing school failure: Exploring
the role of multi-professionality in pupil health team meetings. International Journal of Educational Research, 63, s 5-14.
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Hans, & Nilholm, Claes. (2012). Att utmana eller återskapa traditionen - sex skolors arbete med elever i relationssvårigheter. Educare 2012.1 s 29-51.
Lundgren, Marianne & Person, Bengt (2003). Barn och unga i riskzonen: samverkan och förebyggande arbete. Svenska kommunförbundet.
McMaster, Christopher (2015). “Where is _____?”: Culture and the process of change. International Journal of Whole Schooling, 11(1), s 16-34.
Monsen, Jeremy, Ewing, Donna L, & Kwoka, Maria (2014). Teachers’ attitudes towards inclusion, perceived adequacy of support and classroom learning environment.Learning Environments Research,17(1), s 113-126.
Nilholm Claes (2005). Specialpedagogik – vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i Sverige, 2005.2 s 124-138.
Nilholm Claes & Göransson Kerstin (2013). Inkluderande undervisning - vad kan man lära av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Nordahl, Thomas; Sørlie, Mari-Anne; Manger, Terje & Tveit, Arne (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar – Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber.
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande. Stockholm: Liber.
53
Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse: Att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber.
Rosenqvist, Jerry (2005). Landvinningar på väg mot en skola för alla. Pedagogisk Forskning i Sverige 2007 (12) s 109- 118.
Rosenqvist, Jerry (2013). Relationell dynamik – ett försök till analys av skola i förändring. I Aspelin (Red.), Relationell specialpedagogik – i teori och praktik. (s 27-41) Kristianstad: Kristianstad University Press.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Sandberg, Jörgen & Targama, Axel (2013). Ledning och förståelse. Lund: Studentlitteratur.
Scherp, Hans-Åker & Scherp, Gun-Britt (2007). Lärande och skolutveckling : ledarskap för demokrati och meningsskapande. Karlstad universitet.
Senge, Peter M (1995). Den femte disciplinen- den lärande organisationens konst. Stockholm: Nerenius & Santerus.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Nordstedts juridik.
Skolverket (2006). På andras villkor – skolans möte med elever med funktionshinder. Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen & Skolverket (2014): Vägledning för elevhälsan. Falun: Edita Bobergs. Svenska BUP-föreningen (2011): Barn och ungdomar som utmanar. Tillgänglig på Internet:
http://www.svenskabupforeningen.se/bibliotek/kunskapsoversikter_PM/vardprogram/Var dprgr_ODD_CD_2011_SFBUP.pdf (Hämtad 151115).
Tetler, Susan m.fl. (2015). Från idé till praxis- Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner. Ifous rapportserie 2015:2 (forskarnas rapport). Stockholm: Ifous.
Tufvesson, Catrin (2014). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning Tillgänglig på internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 151120)
von Wright, Moira (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Uddevalla: Daidalos AB.
54
Ärlestig, Helene (2008). Structural prerequisites for principals´ and teachers´ communication about teaching and learning issues. Improving schools 2008 11:189 s 189-203.
55
Bilagor
Bilaga 1 - Frågor till specialpedagogerna
Vad har du för utbildning? Antal år i yrket?
Samtliga frågor berör relationerna barn-barn, barn-vuxen och barn-lärandemiljö.
Inom forskningen pratar man om elever i relationssvårigheter, vad tänker du om det?
Jag har valt att använda begreppet relationssvårigheter därför att jag tänker att svårigheterna uppstår i samspelet med andra. Vad tänker du om det?
Vad tror du är viktigt att tänka på i mötet med elever i relationssvårigheter? Vad finns det för framgångsfaktorer?
Hur arbetar ni på er skola för att mötet med de här eleverna ska bli så bra som möjligt? Hur tror du att det arbetet skulle kunna bli ännu bättre?
Vilka professioner finns på er skola som arbetar med barn i relationssvårigheter? Vilken roll har de i arbetet?
56
Bilaga 2 - Brev till informanterna
Hej!
Jag heter Anna Klarin läser på specialpedagogutbildningen vid Malmö högskola. Jag läser min sista termin och ska nu skriva mitt examensarbete.
I massmedia och i pedagogisk litteratur finns många beskrivningar om hur den svenska skolan brottas med uppförandeproblematik hos elever. Dessa elever skapar ofta frustration och en känsla av maktlöshet hos pedagogerna. Syftet med studien är att belysa vilka framgångsfaktorer och fallgropar specialpedagoger ser i mötet med de här eleverna samt att skapa kunskap kring vad skolan som organisation behöver utveckla för att kunna möta dem.
Jag är tacksam att du vill ställa upp på intervju. Intervjun beräknas ta ungefär 45 minuter att genomföra. Den kommer att spelas in och sedan transkriberas för att underlätta min analys. Delar av intervjumaterialet kan komma att citeras i uppsatsen. Dina svar kommer att avidentifieras så att de blir anonyma för läsaren. Intervjusvaren kommer enbart användas till denna uppsats och när uppsatsen är godkänd kommer materialet förstöras. Intervjumaterial kommer att förvaras säkert under arbetets gång och därefter förstöras. Om du så önskar kommer du att kunna få ta del av det transkriberade materialet samt det färdiga examensarbetet. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas.
Min handledare på Malmö högskola är Kristian Lutz. Hans mailadress är kristian.lutz@mah.se.
Anna Klarin